Jag hatar verkligen vinter
Det finns absolut inget bra med kyla och vinter enligt mig.
Jag har förstått att det finns andra människor som har andra åsikter men enligt mig så är vintern helt enkelt värdelös.
När kunder kommer in med rödfrusna kinder och huttrar efter en lång frisk vinterpromenad och säger hurtigt att "Åh vad skönt det var ute idag" då undrar jag var dom hittar det uppiggande friska i en promenad i 10 minusgrader.
Ronnie och jag hade lovat våra barn i ett svagt ögonblick i helgen att vi skulle gå med dom till den nya lekparken.
Jag höll ärligt talat på att frysa ihjäl.
Jag tappade känseln i både kinderna och näsan och fötterna gjorde plågsamt ont. Det är ren tortyr att gå ut på vintern.
Än så länge har vi ju i alla fall varit förskonade från snö. Men det lär väl komma. Så lätt slipper man inte undan vintern.
Nej tacka vet jag sommaren. Jag längtar redan.
Jag har förstått att det finns andra människor som har andra åsikter men enligt mig så är vintern helt enkelt värdelös.
När kunder kommer in med rödfrusna kinder och huttrar efter en lång frisk vinterpromenad och säger hurtigt att "Åh vad skönt det var ute idag" då undrar jag var dom hittar det uppiggande friska i en promenad i 10 minusgrader.
Ronnie och jag hade lovat våra barn i ett svagt ögonblick i helgen att vi skulle gå med dom till den nya lekparken.
Jag höll ärligt talat på att frysa ihjäl.
Jag tappade känseln i både kinderna och näsan och fötterna gjorde plågsamt ont. Det är ren tortyr att gå ut på vintern.
Än så länge har vi ju i alla fall varit förskonade från snö. Men det lär väl komma. Så lätt slipper man inte undan vintern.
Nej tacka vet jag sommaren. Jag längtar redan.
Jag bytte julklapp med Karin igår
Ronnie blandade ju ihop våra julklappar innan julafton så igår kom hon med min och jag skulle ge henne sin.
Hon är så söt. Hon hade tejpat igen kartongen igen och slagit in presenten på nytt.
Jag visste ju redan vad det var så det hade hon absolut inte behövt.
Jag fick så dåligt samvete. Tänk om hon tyckte jättemycket om den julklapp som hon först fick och inte alls gillade den som hon skulle haft.
Hon kanske blev jätteglad på julafton och sen ringer vi bara och förstör allt.
Det kanske hade varit bättre att göra som mamma och Horst sa och låta det va. Jag kunde ju fått en sån ängel en annan gång.
Jag förstod ju hur besviken Ronnie blev när han hade gått och sett ut en julklapp till mig som han ville ge och sen blev det så här konstigt.
Jag hade nog inte tyckt det hade varit kul heller om halsbandet som jag köpte till honom hade blivit förväxlat.
Struliga familjen det är vi det. Stackars Karin bara som hamnade mitt i vårat kaos.
Antagligen kommer hon aldrig mer att våga lita på presenter hon får av oss. Det är lika bra att hon ringer först och frågar om det är rätt present innan hon tar för givet att hon ska få behålla den.
Man ska aldrig ta nåt för givet när det är oss man har att göra med.
Hon är så söt. Hon hade tejpat igen kartongen igen och slagit in presenten på nytt.
Jag visste ju redan vad det var så det hade hon absolut inte behövt.
Jag fick så dåligt samvete. Tänk om hon tyckte jättemycket om den julklapp som hon först fick och inte alls gillade den som hon skulle haft.
Hon kanske blev jätteglad på julafton och sen ringer vi bara och förstör allt.
Det kanske hade varit bättre att göra som mamma och Horst sa och låta det va. Jag kunde ju fått en sån ängel en annan gång.
Jag förstod ju hur besviken Ronnie blev när han hade gått och sett ut en julklapp till mig som han ville ge och sen blev det så här konstigt.
Jag hade nog inte tyckt det hade varit kul heller om halsbandet som jag köpte till honom hade blivit förväxlat.
Struliga familjen det är vi det. Stackars Karin bara som hamnade mitt i vårat kaos.
Antagligen kommer hon aldrig mer att våga lita på presenter hon får av oss. Det är lika bra att hon ringer först och frågar om det är rätt present innan hon tar för givet att hon ska få behålla den.
Man ska aldrig ta nåt för givet när det är oss man har att göra med.
Jag fick besök av kusinen igår
Min kusin Ronny var på visit.
Ronnie ska serva hans bil idag så han var hemma hos oss igår kväll och lämnade den och passade samtidigt på att förära sin kusin med fikabesök.
Det är inte ofta jag träffar honom så det var väldigt trevligt.
Jag passade på att skicka med paketet som jag skulle ge till min farmor men det dåliga samvetet för att jag inte träffat henne kunde jag inte bli av med i alla fall.
Jag är ett dåligt barnbarn men tyvärr kan jag kanske ursäkta mig med att jag är lite smått upptagen.
Jag ska skärpa mig.
När Ronny kommer till stan har han två systrar och föräldrar att besöka så kusiner ligger inte främst på besökslistan och det kan jag förstå.
Idag är killarna hemma från fritis.
Båda två är genomförkylda och snoriga och hostiga och Emil kändes till och med lite febervarm ett tag i helgen.
Det kan va skönt för dom att få ta det lite lugnt idag istället. I och för sig tror jag inte det var mycket barn på fritis heller för alla är väl lediga men där måste dom ändå gå ut och leka och det känner man ju inte för direkt när man är frusen och hängig.
Ronnie ska serva hans bil idag så han var hemma hos oss igår kväll och lämnade den och passade samtidigt på att förära sin kusin med fikabesök.
Det är inte ofta jag träffar honom så det var väldigt trevligt.
Jag passade på att skicka med paketet som jag skulle ge till min farmor men det dåliga samvetet för att jag inte träffat henne kunde jag inte bli av med i alla fall.
Jag är ett dåligt barnbarn men tyvärr kan jag kanske ursäkta mig med att jag är lite smått upptagen.
Jag ska skärpa mig.
När Ronny kommer till stan har han två systrar och föräldrar att besöka så kusiner ligger inte främst på besökslistan och det kan jag förstå.
Idag är killarna hemma från fritis.
Båda två är genomförkylda och snoriga och hostiga och Emil kändes till och med lite febervarm ett tag i helgen.
Det kan va skönt för dom att få ta det lite lugnt idag istället. I och för sig tror jag inte det var mycket barn på fritis heller för alla är väl lediga men där måste dom ändå gå ut och leka och det känner man ju inte för direkt när man är frusen och hängig.
Jag är rastlös
Jag har bara jobbat tre dar den här veckan och det är jag inte van vid.
Det kryper i hela kroppen. Jag skulle inte passa som arbetslös. Det måste va en mardröm att vakna varje morgon och inte ha ett jobb att gå till.
Några dar är det alltid skönt att vara ledig om man vet att det är en begränsad period men att inte veta när man ska jobba nästa gång skulle inte klara.
Jag städar och lagar mat och bakar som en galning för att försöka göra mig trött till kvällen annars ligger jag bara och vrider och vänder på mig och kan inte somna för att jag inte är tillräckligt trött.
Jag håller tummarna för att jag alltid ska ha jobb. Åtminstone till pension sen kan jag nog vänja mig vid lite ledighet.
Det är bara att hoppas på att Ronnies och min arbetsmoral har smittat av sig på våra barn så dom inte blir arbetskygga som vuxna.
Jag har alltid satt en ära i att försörja mig själv och varken Ronnie eller jag har nånsin bangat för att jobba och det är ju så att barn gör som man gör och inte som man säger så det borde väl innebära att dom vet vad som gäller.
Mitt liv är på väg till en stor förändring nu när mackens framtid är osäker så man tänker mycket på framtiden.
Det är väl det enda man tänker på just nu.
Hela min dag från att jag vaknar på morgonen är fullständig genomsyrad med oro för framtiden.
För barnens skull försöker jag hålla god min. Jag låtsades vara glad hela julafton och låtsas som att ingenting var fel för att inte oroa dom.
Det är så otroligt många just nu som sitter väldigt otryggt på sina jobb och det märks väldigt väl.
Det är skrämmande.
Ska jag va ärlig så är jag livrädd. Om jag bara kunde få en liten glimt av min egen framtid så jag fick se om det ordnar sig för oss eller inte.
Det måste det göra. Det brukar det som tur är alltid göra.
Det kryper i hela kroppen. Jag skulle inte passa som arbetslös. Det måste va en mardröm att vakna varje morgon och inte ha ett jobb att gå till.
Några dar är det alltid skönt att vara ledig om man vet att det är en begränsad period men att inte veta när man ska jobba nästa gång skulle inte klara.
Jag städar och lagar mat och bakar som en galning för att försöka göra mig trött till kvällen annars ligger jag bara och vrider och vänder på mig och kan inte somna för att jag inte är tillräckligt trött.
Jag håller tummarna för att jag alltid ska ha jobb. Åtminstone till pension sen kan jag nog vänja mig vid lite ledighet.
Det är bara att hoppas på att Ronnies och min arbetsmoral har smittat av sig på våra barn så dom inte blir arbetskygga som vuxna.
Jag har alltid satt en ära i att försörja mig själv och varken Ronnie eller jag har nånsin bangat för att jobba och det är ju så att barn gör som man gör och inte som man säger så det borde väl innebära att dom vet vad som gäller.
Mitt liv är på väg till en stor förändring nu när mackens framtid är osäker så man tänker mycket på framtiden.
Det är väl det enda man tänker på just nu.
Hela min dag från att jag vaknar på morgonen är fullständig genomsyrad med oro för framtiden.
För barnens skull försöker jag hålla god min. Jag låtsades vara glad hela julafton och låtsas som att ingenting var fel för att inte oroa dom.
Det är så otroligt många just nu som sitter väldigt otryggt på sina jobb och det märks väldigt väl.
Det är skrämmande.
