Frukost med Jessica

Det blev en varm smörgås på café kannan efter jag hade varit och tagit cellprover på mödravården.
Jag hade egentligen en tid för provtagning förra veckan men jag är suverän på att hitta ursäkter varje gång det är dax så jag gick inte.
Jag hatar gynstolar. Jag får panik när det är dax.
Karlar ska vara glada att dom aldrig behöver va med om nåt så förnedrande.
Att ligga naken upphissad med en främmande människa mellan benen som ska undersöka ens allra privataste. Det är hemskt!! Fruktansvärt!! Kränkande men tyvärr nödvändigt.
En vän till mig tog sina prover för ett tag sen och det visade sig sorgligt nog finnas cellförändringar så hon ska opereras. Det blev en liten väckarklocka.
Hittar man cellförändringar innan det gått för långt så går det att göra nåt åt men om man som jag aldrig går på kontrollerna så kan det hinna bli försent.
Jag tog mod till mig och ringde och beställde en ny tid igår eftermiddag. Av en händelse råkade dom ha en tid redan vid kvart över åtta imorse och det var nog tur för ju längre jag hinner gå och vänta desto större är chansen att jag hittar en ursäkt att slippa. Nu hann jag inte tänka ut nåt bra över natten så det var bara att bita i det sura äpplet och masa sig dit.
Nu hoppas jag bara att provsvaren inte visar nåt och att allt går bra för min vän.
Även att jag vet att det inte är ett stort ingrepp så är det alltid obehagligt att bli sövd. Det kommer gå bra det är jag övertygad om.

Jag kom ju lite bort från det ämnet som jag påbörjade här förut. Jag skulle skriva om Jessicas och min frukost men kom in på gynbesök. Det var inte riktigt meningen.
Jag kan i alla fall säga att jag lyckades hålla mig ifrån kakorna både idag och igår (jag åt frukost med Åsa igår). Det är inte en helt självklar sak för mig när jag är på ett fik med alla glafsiga och söta kakor.
Att då "bara" välja en smörgås det är som en seger.
Det är tack vare den som jag fikar med om jag lyckas hålla mig. Jag skulle aldrig sitta och svulla i mig en bakelse eller ett wienerbröd själv medans Jessica sitter med en slät kopp kaffe. Jag kan heller inte sitta och titta på om nån annan äter.
Tur att jag har vänner som inte är lika dåliga på självbehärskning som jag.
Underligt nog så har jag vänner som pratar lika mycket som jag så en timme går alldeles för fort. Vi har lagom värmt upp då och så ska man avbryta mitt i samtalet.
Nu är det jobb igen som gäller till sju ikväll. Det är ganska socialt det med. Mycket kallprat om väder och vind men det är en del av det sociala livet som också behövs.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0