Mycket länge sen nu.

Mycket har hänt sen sist.
Mamma blev sjuk i cancer i våras. Läkarna ställde in oss på att hon hade max ett halvår kvar men det blev endast sex veckor.
Jag saknar henne varje dag. Hon dog dagen efter choffes 21årsdag. Hon skriver om hur mycket hon ser fram mot att få gratta Choffe och att hon hoppas få vara med när Nicko fyller år i sin dagbok. Hon hann aldrig gratta Choffe eller Nicko.
Jag har aldrig mist nån så här nära innan så jag visste inte vad riktig sorg var. Vissa dagar är det övermäktigt och då vet jag inte hur jag ska orka ta mig ur det. Det känns inte som det finns nån ljusning framför mig alls.
Just idag har det varit en sån dag. Min egen födelsedag närmar sig och mamma kommer inte att vara där. Jag har ibland försökt att låta bli att fira mina födelsedagar men det har alltid mamma satt stopp för. Hon älskade födelsedagar.
Varför kan man aldrig lära sig att ta tillvara på livet medan man kan.
En annan fruktansvärd händelse var lilla Fannys bortgång. Barnens kusin dog i en bilolycka två veckor innan mamma dog. Hon var endast 15 år. Sorgen som hennes föräldrar tvingas utstå måste vara grotesk. Att mista sitt barn är nog det som är det absolut värsta tänkbara.
Vi åkte till stockholm så fort Tommy ringde och berättade att Fanny låg på intensiven. Vi hann inte fram innan hon dog men vi stannade i tre dar för att stötta.
Jag hade ju samtidigt mamma här hemma som var dödssjuk så jag kände mig splittrad och behövde komma hem för att närvara på läkarbesök och annat.
Det finns mycket jag skulle kunna älta om sorgen men jag klarar inte det nu. Jag försöker hålla mig flytande utan att bryta ihop. Det räcker gott för mig.

För övrigt har allt flutit på som vanligt. Vi renoverade vår hall i somras och tappade garderobsdörren på mitt långfinger min första semesterdag så jag blev sjukskriven med fingret i skena i tre veckor.

Emil har opererat båda vaderna eftersom han är tågångare så han har suttit i rullstol i fem veckor. Nu har han en vecka kvar med gips och idag var vi hela dan på sjukan för att prova ut skenorna som jan ska sova med i tre månader framöver.

Choffe har fått fast jobb hos Jimmy på Anderssons glas och ska snart flytta till en tvåa med Fanny.

Nicko beatboxar på tillställningar och börjar bli en västervikskändis.

Jag hoppas att jag kan finna motivationen att skriva nån mer gång men nu har jag ont i huvet och tänker ta min bok och lägga mig och läsa.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0