Ska jag va ärlig så är jag livrädd. Om jag bara kunde få en liten glimt av min egen framtid så jag fick se om det ordnar sig för oss eller inte.
Det måste det göra. Det brukar det som tur är alltid göra.
Lördag kväll
Jag sitter som vanligt ensam vid tvn medans Ronnie och Daniel skruvar volvo i garaget.
Nyss var det körslaget på fyran.
Hannas kör var helt suverän. Jag brukar inte ringa och rösta på såna här tävlingar men den här gången kunde jag inte låta bli.
För att kunna locka in karlarna från garaget en liten stund så jag fick sällskap så bakade jag bullar.
När man ropar att det finns nybakade bullar och kaffe i vardagsrummet så är dom snabbt på plats minsann.
Tyvärr var dom lika fort härifrån också när bullarna var nersköljda med kaffet och då blev det jag och tvn igen.
Skönt att slippa bråka om vilket program man ska se i alla fall.
Nyss var det körslaget på fyran.
Hannas kör var helt suverän. Jag brukar inte ringa och rösta på såna här tävlingar men den här gången kunde jag inte låta bli.
För att kunna locka in karlarna från garaget en liten stund så jag fick sällskap så bakade jag bullar.
När man ropar att det finns nybakade bullar och kaffe i vardagsrummet så är dom snabbt på plats minsann.
Tyvärr var dom lika fort härifrån också när bullarna var nersköljda med kaffet och då blev det jag och tvn igen.
Skönt att slippa bråka om vilket program man ska se i alla fall.
Latdag slödag ledig dag
Jag gör ingenting alls idag.
Inte ett piss.
Jag har varit uppe sen tio men det enda jag presterat så här långt är en städad toalett och en upphängd tvätt.
Jag lovade Fabian och Emil att gå ut och gå med dom en sväng så just nu sitter jag och raderar en fruktansvärt dålig bok från min mp3 så jag kan lyssna på nästa istället.
Grabbarna ska ändå cykla medan jag går så det blir lite långrandigt annars.
Egentligen kände jag för attt kolla in mellandagsrean men med tanke på att jag gjort av med alldeles för mycket pengar innan jul så borde jag avstå.
En promenad är nog bättre både för plånboken och vikten.
Nu är boken raderad så det är bara att ta på varma kläder och stoppa i hörlurarna i öronen och gå.
Inte ett piss.
Jag har varit uppe sen tio men det enda jag presterat så här långt är en städad toalett och en upphängd tvätt.
Jag lovade Fabian och Emil att gå ut och gå med dom en sväng så just nu sitter jag och raderar en fruktansvärt dålig bok från min mp3 så jag kan lyssna på nästa istället.
Grabbarna ska ändå cykla medan jag går så det blir lite långrandigt annars.
Egentligen kände jag för attt kolla in mellandagsrean men med tanke på att jag gjort av med alldeles för mycket pengar innan jul så borde jag avstå.
En promenad är nog bättre både för plånboken och vikten.
Nu är boken raderad så det är bara att ta på varma kläder och stoppa i hörlurarna i öronen och gå.
Julen är över för den här gången
Känns nästan lite vemodigt när man har lagt ner så mycket tid och energi på att planera julen och så är den så snabbt överstökad.
Barnen blev nöjda och glada över sina julklappar.
Varje vaken stund sen julafton så har det spelats guitar hero och sjungits singstar.
Emil har byggt ihop varje legobit och lekt med varenda bil han fick och dessutom hann vi med fyra rundor av den försvunna diamanten igår kväll.
Igår satt det 7 tonåringar och Fabian och Emil i soffan i vardagsrummet och sjöng både abbalåtar och disney.
Fabian var oslagbar på Aladdins "en helt ny värld". Han väljer alltid att sjunga tjejens roll och inte ens tjejerna slog honom då.
Det råkade bara hända ett litet missöde på julafton.
Jag bad Ronnie häromdan att åka och köpa en sak till Nickos tjej Karin som julklapp. Medans han ändå var där köpte han en ängel till mig med i en serie som jag samlar på.
När jag sen öppnade min ängel på julafton så visade det sig att det inte alls var min ängel utan Karins julklapp.
Ronnie hade frågat tjejen i affären vilket paket som var vilket men ändå hade det nånstans på vägen blivit hopblandat.
Naturligtvis kändes det inte så kul varken för Ronnie eller mig när jag väl fick reda på vad jag egentligen skulle ha fått.
Efter mycket velande fram och tillbaka så beslutade vi oss till slut för att ringa Karin och berätta vad som hade hänt.
Vi var lite nervösa för att hon skulle bli ledsen eller nåt men jag tror att hon tog det bra. I alla fall vad hon sa på telefon men hon måste ha tyckt att vi var jättekonstiga som först ger bort en julklapp och sen ska hon byta ut den.
Det känns väldigt olustigt.
För övrigt utan det missödet gick julen väldigt bra.
Idag är det jobbardag och resten av familjen skulle hem till Jimmy en sväng och fika.
Barnen blev nöjda och glada över sina julklappar.
Varje vaken stund sen julafton så har det spelats guitar hero och sjungits singstar.
Emil har byggt ihop varje legobit och lekt med varenda bil han fick och dessutom hann vi med fyra rundor av den försvunna diamanten igår kväll.
Igår satt det 7 tonåringar och Fabian och Emil i soffan i vardagsrummet och sjöng både abbalåtar och disney.
Fabian var oslagbar på Aladdins "en helt ny värld". Han väljer alltid att sjunga tjejens roll och inte ens tjejerna slog honom då.
Det råkade bara hända ett litet missöde på julafton.
Jag bad Ronnie häromdan att åka och köpa en sak till Nickos tjej Karin som julklapp. Medans han ändå var där köpte han en ängel till mig med i en serie som jag samlar på.
När jag sen öppnade min ängel på julafton så visade det sig att det inte alls var min ängel utan Karins julklapp.
Ronnie hade frågat tjejen i affären vilket paket som var vilket men ändå hade det nånstans på vägen blivit hopblandat.
Naturligtvis kändes det inte så kul varken för Ronnie eller mig när jag väl fick reda på vad jag egentligen skulle ha fått.
Efter mycket velande fram och tillbaka så beslutade vi oss till slut för att ringa Karin och berätta vad som hade hänt.
Vi var lite nervösa för att hon skulle bli ledsen eller nåt men jag tror att hon tog det bra. I alla fall vad hon sa på telefon men hon måste ha tyckt att vi var jättekonstiga som först ger bort en julklapp och sen ska hon byta ut den.
Det känns väldigt olustigt.
För övrigt utan det missödet gick julen väldigt bra.
Idag är det jobbardag och resten av familjen skulle hem till Jimmy en sväng och fika.
Var är min jultrafik?
Jag trodde att det skulle vara massor av bilar idag.
Det är ju dan innan julafton. Alla ska ju åka till nära och kära och fira jul ju.
Var är dom??
Det var en liten rush i en kvart eller så vid tvåtiden men sen har det varit lugna gatan efter det.
Det är bara den vanliga trafiken av stammisar.
Ikväll är den obligatoriska gröten hos Ann-Kari utbytt mot tacopaj. Ronnie är inte lika glad åt det som jag är. Han hade sett fram mot tomtegröt och skinkmacka men eftersom jag inte äter gröt så hade det bara blivit skinkmacka för mig.
Kvällen kommer gå lite fortare nu när vi inte ska sitta hemma och titta på klockan och det blir bättre för barnen.
Fabian och Emil är helt exalterade över morgondagen.
Dom har planerat hur dom ska ställa sina stövlar och var dom ska lägga tomtens fika så han ser det och vad dom ska skriva på tomtens lapp.
Fabian har tänkt att skriva till tomten att han inte vill ha så mycket godis i sin stövel i år och att hans kramdjur "isis" också vill ha en julklapp.
Jag frågade Nicko idag hur gammal han var när han förstod vart godiset i stöveln kom ifrån.
Han sa att han råkade hitta godiset i skåpet i köket nåra dar innan julafton när han var åtta år och när samma godis sen dök upp i hans stövel så fattade han att det inte alls var tomten som smög in på natten.
Tragiskt barndomsminne. Stackars barn. Han skulle kanske trott på tomten än idag om jag inte hade klantat mig med att gömma godiset på fel ställe.
Ja nu är det försent i alla fall. Jag får se hur länge jag kan lura dom små.
Det är ju dan innan julafton. Alla ska ju åka till nära och kära och fira jul ju.
Var är dom??
Det var en liten rush i en kvart eller så vid tvåtiden men sen har det varit lugna gatan efter det.
Det är bara den vanliga trafiken av stammisar.
Ikväll är den obligatoriska gröten hos Ann-Kari utbytt mot tacopaj. Ronnie är inte lika glad åt det som jag är. Han hade sett fram mot tomtegröt och skinkmacka men eftersom jag inte äter gröt så hade det bara blivit skinkmacka för mig.
Kvällen kommer gå lite fortare nu när vi inte ska sitta hemma och titta på klockan och det blir bättre för barnen.
Fabian och Emil är helt exalterade över morgondagen.
Dom har planerat hur dom ska ställa sina stövlar och var dom ska lägga tomtens fika så han ser det och vad dom ska skriva på tomtens lapp.
Fabian har tänkt att skriva till tomten att han inte vill ha så mycket godis i sin stövel i år och att hans kramdjur "isis" också vill ha en julklapp.
Jag frågade Nicko idag hur gammal han var när han förstod vart godiset i stöveln kom ifrån.
Han sa att han råkade hitta godiset i skåpet i köket nåra dar innan julafton när han var åtta år och när samma godis sen dök upp i hans stövel så fattade han att det inte alls var tomten som smög in på natten.
Tragiskt barndomsminne. Stackars barn. Han skulle kanske trott på tomten än idag om jag inte hade klantat mig med att gömma godiset på fel ställe.
Ja nu är det försent i alla fall. Jag får se hur länge jag kan lura dom små.
Nu har vi haft julmiddag
Det kändes som det skulle va julafton igår.
Det var bara julklapparna som saknades.
