Den tillfälliga husfriden är över

Nicko och langänget var hos en annan av killarna och lanade i två dagar men nu är dom tillbaka. Den här gången ännu fler än innan så min altan kommer inte att vara användbar för oss vanliga ickelanare på ett bra tag nu igen.
Den som har det värst är Choffe som har sitt rum jämte altan. Han har inte kommit hem från jobbet än så han vet inte vad som väntar honom.
Risken finns att han flyttar till Fanny i ett par dar och jag är nog benägen att följa med honom. Dom har tillräckligt stort för att få plats med mig med om jag ber snällt.
Imorgon börjar både Ronnie och jag vid sju så barnen ska väckas tidigt. Dom har kommit lite i olag med sovandet i helgen så imorse vaknade dom inte förrän vid tio så ingen av dom är trötta nu. Tyvärr kommer dom vara hur tjuriga och trötta som helst imorgon om dom inte lägger sig snart.

Choffe har skött macken alldeles själv hela helgen och jag är grymt imponerad. Det är inte lätt att ha koll på allt som händer runt omkring och sköta kassan när det är så mycket kunder som det är nu när semestrarna börjar.
Man ska ha koll på kunder i butiken som pockar på uppmärksamhet och ska fråga om än det ena och än det andra samtidigt som man har en lång kö av kunder i kassan och inte nog med det så har man bilar som tankar och kommer med både husvagnar och kör in från fel håll.
Kort som fastnar i kortläsaren och kunder som inte vet hur man tankar diesel.
Kunder som inte talar om att dom tankat när dom kommer till kassan utan förväntar sig att man ska va tankeläsare.
Och som inte det skulle va nog så ska naturligtvis alla som ska byta sina gasoltuber komma när det är som värst med folk och man har problem att följa med ut till gasolskåpet.
Äta kan man bara glömma om man inte har en macka som man kan ta en snabbtugga med ryggen vänd mot butiken ibland medans man väntar på att nästa kund kommer fram till kassan och dricka vågar man inte för då kanske man måste gå och kissa och det är en omöjlighet.
Tar daimstrutarna slut måste man snabbt som ögat springa uppför trappan genom fikarummet till lagret där extrafrysen står och slita till sig en kartong och springa ner igen och hälla ut dom i frysen för att snabbt kunna återgå till kassan igen.
Ingen som inte har jobbat i kassan på våran mack på sommaren kan i sin vildaste fantasi förstå hur det är dom 4 värsta semesterveckorna på året.
Med facit i hand är det inte många som klarat av den stressen under dom 6 år som vi haft macken.
Nu får han vila upp sig måndag och tisdag i alla fall. Det har han förtjänat.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0