fyrbarnsmor

Han har velat ta hål i sitt öra ända sen november men hans tråkiga pappa har sagt blankt nej. Han säger att det är fjolligt. Emil har varit helt förtvivlad och tjatat med jämna mellanrum.
När vi var hos frisören häromdan med Fabian hade dom örhängen där och frisören råkade påpeka att det ena paret av dom var väldigt populära bland pojkar för att dom såg likadana ut som Zlatans.
Emil blev helt salig. Klart att han vill ha ett likadant örhänge som Zlatan! Han var tvungen att sjunga "ingen kickar fotboll som han, ZLATAN JAG SÄGER ZLATAN" med väldigt hög röst för att betona hur mycket han tyckte om Zlatan.
Egentligen vet inte Emil riktigt vem Zlatan är men låten om honom har han lärt sig utantill.
Hade dom sagt där och då att det fanns tid för att ta hål på en gång så hade jag nog struntat i Ronnie och låtit honom göra det men det fanns inte just då utan vi skulle bli tvungna att boka en tid. Ronnie hade en klipptid senare samma dag så jag sa till Malin som klipper oss att hon kunde prata lite för Emil och kanske visa honom vilket snyggt örhänge han vill ha och hon lovade att göra sitt bästa.
När Ronnie kom hem ville han inte överhuvudtaget diskutera det ens trots att Emil bad på sina bara knän. Jag tyckte att han var lite tjurskallig men jag tänkte att om han bara får smälta det lite till så kanske.
Flera gånger på kvällen tog Emil upp ämnet men Ronnie var fortfarande benhård.
Dagen efter pratade Ann-Kari och jag om det och hon sa til lhonom att han var larvig som inte lät Emil ta ett ynka hål som ändå växer igen om han ångrar sig och helt plötsligt visar det sig att Ronnie i själva verket redan har gett med sig och beställt en tid till håltagning!
På fredag ska Emil få ta sitt efterlängtade hål och jag behöver kanske inte säga hur lycklig han blev när jag berättade det för honom.
Han gav upp ett glädjetjut och kramade mig och sin fröken på skolan.
Nu får jag hoppas bara att det inte gör för ont på fredag. Det är väl tur kanske att det bara är ett öra i alla fall.