Ronnie och jag fick öppna varsin julklapp trots att det inte var rätt dag.
Vi fick varsin present av Karin.
Hon hade gjort ett halssmycke i form av ett hjärta där det stod massa av R på mitt och J på Ronnies och sen hade hon köpt kedjor till.
Alltså vad säger man?! Är hon inte världens sötaste Karin så säg?!
Jag hoppas att mina söner behåller sina tjejer för resten av livet.
Man ska kanske inte fästa sig för mycket vid sönernas flickvänner men med dom två som finns hos oss just nu så är det redan kört.
I vissa länder får ju föräldrarna välja partner till sina barn.
Hade vi fått gjort det så hade jag redan gift bort killarna.
Jag antar att det inte är upp till mig att bestämma så jag får bara hålla tummarna för att dom väljer det som känns rätt för dom själva.
Det var bara julklapparna som saknades.
Ronnie och jag fick öppna varsin julklapp trots att det inte var rätt dag.
Vi fick varsin present av Karin.
Hon hade gjort ett halssmycke i form av ett hjärta där det stod massa av R på mitt och J på Ronnies och sen hade hon köpt kedjor till.
Alltså vad säger man?! Är hon inte världens sötaste Karin så säg?!
Jag hoppas att mina söner behåller sina tjejer för resten av livet.
Man ska kanske inte fästa sig för mycket vid sönernas flickvänner men med dom två som finns hos oss just nu så är det redan kört.
I vissa länder får ju föräldrarna välja partner till sina barn.
Hade vi fått gjort det så hade jag redan gift bort killarna.
Jag antar att det inte är upp till mig att bestämma så jag får bara hålla tummarna för att dom väljer det som känns rätt för dom själva.
Jag blir så trött
Jag läste just i Västervikstidningen.
Det är en krog i Västervik som ägs av utlänningar som fick påhälsning av kommunen efter ett tips om att dom säljer svartsprit.
Dom hittade 48 liter svartsprit och drog naturligtvis in deras tillstånd med en gång.
Nu ska krogägarna som (som är utlänningar) stämma kommunen för att som anser att dom blivit felbehandlade av rasistiska skäl!!
Allvarligt!! Varför ska en viss grupp av utlänningar jämt skrika om rasism så fort dom får känna på svenska lagar och regler. Ska dom kunna göra precis vad som helst och sen komma undan med det bara för att det är så förbannat synd om dom??!!
Jag blir så trött!
Jag är övertygad om att även en svensk krogägare skulla ha blivit av med sitt tillstånd i det läget.
Det är dax att växa upp och ta ansvar för egna handlingar.
Dom skämmer ju ut dom stackars invandrare som verkligen sköter sig.
Det är en krog i Västervik som ägs av utlänningar som fick påhälsning av kommunen efter ett tips om att dom säljer svartsprit.
Dom hittade 48 liter svartsprit och drog naturligtvis in deras tillstånd med en gång.
Nu ska krogägarna som (som är utlänningar) stämma kommunen för att som anser att dom blivit felbehandlade av rasistiska skäl!!
Allvarligt!! Varför ska en viss grupp av utlänningar jämt skrika om rasism så fort dom får känna på svenska lagar och regler. Ska dom kunna göra precis vad som helst och sen komma undan med det bara för att det är så förbannat synd om dom??!!
Jag blir så trött!
Jag är övertygad om att även en svensk krogägare skulla ha blivit av med sitt tillstånd i det läget.
Det är dax att växa upp och ta ansvar för egna handlingar.
Dom skämmer ju ut dom stackars invandrare som verkligen sköter sig.
Idag är det jobb
Hela den här dan ska ägnas åt kunder och att le. Pigg och glad och utvilad sen igår.
Jag var inte speciellt pigg i torsdas kväll så jag behövde en ledig dag.
Hur mycket jag än tycker om mitt jobb så kan det ändå va skönt att göra nåt annat nån gång än att jobba.
Emeli har varit snäll och erbjudit sig att ta min söndag så vi har planerat in julmiddag imorgon.
Ronnie ville ju så gärna att vi skulle laga julmat hemma nån dag innan jul och vi kom fram till att det var roligare om vi var fler.
Vi bjöd in våra familjer och alla kunde komma.
Ikväll blir det till att rulla köttbullar för glatta livet.
Det är ju bara jul en gång om året och jag vill träffa så många som möjligt av släkten då.
Det är väl det som julen går ut på antar jag.
Vi handlade igår medan barnen var på skolavslutning.
Jag kan säga att eftersom jag hade Ronnie med mig så låg det största intresset på fisken. Det är den biten av julbordet som jag inte brukar lägga energi på.
Nu ska jag ta tag i mitt jobb och beställa lite varor till nästa vecka.
Jag var inte speciellt pigg i torsdas kväll så jag behövde en ledig dag.
Hur mycket jag än tycker om mitt jobb så kan det ändå va skönt att göra nåt annat nån gång än att jobba.
Emeli har varit snäll och erbjudit sig att ta min söndag så vi har planerat in julmiddag imorgon.
Ronnie ville ju så gärna att vi skulle laga julmat hemma nån dag innan jul och vi kom fram till att det var roligare om vi var fler.
Vi bjöd in våra familjer och alla kunde komma.
Ikväll blir det till att rulla köttbullar för glatta livet.
Det är ju bara jul en gång om året och jag vill träffa så många som möjligt av släkten då.
Det är väl det som julen går ut på antar jag.
Vi handlade igår medan barnen var på skolavslutning.
Jag kan säga att eftersom jag hade Ronnie med mig så låg det största intresset på fisken. Det är den biten av julbordet som jag inte brukar lägga energi på.
Nu ska jag ta tag i mitt jobb och beställa lite varor till nästa vecka.
Jag är klar!!
Äntligen är jag klar med mina julklappar.
Allt löste sig jättebra igår. Ann-Kari kom och jobbade på förmiddagen och Emeli på eftermiddagen och vi kunde i lugn och ro åka till Linköping.
Vi hade småbarnen och Choffe med oss.
Choffe fick välja julklappar åt både sig själv och Nicko. Det går ju inte att köra med den enkla finten att be honom gå och titta nån annanstans medan Ronnie eller jag springer till kassan med presenterna och hoppas att han inte ska se nåt. I år vet han därför vad han får.
Han bara skrattade åt oss när vi försökte avleda småbarnen i leksaksaffären medan Ronnie sprang till kassan med leksakerna.
Han sa att det var länge sen han hade gått på det. Han har bara låtsats för våran skull.
Jag vet inte om Fabian och Emil gick på det heller. Dom försökte hela tiden gå mot kassan där jag visste att Ronnie stod.
Jag kom på den smarta ideen till slut att viska till Fabian att :- Vi måste se till att inte Emil går till kassan för då ser han vad pappa köper till honom och det är ju en överraskning. Kan du hjälpa mig med det?
Fabian nappade blixtsnabbt. Han kände sig stor och ansvarsfull som fick det uppdraget så han gick in för det till hundra procent
Han tänkte nog aldrig så långt som att det även var hans egna julklappar som Ronnie stod med.
Vi blev kvar på Ikanohuset tills klockan var halv sju.
Vi hade lovat barnen en snabbsväng på busfabriken men dom stängde sju istället för åtta så det var ingen ide.
För en gångs skull var det ingen som protesterade. Dom var som ljus i bilen.
I normala fall skulle dom ha blivit jättebesvikna när vi har lovat bus och det inte blir nåt men Fabian sa till Emil:- Det viktigaste är ju att vi får julklappar.
Han är så förståndig. Dom skötte sig exemplariskt hela tiden medans Choffe provade kläder. Och det gick inte snabbt kan jag säga. Jag väntade hela tiden på gnället men inte ett knyst.
Det blev en lyckad dag. Synd bara att inte Nicko ville följa med.
Allt löste sig jättebra igår. Ann-Kari kom och jobbade på förmiddagen och Emeli på eftermiddagen och vi kunde i lugn och ro åka till Linköping.
Vi hade småbarnen och Choffe med oss.
Choffe fick välja julklappar åt både sig själv och Nicko. Det går ju inte att köra med den enkla finten att be honom gå och titta nån annanstans medan Ronnie eller jag springer till kassan med presenterna och hoppas att han inte ska se nåt. I år vet han därför vad han får.
Han bara skrattade åt oss när vi försökte avleda småbarnen i leksaksaffären medan Ronnie sprang till kassan med leksakerna.
Han sa att det var länge sen han hade gått på det. Han har bara låtsats för våran skull.
Jag vet inte om Fabian och Emil gick på det heller. Dom försökte hela tiden gå mot kassan där jag visste att Ronnie stod.
Jag kom på den smarta ideen till slut att viska till Fabian att :- Vi måste se till att inte Emil går till kassan för då ser han vad pappa köper till honom och det är ju en överraskning. Kan du hjälpa mig med det?
Fabian nappade blixtsnabbt. Han kände sig stor och ansvarsfull som fick det uppdraget så han gick in för det till hundra procent
Han tänkte nog aldrig så långt som att det även var hans egna julklappar som Ronnie stod med.
Vi blev kvar på Ikanohuset tills klockan var halv sju.
Vi hade lovat barnen en snabbsväng på busfabriken men dom stängde sju istället för åtta så det var ingen ide.
För en gångs skull var det ingen som protesterade. Dom var som ljus i bilen.
I normala fall skulle dom ha blivit jättebesvikna när vi har lovat bus och det inte blir nåt men Fabian sa till Emil:- Det viktigaste är ju att vi får julklappar.
Han är så förståndig. Dom skötte sig exemplariskt hela tiden medans Choffe provade kläder. Och det gick inte snabbt kan jag säga. Jag väntade hela tiden på gnället men inte ett knyst.
Det blev en lyckad dag. Synd bara att inte Nicko ville följa med.
Det verkar lösa sig
Ann-Kari och hennes barn verkar friska.
Jag ska inte ropa hej än men hon tror i alla fall att hon kommer att jobba imorgon.
