fyrbarnsmor

Ann-Kari frågade mig igår om jag ville gå hem tidigare idag eftersom vi stänger tidigare och jag jobbar hela torsdan men jag sa nej. Jag tyckte inte det fanns nån mening med att gå hem tidigare än ett.
Imorse hade jag ändrat mig. Min latmask kom fram helt plötsligt när jag kom att tänka på att helgen och första maj är mina med och dessutom kunde jag skylla på till mig själv att jag behöver åka till banken och hämta växel och dom har nog inte öppet längre än till tolv eller nåt idag. Dessutom behöver jag städa undan lite hemma så jag har helt plötsligt massor av ursäkter för att vara lat idag.
Kan tänka mig att Ann-Kari suckade när hon fick frågan om hon ville komma tidigare hon som var ute i god tid redan igår och då tackade jag nej. Värsta veliga chefen är jag.