fyrbarnsmor

Det är skönt nu när allt är bestämt.
Kim verkar nöjd med sitt beslut också och det är ju nästan viktigast av allt.
Jag tror på honom och hans framtid. Han är en bra kille så det ska bli bra det här.
Nu återstår bara allt praktiskt hemma med alla rum som måste bytas fram och tillbaka och väggar som ska målas.
Jag tvivlar nämligen på att en 17åring vill ha ett rum med nalle puh på bården.
Jag tänker mycket på hur det måste kännas att flytta in i en färdig familj på det här viset. Det är starkt att klara av det. Jag är imponerad. Hoppas bara att vi kan få honom att känna sig hemma så han kan va sig själv.
Mina egna barn kanske kan reflektera över hur bra dom egentligen har fast dom alltid gnäller över småsaker.