Emeli har också blivit frisk så jag fick bli helledig hela fredagen plus att Emeli erbjöd sig att ta min söndag.
Tänk vad fort allt ändras ibland.
Nu håller jag bara tummarna för att inte Alva blir sjuk inatt eller så för det är bara hon som inte har kräkts i den familjen än så länge.
Nån tur ska väl till och med jag ha ibland.
Ronnie har ställt in en enorm kastrull med risgrynsgröt i ugnen nu så jag får se när jag kan få småkillarna i säng. Dom vägrar att sova innan dom fått gröt.
Jag skulle behöva lägga mig nu så trött som jag är.
Ok lite gnällspik kanske det blev nu men jag är trött och tjurig. Dessutom är jag supergodissugen. Jag har inte ätit en enda godisbit sen i söndags.
Imorgon vaknar jag pigg och utvilad med massa ny energi.
Jag ska inte ropa hej än men hon tror i alla fall att hon kommer att jobba imorgon.
Emeli har också blivit frisk så jag fick bli helledig hela fredagen plus att Emeli erbjöd sig att ta min söndag.
Tänk vad fort allt ändras ibland.
Nu håller jag bara tummarna för att inte Alva blir sjuk inatt eller så för det är bara hon som inte har kräkts i den familjen än så länge.
Nån tur ska väl till och med jag ha ibland.
Ronnie har ställt in en enorm kastrull med risgrynsgröt i ugnen nu så jag får se när jag kan få småkillarna i säng. Dom vägrar att sova innan dom fått gröt.
Jag skulle behöva lägga mig nu så trött som jag är.
Ok lite gnällspik kanske det blev nu men jag är trött och tjurig. Dessutom är jag supergodissugen. Jag har inte ätit en enda godisbit sen i söndags.
Imorgon vaknar jag pigg och utvilad med massa ny energi.
Det är snart jul
Jag har knappt kommit halvvägs med julklappar och Ronnie pratade om igår att han vill äta nåt litet julbord nån dag innan jul med bara oss i familjen.
När ska jag hinna?
Jag jobbar kanske heldagar resten av veckan och mellan elva och sju måndag och tisdag. Sen är det ju julafton.
Det beror sig på om Ann-Kari och/eller Emeli blir friska.
Sjukdomar är ju sånt man inte kan planera in direkt och jag vill inte ha nån av dom här så länge dom kräks. Det vore botten om hela familjen hamnade framför spyhinken på julafton istället.
Nej maginfluensan får dom behålla för sig själva hellre jobbar jag från morgon till kväll.
Ronnie får lösa av mig ett par timmar i helgen så får jag ta en sväng till stan och fixa det sista.
Det löser sig alltid.
Nu ska jag fortsätta lite med min älskade inventering.
När ska jag hinna?
Jag jobbar kanske heldagar resten av veckan och mellan elva och sju måndag och tisdag. Sen är det ju julafton.
Det beror sig på om Ann-Kari och/eller Emeli blir friska.
Sjukdomar är ju sånt man inte kan planera in direkt och jag vill inte ha nån av dom här så länge dom kräks. Det vore botten om hela familjen hamnade framför spyhinken på julafton istället.
Nej maginfluensan får dom behålla för sig själva hellre jobbar jag från morgon till kväll.
Ronnie får lösa av mig ett par timmar i helgen så får jag ta en sväng till stan och fixa det sista.
Det löser sig alltid.
Nu ska jag fortsätta lite med min älskade inventering.
Ny paus igen
Ronnie har åkt hem och hämtat barnen.
Jag tog fram korv ur frysen igår som jag skulle göra makaronipudding på.
Meningen var ju att jag skulle börja senare idag så då hade jag tänkt slänga ihop det innan jag åkte hit.
Nu blev det inte riktigt så. Jag sa därför till Ronnie att han skulle göra den tills jag kommer hem.
Han stod som ett fån när jag försökte förklara hur man gör. När jag äntligen tänkte att jag fått honom att förstå så tänkte jag underlätta för honom genom att ringa Koffe som kunde påbörja maten.
Det där med att koka makaroner förstod han med en gång. Det som rörde ihop det lite var när jag sa att dom ska ligga i en form.
Det var för mycket information på en gång så jag sa att makaronerna kan ligga kvar i kastrullen tills pappa kommer hem för att inte röra ihop det för mycket i hans hjärna.
Det svåra var att förstå det där med korven som jag sa att han skulle skära i "pengar" och sen dela dom på mitten så det blev mindre bitar.
Det var svårt.
Det var den biten som även Ronnie hade lite problem med tror jag.
Det där med äggstanningen tog jag inte ens med Koffe eftersom att jag tänkte att då har nog Ronnie hunnit hem.
Nu kan jag inte fatta hur jag kunde dra till med en så avancerad och svår maträtt till dom att laga. Han kunde ju bara ha gett barnen varsin rå korv istället. Kanske med en smörgås till.
Hur skulle dom klara sig utan mig?
Det skulle bli mycket köttfärsås till middag då men den gör han bra så det går väl ingen nöd på dom.
Fast jag vet att han kan göra fläskpannkaka också.
Skämt åsido så är det väl så att man har olika roller i familjen och maten är tydligen min.
Undrar om man kan bli full av spritångor
I så fall är jag riktigt full nu.
Jag hade två killar här som andades såna spritångor på mig att jag kände mig yr.
Dom gjorde sitt bästa att försöka låtsas som att dom inte var ett dugg onyktra.
När dom gick så var det med små steg och för varje steg så stannade dom upp en aning för att det blev lite baktungt.
Jag får väl hoppas att ångorna har gått ur mig tills jag ska åka hem så jag inte fastnar i en blåskontroll igen.
Jag hade två killar här som andades såna spritångor på mig att jag kände mig yr.
Dom gjorde sitt bästa att försöka låtsas som att dom inte var ett dugg onyktra.
När dom gick så var det med små steg och för varje steg så stannade dom upp en aning för att det blev lite baktungt.
Jag får väl hoppas att ångorna har gått ur mig tills jag ska åka hem så jag inte fastnar i en blåskontroll igen.
Paus i inventeringen
Jag blev uppringd av Ann-Kari vid fem imorse.
Hon och hennes dotter hade fått maginfluensa så det blev heldag för mig idag.
Jag hade en tid med Nickos läkare inbokad så Ronnie öppnade faktiskt åt mig så jag var inte här förrän vid kvart i nio.
Jag har packat upp varorna som kom idag och beställt tobak för två veckor framöver och till sist hade jag bara en sak kvar som jag har skjutit upp på.
Inventering!!
Jag hatar hatar HATAR inventering men det är bara att bita i det sura äpplet.
Varje år vill staten ha en fullständig redovisning på hela mitt varulager.
Jag kan inte beskriva lättnaden som blir när allt är färdigräknat och inlämnat till revisorn.
Skulle vi ta allt på nyårsafton så skulle vi få komma i ottan och skåla gott nytt år mellan uträkningarna.
Det vill jag inte utsätta mig för och därför är det nödvändigt att börja inventeringen redan i början på december.
I år har jag dragit ut på plågan lite för länge men idag måste det bli ett krafttag.
Jag får unna mig små pauser ibland emellanåt och sätta mig ner ett par minuter och skriva lite här.
Jag måste bara säga att jag läste lite förut om den fruktansvärda jordbävningen som skåningarna blivit drabbade av.
Vad jag har förstått så skakade det till lite. Det var inte som i filmerna direkt när tavlorna lossnade från väggarna och möbler for åt alla håll och folk gömmer sig under bord.
Trots det så var det tre personer som uppsökte sjukhus med anledning av skalvet.
En hade svimmat, en hade yrsel och den sista tro det eller ej hade faktiskt ramlat av en stol.
Jag säger bara det dom andra länderna med sina fjöntjordbävningar kan slänga sig i väggen!! Här är dom så kraftiga att folk svimmar och ramlar av stolar. Det ni!
Hon och hennes dotter hade fått maginfluensa så det blev heldag för mig idag.
Jag hade en tid med Nickos läkare inbokad så Ronnie öppnade faktiskt åt mig så jag var inte här förrän vid kvart i nio.
Jag har packat upp varorna som kom idag och beställt tobak för två veckor framöver och till sist hade jag bara en sak kvar som jag har skjutit upp på.
Inventering!!
Jag hatar hatar HATAR inventering men det är bara att bita i det sura äpplet.
Varje år vill staten ha en fullständig redovisning på hela mitt varulager.
Jag kan inte beskriva lättnaden som blir när allt är färdigräknat och inlämnat till revisorn.
Skulle vi ta allt på nyårsafton så skulle vi få komma i ottan och skåla gott nytt år mellan uträkningarna.
Det vill jag inte utsätta mig för och därför är det nödvändigt att börja inventeringen redan i början på december.
I år har jag dragit ut på plågan lite för länge men idag måste det bli ett krafttag.
Jag får unna mig små pauser ibland emellanåt och sätta mig ner ett par minuter och skriva lite här.
Jag måste bara säga att jag läste lite förut om den fruktansvärda jordbävningen som skåningarna blivit drabbade av.
Vad jag har förstått så skakade det till lite. Det var inte som i filmerna direkt när tavlorna lossnade från väggarna och möbler for åt alla håll och folk gömmer sig under bord.
Trots det så var det tre personer som uppsökte sjukhus med anledning av skalvet.
En hade svimmat, en hade yrsel och den sista tro det eller ej hade faktiskt ramlat av en stol.
Jag säger bara det dom andra länderna med sina fjöntjordbävningar kan slänga sig i väggen!! Här är dom så kraftiga att folk svimmar och ramlar av stolar. Det ni!
Jag stoppades i "blåskontroll" i lördas
Polisen stod vid infarten.
Jag såg dom på långt håll så jag saktade ner i god tid och gled snyggt in till kanten.
Jag är en sån person som ALDRIG i hela mitt liv skulle åka bil utan bilbälte. Det första jag gör när jag sätter mig i bilen är att knäppa bältet. Tyvärr har jag en vana också att knäppa upp bältet så fort jag ska parkera. Jag känner mig låst annars.
