Choffe skulle ha en liten fest igår

Han sa att några kompisar skulle komma på kvällen och det är helt ok. Han har helt underbara vänner så det gör mig ingenting om dom är här och desutom så märker man inte av dom på hans rum.
En av killarna åt förrätt med oss men till middagen hoppade han av ätandet och hade nog börjat gå in på drickandet istället.
Vi satt i köket större delen av kvällen. Varje gång Choffe kom in i köket och gick förbi oss till hallen så var det för att släppa in nya kompisar.
Jag tror att ALLA kompisar han har var här igår och han har många. När han var uppe i sådär en femton stycken slutade jag räkna.
Jag tippar på att dom var mellan 20 och 30 ungdomar i rummet till att sluta med.
Trots att hans rum egentligen är för litet för den mängden av tonåringar så var dom extremt skötsamma.
Jag är medveten om att det fanns alkohol i rummet men ingen av kompisarna var full så det märktes. ingen bråkade och skrek eller var otrevlig.
Alla grabbarna ( och tre tjejer) sjöng singstar och spelade gitarr och hade bara kul hela  kvällen.
Vid halv tolv gick dom till stan och  då befarade jag att lugnet kanske var slut. Att jag skulle få hem en aspackad 17åring vid fem på morgonen eller nåt men inte. Vid halv ett kom Choffe hem med Fanny och dom sa gonatt och gick och la sig.
Nicko hade jag inte heller nåt bekymmer med. Han satt och lanade på sitt rum med Jakob.
Jag hade bävat för att Nicko kanske hade blivit så pass stor nu att han skulle börja tjafsa om att han ville ut och festa på nyår eller nåt.
Jag vet ju att den dan kommer att komma men den kom inte igår i alla fall.
Han sa inte ett ljud om att han skulle gå nånstans.
Det är så skönt att kunna gå och lägga  sig på nyårsnatten och veta att alla barn är trygga hemma och inte behöva åka runt med bilen över hela stan och leta efter tonåringar som ligger och spyr nånstans.
Förhoppningsvis slipper jag det länge till. Med 4 söner så finns ju chansen att nån av dom gör ordentlig revolt och ger oss massa gråa hår och vakna nätter.
Jag håller tummarna för att lugnet ska hålla i sig. Det värsta vore ju om det är Emil som blir värst för när han är tonåring så är ju jag gammal och orkeslös. Då orkar jag inte bråka med honom.
Jag hinner bli över 40 år innan han kommer in i tonåren.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0