Jag knäpper alltid upp bältet när jag har kryphastighet på bilen.
Antagligen så har det att göra med att jag är lite kort så jag vill kunna sträcka på mig för att se var bilen slutar ordentligt.
När jag gled in vid poliskontrollen så tog impulsen att knäppa upp bältet över.
Sammat stund som jag tog av mig bältet klev polisen fram till mig och då kom jag precis på vad jag hade gjort.
Hur i helvete kunde jag ta av mig bältet när jag kommer till en poliskontroll?
Polisen hade ju inte sett att jag tog av mig det så han trodde ju självklart att jag hade åkt utan.
Det var försent då att börja slita på mig det igen för det hade ju sett ännu skummare ut.
När jag hade blåst och konstaterats nykter var jag tvungen att försöka smyga mig på bältet igen.
Då fick han syn på att jag satt utan.
Han frågade om jag hade haft bältet på mig och jag svor på att jag hade det men jag tror inte han trodde mig. Han tittade lite konstigt på mig och tänkte antagligen att "det kan du ju försöka lura i nån annan".
Så fruktansvärt dumt av mig. Tur att jag inte fick böter. Jag hade ju aldrig kunnat bevisa att jag hade haft bältet på mig.
När jag berättade för Ronnie sa han att jag var den enda han kände som tog av sig bältet i en poliskontroll alla andra brukar desperat slita på sig det när dom ser poliserna.
Jag såg dom på långt håll så jag saktade ner i god tid och gled snyggt in till kanten.
Jag är en sån person som ALDRIG i hela mitt liv skulle åka bil utan bilbälte. Det första jag gör när jag sätter mig i bilen är att knäppa bältet. Tyvärr har jag en vana också att knäppa upp bältet så fort jag ska parkera. Jag känner mig låst annars.
Jag knäpper alltid upp bältet när jag har kryphastighet på bilen.
Antagligen så har det att göra med att jag är lite kort så jag vill kunna sträcka på mig för att se var bilen slutar ordentligt.
När jag gled in vid poliskontrollen så tog impulsen att knäppa upp bältet över.
Sammat stund som jag tog av mig bältet klev polisen fram till mig och då kom jag precis på vad jag hade gjort.
Hur i helvete kunde jag ta av mig bältet när jag kommer till en poliskontroll?
Polisen hade ju inte sett att jag tog av mig det så han trodde ju självklart att jag hade åkt utan.
Det var försent då att börja slita på mig det igen för det hade ju sett ännu skummare ut.
När jag hade blåst och konstaterats nykter var jag tvungen att försöka smyga mig på bältet igen.
Då fick han syn på att jag satt utan.
Han frågade om jag hade haft bältet på mig och jag svor på att jag hade det men jag tror inte han trodde mig. Han tittade lite konstigt på mig och tänkte antagligen att "det kan du ju försöka lura i nån annan".
Så fruktansvärt dumt av mig. Tur att jag inte fick böter. Jag hade ju aldrig kunnat bevisa att jag hade haft bältet på mig.
När jag berättade för Ronnie sa han att jag var den enda han kände som tog av sig bältet i en poliskontroll alla andra brukar desperat slita på sig det när dom ser poliserna.
Fortfarande måndag
Jag måste måste MÅSTE ta tag i mina varubeställningar nu.
Jag går på halvfart.
Det kan va för att jag egentligen hade ställt in mig på att vara ledig idag. Ann-Karis lilla Agnes fick maginfluensa så det blev ändrade planer.
Egentligen är det bara bra för jag hade lite problem att beställa varor i helgen.
Jag kom på att jag får ju varor på onsdagar och nästa onsdag är det ju julafton och onsdan efter nyår så jag blev lite konfunderad över om jag får några varor nån annan dag eller om jag skulle dubbelbeställa.
Jag vill ju inte stå utan varor över hela jullovet.
Nu har jag ju pratat med dom och fått besked så nu kan jag beställa varor men ändå tar jag inte tag i det. Dålig disciplin måste det va.
Ronnie fick öppna åt mig. Jag hade ett möte inbokat med den läraren som har hand om specialklassen som dom vill att Emil ska gå i.
Jag har ett möte med rektorn imorgon och då ska jag ha bestämt mig.
Jag kommer att acceptera deras förslag. Hoppas bara att det inte kommer vara fel beslut men jag har nog inget val. Läraren var jättegullig och Emil ville själv vara där.
Han ska vara kvar i sin klass men ha vissa lektioner med henne.
I hennes klassrum är det aldrig mer än 4 barn som mest så hon kan ägna sig åt dom helhjärtat.
Pedagogiskt sett är det säkert jättebra men det jag har varit rädd för är ju att dom andra barnen ska reta honom eller att fröknarna under resten av hans skoltid ska tro att han är korkad eller nåt för att han behövde lite extrastöd.
Jag hade inte tänkt så om det inte vore för att Nicko redan gått igenom den processen.
Jag har ju sett hur det har påverkat hur barn och lärare har sett på honom bara för att han under en kort tid behövde lite hjälp.
Nu kommer han inte ifrån hjälpen bara för att han fick en "stämpel i pannan".
Jag försöker ändå att inte döma utefter mina erfarenheter utan låta Emil få den hjälp han behöver. Det är inte lätt och jag hoppas att jag kommit fram till rätt beslut.
Det får tiden utvisa.
Jag går på halvfart.
Det kan va för att jag egentligen hade ställt in mig på att vara ledig idag. Ann-Karis lilla Agnes fick maginfluensa så det blev ändrade planer.
Egentligen är det bara bra för jag hade lite problem att beställa varor i helgen.
Jag kom på att jag får ju varor på onsdagar och nästa onsdag är det ju julafton och onsdan efter nyår så jag blev lite konfunderad över om jag får några varor nån annan dag eller om jag skulle dubbelbeställa.
Jag vill ju inte stå utan varor över hela jullovet.
Nu har jag ju pratat med dom och fått besked så nu kan jag beställa varor men ändå tar jag inte tag i det. Dålig disciplin måste det va.
Ronnie fick öppna åt mig. Jag hade ett möte inbokat med den läraren som har hand om specialklassen som dom vill att Emil ska gå i.
Jag har ett möte med rektorn imorgon och då ska jag ha bestämt mig.
Jag kommer att acceptera deras förslag. Hoppas bara att det inte kommer vara fel beslut men jag har nog inget val. Läraren var jättegullig och Emil ville själv vara där.
Han ska vara kvar i sin klass men ha vissa lektioner med henne.
I hennes klassrum är det aldrig mer än 4 barn som mest så hon kan ägna sig åt dom helhjärtat.
Pedagogiskt sett är det säkert jättebra men det jag har varit rädd för är ju att dom andra barnen ska reta honom eller att fröknarna under resten av hans skoltid ska tro att han är korkad eller nåt för att han behövde lite extrastöd.
Jag hade inte tänkt så om det inte vore för att Nicko redan gått igenom den processen.
Jag har ju sett hur det har påverkat hur barn och lärare har sett på honom bara för att han under en kort tid behövde lite hjälp.
Nu kommer han inte ifrån hjälpen bara för att han fick en "stämpel i pannan".
Jag försöker ändå att inte döma utefter mina erfarenheter utan låta Emil få den hjälp han behöver. Det är inte lätt och jag hoppas att jag kommit fram till rätt beslut.
Det får tiden utvisa.
Måndag
Jag har jobbat i helgen och det är ju inte så händelserikt.
Det är mitt i vintern och kunderna har gått i dvala som björnarna.
Nu är det ju snart jullov med massor av klämdagar så då förväntar jag mig att få hit alla julfirare.
I lördas var det inte riktigt min dag.
När jag skulle stänga på kvällen och hade börjat dra in allt och klockan var ett par minuter över sju så kom det tre tjejer som frågade om dom kunde gå på toa.
Jag:- Javisst självklart. ( med ett leende såklart som den serviceperson jag är)
Tjejen:- Är du kvar här än?
Jag:- ???? Ja??
Tjejen:- Kommer du ihåg oss? Vi var här imorse när du öppnade.
Då såg jag dom andra tio som var på väg upp att invadera mig igen.
Hur kan det hända mig att jag får samma gäng igen när jag ska stänga och är trött och vill gå hem? Jag kunde inte riktigt släppa den irriterade känslan som blommade upp igen när jag tänkte på hur dom hade bärt sig åt på morgonen så det kändes inte längre lika bra att ha öppet efter stängningstid för att tretton nu onyktra människor skulle gå på min toa.
Det var bara att bita ihop som jag hade fått gjort på morognen när dom stod i vägen överallt och trängde sig in medan jag skulle larma av. Dessutom förväntade dom sig att jag ska ställa mig i kassan i givakt innan jag ens hade tänt butiken och startat kassan för dagen.
Det kliade i mig då att säga dom ett och annat och det kliade fortfarande i mig när dom beter sig likadant mer än 11 timmar senare.
Men men jag bet ihop. Jag sa inte ingenting. Jag bara log.
Det är mitt i vintern och kunderna har gått i dvala som björnarna.
Nu är det ju snart jullov med massor av klämdagar så då förväntar jag mig att få hit alla julfirare.
I lördas var det inte riktigt min dag.
När jag skulle stänga på kvällen och hade börjat dra in allt och klockan var ett par minuter över sju så kom det tre tjejer som frågade om dom kunde gå på toa.
Jag:- Javisst självklart. ( med ett leende såklart som den serviceperson jag är)
Tjejen:- Är du kvar här än?
Jag:- ???? Ja??
Tjejen:- Kommer du ihåg oss? Vi var här imorse när du öppnade.
Då såg jag dom andra tio som var på väg upp att invadera mig igen.
Hur kan det hända mig att jag får samma gäng igen när jag ska stänga och är trött och vill gå hem? Jag kunde inte riktigt släppa den irriterade känslan som blommade upp igen när jag tänkte på hur dom hade bärt sig åt på morgonen så det kändes inte längre lika bra att ha öppet efter stängningstid för att tretton nu onyktra människor skulle gå på min toa.
Det var bara att bita ihop som jag hade fått gjort på morognen när dom stod i vägen överallt och trängde sig in medan jag skulle larma av. Dessutom förväntade dom sig att jag ska ställa mig i kassan i givakt innan jag ens hade tänt butiken och startat kassan för dagen.
Det kliade i mig då att säga dom ett och annat och det kliade fortfarande i mig när dom beter sig likadant mer än 11 timmar senare.
Men men jag bet ihop. Jag sa inte ingenting. Jag bara log.
Idag är jag tydligen lite lättirriterad
Jag brukar faktiskt tyvärr vara lite sen när jag ska öppna men inte idag.
Jag kom precis lagom i tid.
Det är en liten procedur när man öppnar så man behöver i alla fall tio minuter för sig själv om det ska flyta smidigt.
När jag låste upp alla lås så gled det in en vanlig bil och en minibuss utanför.
ALLA som satt i bilarna trängde sig med mig in när jag öppnade dörren.
Det är inte lätt att lyfta av grinden och bära in den på lagret när man har tre som står i kö till toaletten där och blänger på mig för att jag vill fram.
Jag skulle tända upp, hämta nycklar, bära ut saker och dra ut vagnarna, starta kassan, ställa upp dagens tidningar och dra ut rapporter medan det står fullt med kunder vid kassan och vill betala!!
Jag hade faktiskt inte öppnat än. Dom får skylla sig själva när dom inte fattar nåt så uppenbart.
Jag var så irriterad att jag bara väntade på att nån av dom skulle va spydig eller nåt för att jag inte ställde mig i kassan med en gång. Då hade dom fått höra kan jag säga.
När dom ser att jag står och låser upp precis när dom kommer fattar dom då inte att dom kan vänta ett par minuter. Puckon!!!
Ok man får kanske inte säga så om sina kunder men man får faktiskt tänka vad man vill.
Nu råkade jag skriva det också men kunderna som det gällde kommer nog inte att läsa det här i alla fall.
Jag kom precis lagom i tid.
Det är en liten procedur när man öppnar så man behöver i alla fall tio minuter för sig själv om det ska flyta smidigt.
När jag låste upp alla lås så gled det in en vanlig bil och en minibuss utanför.
ALLA som satt i bilarna trängde sig med mig in när jag öppnade dörren.
Det är inte lätt att lyfta av grinden och bära in den på lagret när man har tre som står i kö till toaletten där och blänger på mig för att jag vill fram.
Jag skulle tända upp, hämta nycklar, bära ut saker och dra ut vagnarna, starta kassan, ställa upp dagens tidningar och dra ut rapporter medan det står fullt med kunder vid kassan och vill betala!!
Jag hade faktiskt inte öppnat än. Dom får skylla sig själva när dom inte fattar nåt så uppenbart.
Jag var så irriterad att jag bara väntade på att nån av dom skulle va spydig eller nåt för att jag inte ställde mig i kassan med en gång. Då hade dom fått höra kan jag säga.
När dom ser att jag står och låser upp precis när dom kommer fattar dom då inte att dom kan vänta ett par minuter. Puckon!!!
Ok man får kanske inte säga så om sina kunder men man får faktiskt tänka vad man vill.
Nu råkade jag skriva det också men kunderna som det gällde kommer nog inte att läsa det här i alla fall.
Nicko verkar fortfarande lite sjuk eller trött eller vad det är
Han lägger sig så fort han kommer från skolan.
Det går knappt att väcka honom. Han blir helt förvirrad och konstig. Helt okontaktbar.
När han sovit flera timmar på en eftermiddag så kan man tro att han inte ska kunna sova på natten sen men det är inga problem. Han lägger sig vid tiotiden och är sen lika trött på morgonen igen.
Det började för ett par veckor sen när hans lärare ringde mig och sa att hon hade skickat hem honom från skolan för att han hade somnat på bänken och var helt okontaktbar när hon skulle väcka honom.
Då trodde jag det var nåt tillfälligt. Att han inte hade sovit bra på natten eller nåt men det har bara blivit värre.
Idag kom alla kompisar hit och skulle lana.
Dom sitter framför varsin data allihopa därinne på hans rum men när jag skulle säga till Nicko att det var mat så sov han på sängen bakom dom andra.
Det är absolut inte likt honom.
Jag fick skaka honom länge innan jag fick liv i honom.
Han är inte ens glad längre. Han skämtar knappt nånting utan fräser bara hela tiden åt alla.
Jag ska ringa sjukhuset på måndag.
Dom behöver nog ta lite värden på honom.
Nu börjar jag bli orolig på riktigt. Fast om man ska tro Nicko så är det inget fel på honom. Han är bara lite trött ju.
Så kanske det är men jag vill nog bli övertygad om det av en läkare först innan jag tror på honom.
Det går knappt att väcka honom. Han blir helt förvirrad och konstig. Helt okontaktbar.
När han sovit flera timmar på en eftermiddag så kan man tro att han inte ska kunna sova på natten sen men det är inga problem. Han lägger sig vid tiotiden och är sen lika trött på morgonen igen.
Det började för ett par veckor sen när hans lärare ringde mig och sa att hon hade skickat hem honom från skolan för att han hade somnat på bänken och var helt okontaktbar när hon skulle väcka honom.
Då trodde jag det var nåt tillfälligt. Att han inte hade sovit bra på natten eller nåt men det har bara blivit värre.
Idag kom alla kompisar hit och skulle lana.
Dom sitter framför varsin data allihopa därinne på hans rum men när jag skulle säga till Nicko att det var mat så sov han på sängen bakom dom andra.
Det är absolut inte likt honom.
Jag fick skaka honom länge innan jag fick liv i honom.
Han är inte ens glad längre. Han skämtar knappt nånting utan fräser bara hela tiden åt alla.
Jag ska ringa sjukhuset på måndag.
Dom behöver nog ta lite värden på honom.
Nu börjar jag bli orolig på riktigt. Fast om man ska tro Nicko så är det inget fel på honom. Han är bara lite trött ju.
Så kanske det är men jag vill nog bli övertygad om det av en läkare först innan jag tror på honom.
Spyfärdig
Åsa tycker jag är underlig men jag är faktiskt åksjuk!
Emil skulle visa hur duktig han är på crosspelet. Han körde väldigt fort och spelet var så bra gjort att jag liksom hängde med i svängarna.
Jag blir faktiskt väldigt lätt åksjuk och det behövs inte mer än ett crosspel för att få min mage ur balans.
Jag tror jag har nåt allvarligt fel på min balansnerv eller nåt för när jag kollat på ett par varv så trodde jag att jag skulle spy och var helt yr.
Dessutom var det dax att äta mat direkt efter också.
Jag trodde häromdan när jag satt bredvid Ronnie som spelade ett bilspel att det var en tillfällighet att jag började må illa. Att jag var trött eller nåt. Så var ju inte fallet. Jag är en känslig människa med en balansnerv som är lite ur balans.
Kollat camp rock med barnen
Den var inte så illa.
Lite klyschig var den allt men det är ju disney så det räknar man med.
Dom tar ut rollerna ordentligt så barnen ska se vem som är den dumma och vem som är askungen.
Egentligen är det rätt så bra. Barnen kan då se väldigt tydligt vilket beteende som lönar sig i längden.
Den var i alla fall underhållande och riktigt bra för att vara barnfilm.
Nu är det dax för mig att sluta softa och göra nåt vettigt hemma.
Lite klyschig var den allt men det är ju disney så det räknar man med.
Dom tar ut rollerna ordentligt så barnen ska se vem som är den dumma och vem som är askungen.
Egentligen är det rätt så bra. Barnen kan då se väldigt tydligt vilket beteende som lönar sig i längden.
Den var i alla fall underhållande och riktigt bra för att vara barnfilm.
Nu är det dax för mig att sluta softa och göra nåt vettigt hemma.
Jag har tittat efter en ny säng på nätet
Vi har länge pratat om att investera i en ordentlig säng.
Både Ronnie och jag vaknar med ryggvärk i den vi har. Den är inte dålig egentligen men för oss passar den inte att ligga i en hel natt.
Jag kom in på en hemsida som hette ana.se. Där sålde dom direkt från fabrik och skulle enligt sin egen uppgift ligga 50-70% under övriga.
Micke var snäll och skickade mig lite länkar så jag kunde läsa lite mer och det verkar vara bra.
Problemet är att dom inte finns på så många ställen i landet så det är svårt att komma och titta.
Av en händelse råkade en av butikslokalerna ligga på vägen till Ullared.
Det var lite frestande.
Det kan bli en utflykt till våren.
Övernattning i Ullared och sen sängprovande på vägen hem.
Pappa hade en butik i Malmö av deras så han ska åka dit och kolla om det är värt resan.
Både Ronnie och jag vaknar med ryggvärk i den vi har. Den är inte dålig egentligen men för oss passar den inte att ligga i en hel natt.
Jag kom in på en hemsida som hette ana.se. Där sålde dom direkt från fabrik och skulle enligt sin egen uppgift ligga 50-70% under övriga.
Micke var snäll och skickade mig lite länkar så jag kunde läsa lite mer och det verkar vara bra.
Problemet är att dom inte finns på så många ställen i landet så det är svårt att komma och titta.
Av en händelse råkade en av butikslokalerna ligga på vägen till Ullared.
Det var lite frestande.
Det kan bli en utflykt till våren.
Övernattning i Ullared och sen sängprovande på vägen hem.
Pappa hade en butik i Malmö av deras så han ska åka dit och kolla om det är värt resan.
Nicko har varit hemma och varit sjuk i ett par dar nu
Han blev sjuk redan i helgen. Han hostar och har ont i halsen och ser allmänt hängig ut.
Han verkar inte glad och sover dygnet runt.
Det är inte likt honom.
Nu börjar jag faktiskt bli lite orolig för honom. Han brukar vara våran pajas hemma. Han brukar skoja och skratta och låta från morgon till kväll.
Jag är inte van vid att se honom hänga med huvet och se ledsen ut.
Blir han hemma resten av veckan får jag nog gå till doktorn med honom. Han har ju sin diabetes att tänka på också.
Som det är nu så äter han inget om vi inte tvingar honom. Han är fruktansvärt mager.
Stackars mammas lilla Nicko.
Han verkar inte glad och sover dygnet runt.
Det är inte likt honom.
Nu börjar jag faktiskt bli lite orolig för honom. Han brukar vara våran pajas hemma. Han brukar skoja och skratta och låta från morgon till kväll.
Jag är inte van vid att se honom hänga med huvet och se ledsen ut.
Blir han hemma resten av veckan får jag nog gå till doktorn med honom. Han har ju sin diabetes att tänka på också.
Som det är nu så äter han inget om vi inte tvingar honom. Han är fruktansvärt mager.
Stackars mammas lilla Nicko.
Jag fick oväntat besök imorse
När jag höll på som bäst med att förbereda Ronnies och min lunch så ringde det på dörren.
Precis innan ringklockan ringde brände jag mig på spagettivattnet.
Hela handen pulserade och gjorde så ont att jag bara ville skrika eller gråta eller kanske både och.
Utanför stod det en man i kostym och en kvinna.
Mannen:- Hej. Idag var det visst en tjej som öppnade. Häromdan var det två pojkar. Var det dina bröder?
Jag:- Nej det måste ha varit mina söner.
Mannen:- Jasså. Då är du en ung mamma då. Dom hade mycket funderingar att prata om i alla fall. Om livets mening och om meningen med livet.
(Då fattade jag att det var jehovas vittnen)
Jag:- Jag har inte tid med sånt nu för jag ska åka och jobba snart.
Mannen:- Då kanske jag kan få lämna några tidningar som du kan titta i så kan jag återkomma en annan dag.
Jag tog emot tidningarna och gick direkt till återvinningen med dom. Hoppas bara att dom inte återkommer när Ronnie är ensam hemma. Han kan inte bränna av nån så jag kan se framför mig hur dom sitter med en kaffekopp vid mitt köksbord när jag kommer hem nån kväll.
Precis innan ringklockan ringde brände jag mig på spagettivattnet.
Hela handen pulserade och gjorde så ont att jag bara ville skrika eller gråta eller kanske både och.
Utanför stod det en man i kostym och en kvinna.
Mannen:- Hej. Idag var det visst en tjej som öppnade. Häromdan var det två pojkar. Var det dina bröder?
Jag:- Nej det måste ha varit mina söner.
Mannen:- Jasså. Då är du en ung mamma då. Dom hade mycket funderingar att prata om i alla fall. Om livets mening och om meningen med livet.
(Då fattade jag att det var jehovas vittnen)
Jag:- Jag har inte tid med sånt nu för jag ska åka och jobba snart.
Mannen:- Då kanske jag kan få lämna några tidningar som du kan titta i så kan jag återkomma en annan dag.
Jag tog emot tidningarna och gick direkt till återvinningen med dom. Hoppas bara att dom inte återkommer när Ronnie är ensam hemma. Han kan inte bränna av nån så jag kan se framför mig hur dom sitter med en kaffekopp vid mitt köksbord när jag kommer hem nån kväll.
Ronnie och jag köper julklappar på olika sätt
När jag ska planera julklappar så måste jag först gå runt i alla butiker och titta efter idéer och sen gå hem tomhänt för att fundera. Man måste gå igenom ordentligt vad man verkligen vill köpa och kolla priser på flera ställen.
Ronnie fick hänga med mig runt i butikerna i söndags och det slutade med att vi endast hade en julklapp med hem och den hade Ronnie köpt.
Han kunde inte förstå varför jag vände och vred på massa bra saker som han tyckte hade varit perfekta men ändå ställde ifrån mig sakerna igen.
Om Ronnie skulle handlat till barnen så hade det tagit max en timma. Han går in i affären och tar det han tycker ser bra ut och sen åker han hem nöjd.
Jag är rädd att ångra mig närmare jul och att jag då kommit på en annan sak eller ser saken jag köpt till halva priset efter jag köpt den.
Det är ett helt företag att köpa julklappar varje år. Det ligger mycket tankar och om och men bakom varje leksaksbil och varje tshirt jag köper.
Antagligen blir barnen lika glada åt Ronnies impulsköp som av mina övertänkta köp så jag lägger kanske ner min energi i onödan.
Vi var runt och letade efter att guitar hero till småkillarna tex. och på Åhlens hittade jag ett som kostade 899 kronor. Det var ett spel och en gitarr.
Ronnie kunde inte fatta varför jag helt enkelt inte köpte den när jag ändå hade bestämt mig för att dom ska få ett sånt men jag ville tänka lite som vanligt.
När jag kom hem satt jag och sökte runt lite på nätet och hittade då ett guitar hero med ett spel och TVÅ gitarrer för 699 kronor. Det beställde jag omgående.
Det lönar sig ibland att kolla runt lite.
Nu kan barnen spela samtidigt istället för att jag ska ha tjafset om vems tur det är.
Det är ju bara jul en gång om året och jag tycker att det roligaste med julen är att hitta den "perfekta" julklappen. Det är inte ofta man gör det men i år är jag i alla fall hittills mest nöjd med Ronnies.
Att ge är ofta roligare än att få.
Ronnie fick hänga med mig runt i butikerna i söndags och det slutade med att vi endast hade en julklapp med hem och den hade Ronnie köpt.
Han kunde inte förstå varför jag vände och vred på massa bra saker som han tyckte hade varit perfekta men ändå ställde ifrån mig sakerna igen.
Om Ronnie skulle handlat till barnen så hade det tagit max en timma. Han går in i affären och tar det han tycker ser bra ut och sen åker han hem nöjd.
Jag är rädd att ångra mig närmare jul och att jag då kommit på en annan sak eller ser saken jag köpt till halva priset efter jag köpt den.
Det är ett helt företag att köpa julklappar varje år. Det ligger mycket tankar och om och men bakom varje leksaksbil och varje tshirt jag köper.
Antagligen blir barnen lika glada åt Ronnies impulsköp som av mina övertänkta köp så jag lägger kanske ner min energi i onödan.
Vi var runt och letade efter att guitar hero till småkillarna tex. och på Åhlens hittade jag ett som kostade 899 kronor. Det var ett spel och en gitarr.
Ronnie kunde inte fatta varför jag helt enkelt inte köpte den när jag ändå hade bestämt mig för att dom ska få ett sånt men jag ville tänka lite som vanligt.
När jag kom hem satt jag och sökte runt lite på nätet och hittade då ett guitar hero med ett spel och TVÅ gitarrer för 699 kronor. Det beställde jag omgående.
Det lönar sig ibland att kolla runt lite.
Nu kan barnen spela samtidigt istället för att jag ska ha tjafset om vems tur det är.
Det är ju bara jul en gång om året och jag tycker att det roligaste med julen är att hitta den "perfekta" julklappen. Det är inte ofta man gör det men i år är jag i alla fall hittills mest nöjd med Ronnies.
Att ge är ofta roligare än att få.
På mötet med rektorn fick jag oväntad hjälp
Jag blev ju inkallad till möte med rektor och lärare och alla andra på skolan angående "Emils studiesituation" som det så fint hette.
När jag hade enskilt samtal med Emils lärare så förstod jag på henne attt det var lika med en dödsynd om man inte gjorde alla läxorna med barnen varje vecka.
Hon ansåg absolut inte att det var förmildrande omständigheter när jag påpekade att jag tyvärr inte kan hitta tiden och lusten att sitta och traggla bokstäver med en tjurig 7åring som inte vill eller lära sig och som vägrar sitta still.
Han kan inte ljuda så många bokstäver och därför mister han lusten inom fem minuter och därefter blir det bara en viljornas kamp att försöka motivera honom när jag egentligen är superstressad och behöver göra annat i hemmet.
Fabian har kommit så pass långt i skolarbetet att han tycker det är kul med läxor saå han tar gärna fram dom själv och sitter vid köksbordet medans jag lagar mat eller diskar och bara frågar nåt ibland.
Hon påpekade också att Emil stör väldigt mycket i klassrummet för att han inte orkar sitta still och va tyst längre stunder.
Jag frågade då om han inte kunde få vara lite med sexåringarna. Han är ju född sent på året och är väl kanske inte så mogen än.
Det kan ju ändras över en natt i den åldern men tills han har lekt av sig lite så kanske han skulle få blanda lite. Både för sin egens skull och dom andras.
Det kunde man absolut inte enligt henne utan det enda alternativet hon såg var specialklassen i källaren som jag är emot.
När vi kom till rektorsmötet så förväntade jag mig samma tugg igen. Att jag skulle sitta och försvara mig inför allihopa och alla skulle bedöma mig som den värdelösa mamman som inte läser läxor.
När jag återigen förklarade hur motigt det var med Emils läxor och att det alltid spårade ur och slutade med att han och jag blev osams och att jag inte ville ha det så när jag inte träffar mina barn så långa stunder varje dag så fick jag inte den reaktion som jag hade förväntat mig.
Rektorn sa "ibland måste man tänka efter varför man ger läxor. Om det bara är för läxornas skull eller om det gynnar barnet överhuvudtaget. I Emils fall kanske det behövs några läxor just nu utan vi kanska ska avvakta till senare"
Hon vände sig till läraren när hon sa det och jag blev helt stum först.
När vi sen diskuterade att Emil inte kan sitta still sa hon innan jag hann lägga fram några argument:-Kan han inte vara mer med sexårsgruppen tills det lugnat ner sig?
Jag blev mållös. Hon tänkte precis som jag. Jag är kanske inte så konstig trots allt då!
Hon är ganska ny som rektor. Det var inte hon som hade hand om hela cirkusen kring Nicko.
Jag fick ett förnyat förtroende till ledningen på den skolan igen. Även att jag är övertygad om att vi inte kommer tycka lika om allt i framtiden för det vore ju underligt men jag fick ändå se att hon inte var så där fyrkantig som många andra inom skolan.
Min erfarenhet hittills har varit att man inte får sticka ut på nåt vis och det går absolut inte att hitta andra lösningar till dom barnen som inte ligger inom deras ram.
Det finns hopp för framtiden.
När jag hade enskilt samtal med Emils lärare så förstod jag på henne attt det var lika med en dödsynd om man inte gjorde alla läxorna med barnen varje vecka.
Hon ansåg absolut inte att det var förmildrande omständigheter när jag påpekade att jag tyvärr inte kan hitta tiden och lusten att sitta och traggla bokstäver med en tjurig 7åring som inte vill eller lära sig och som vägrar sitta still.
Han kan inte ljuda så många bokstäver och därför mister han lusten inom fem minuter och därefter blir det bara en viljornas kamp att försöka motivera honom när jag egentligen är superstressad och behöver göra annat i hemmet.
Fabian har kommit så pass långt i skolarbetet att han tycker det är kul med läxor saå han tar gärna fram dom själv och sitter vid köksbordet medans jag lagar mat eller diskar och bara frågar nåt ibland.
Hon påpekade också att Emil stör väldigt mycket i klassrummet för att han inte orkar sitta still och va tyst längre stunder.
Jag frågade då om han inte kunde få vara lite med sexåringarna. Han är ju född sent på året och är väl kanske inte så mogen än.
Det kan ju ändras över en natt i den åldern men tills han har lekt av sig lite så kanske han skulle få blanda lite. Både för sin egens skull och dom andras.
Det kunde man absolut inte enligt henne utan det enda alternativet hon såg var specialklassen i källaren som jag är emot.
När vi kom till rektorsmötet så förväntade jag mig samma tugg igen. Att jag skulle sitta och försvara mig inför allihopa och alla skulle bedöma mig som den värdelösa mamman som inte läser läxor.
När jag återigen förklarade hur motigt det var med Emils läxor och att det alltid spårade ur och slutade med att han och jag blev osams och att jag inte ville ha det så när jag inte träffar mina barn så långa stunder varje dag så fick jag inte den reaktion som jag hade förväntat mig.
Rektorn sa "ibland måste man tänka efter varför man ger läxor. Om det bara är för läxornas skull eller om det gynnar barnet överhuvudtaget. I Emils fall kanske det behövs några läxor just nu utan vi kanska ska avvakta till senare"
Hon vände sig till läraren när hon sa det och jag blev helt stum först.
När vi sen diskuterade att Emil inte kan sitta still sa hon innan jag hann lägga fram några argument:-Kan han inte vara mer med sexårsgruppen tills det lugnat ner sig?
Jag blev mållös. Hon tänkte precis som jag. Jag är kanske inte så konstig trots allt då!
Hon är ganska ny som rektor. Det var inte hon som hade hand om hela cirkusen kring Nicko.
Jag fick ett förnyat förtroende till ledningen på den skolan igen. Även att jag är övertygad om att vi inte kommer tycka lika om allt i framtiden för det vore ju underligt men jag fick ändå se att hon inte var så där fyrkantig som många andra inom skolan.
Min erfarenhet hittills har varit att man inte får sticka ut på nåt vis och det går absolut inte att hitta andra lösningar till dom barnen som inte ligger inom deras ram.
Det finns hopp för framtiden.
Det är inte mycket folk i rörelse idag inte
Jag har en sporadisk kund här och där.
Ibland känns det som att jag skulle kunna ta en tupplur mellan varje.
Så länge är det kanske inte egentligen men när man står och väntar på dom så blir det lite småsegt efter ett tag.
Tur att jag har min mp3.
Nu har jag påbörjat "flickan under gatan".
Den var bra från första stund.
Även att jag tycker jättemycket om att lyssna på böcker så får jag ändå en känsla av att jag fuskar.
Det känns inte som jag fått "i mig boken på riktigt".
När jag har en bok framför mig som jag inte läst så ser jag fram mot att få öppna första sidan, lära känna människorna i handlingen och att under en tid framöver ta varje minut jag har över, läsa några sidor i taget tills jag lagt den boken bakom mig.
Nu känns det som att jag fuskat.
Dom böckerna jag lyssnat på nu är såna som jag velat läsa länge och nu har jag fått ta del av dom utan att behöva vända ett enda blad.
Underlig känsla.
Nån som inte tycker om att läsa kan inte förstå hur härligt det känns att bryta första sidorna och koncentrera sig djupt på att komma in i boken tills man plötsligt kommit in i den så mycket att man inte kan släppa den ifrån sig istället.
Jag menade egentligen att använda cdböcker som ett komplement och fortsätta läsa "vanliga" böcker på kvällen men det är för spännande i den jag lyssnar på så jag kan inte lägga ifrån mig den.
Jag hinner ändå aldrig sätta mig ner och läsa nu för tiden så är det så att jag ska bli tvungen att "fuska" i mig litteratur så får det väl vara så. Bättre det än att vara utan.
Ibland känns det som att jag skulle kunna ta en tupplur mellan varje.
Så länge är det kanske inte egentligen men när man står och väntar på dom så blir det lite småsegt efter ett tag.
Tur att jag har min mp3.
Nu har jag påbörjat "flickan under gatan".
Den var bra från första stund.
Även att jag tycker jättemycket om att lyssna på böcker så får jag ändå en känsla av att jag fuskar.
Det känns inte som jag fått "i mig boken på riktigt".
När jag har en bok framför mig som jag inte läst så ser jag fram mot att få öppna första sidan, lära känna människorna i handlingen och att under en tid framöver ta varje minut jag har över, läsa några sidor i taget tills jag lagt den boken bakom mig.
Nu känns det som att jag fuskat.
Dom böckerna jag lyssnat på nu är såna som jag velat läsa länge och nu har jag fått ta del av dom utan att behöva vända ett enda blad.
Underlig känsla.
Nån som inte tycker om att läsa kan inte förstå hur härligt det känns att bryta första sidorna och koncentrera sig djupt på att komma in i boken tills man plötsligt kommit in i den så mycket att man inte kan släppa den ifrån sig istället.
Jag menade egentligen att använda cdböcker som ett komplement och fortsätta läsa "vanliga" böcker på kvällen men det är för spännande i den jag lyssnar på så jag kan inte lägga ifrån mig den.
Jag hinner ändå aldrig sätta mig ner och läsa nu för tiden så är det så att jag ska bli tvungen att "fuska" i mig litteratur så får det väl vara så. Bättre det än att vara utan.
Jag är en dålig vän
Fy på mig!
Jag skulle ju ringa Åsa igår och gratta henne. Jag glömde bort henne hela dan.
Hela dan!
Jag hade 24 timmar på mig att gratta henne och jag glömde!
Jag skäms.
Undrar om hon nånsin förlåter mig.
Tänk om våran 18åriga vänskap tagit slut nu när jag glömt bort henne i 24 timmar.
Ok jag skrev ju ett grattis på bloggen men det är inte samma sak.
Jag kom på när jag skulle gå och lägga mig igår kväll vid tio i tolv att jag inte hade ringt men då var det ltie sent att ringa.
Jag vet ju att Åsa har problem att hålla sig vaken efter åtta en fredagskväll.
Jag borde kanske gjort det i alla fall. Det var trots allt 10 minuter kvar av födelsedagen då.
Hon hade nog blivit snopen om jag ringt och väckt henne då mitt i natten och sjungit för henne.
Kanske hade hon blivit lite småsur med men det är sånt man kan leva med.
Bättre det än att mista en vän för att man glömt bort att ringa.
Nu är det ju försent.
Jag får väl se om jag mist henne för evigt eller om hon kan förlåta mig nån gång.
Jag tror att jag kanske blir förlåten när hon ser presenten jag köpt till henne.
Jag skulle ju ringa Åsa igår och gratta henne. Jag glömde bort henne hela dan.
Hela dan!
Jag hade 24 timmar på mig att gratta henne och jag glömde!
Jag skäms.
Undrar om hon nånsin förlåter mig.
Tänk om våran 18åriga vänskap tagit slut nu när jag glömt bort henne i 24 timmar.
Ok jag skrev ju ett grattis på bloggen men det är inte samma sak.
Jag kom på när jag skulle gå och lägga mig igår kväll vid tio i tolv att jag inte hade ringt men då var det ltie sent att ringa.
Jag vet ju att Åsa har problem att hålla sig vaken efter åtta en fredagskväll.
Jag borde kanske gjort det i alla fall. Det var trots allt 10 minuter kvar av födelsedagen då.
Hon hade nog blivit snopen om jag ringt och väckt henne då mitt i natten och sjungit för henne.
Kanske hade hon blivit lite småsur med men det är sånt man kan leva med.
Bättre det än att mista en vän för att man glömt bort att ringa.
Nu är det ju försent.
Jag får väl se om jag mist henne för evigt eller om hon kan förlåta mig nån gång.
Jag tror att jag kanske blir förlåten när hon ser presenten jag köpt till henne.
Idag fyller min äldsta vän år
Nu menar jag inte äldsta till åldern utan hur länge vi varit vänner.
Vi blev vänner när Koffe låg i min mage så det är ganska exakt 18 år sen snart.
Åsa fyller nu 35 år!!
Vad gamla vi har blivit.
Det känns som igår när vi var 17 år och drog med barnvagnar på tåg till Linköping.
Grattis på födelsedagen!!!
Nu måste jag bara säga att jag skäms lite också.
Jag glömde skriva ett grattis till min nästäldsta vän. Återigen inte äldsta till åldern utan till antalet år jag känt henne.
Jessica lärde jag känna när Koffe var ett år och ett halvt år ungefär så det blir väl cirka 16 år nu.
Jag ringde henne faktiskt och sa grattis i onsdags så helt genomrutten är jag inte.
Grattis igen i efterskott Jessica!!
Vi blev vänner när Koffe låg i min mage så det är ganska exakt 18 år sen snart.
Åsa fyller nu 35 år!!
Vad gamla vi har blivit.
Det känns som igår när vi var 17 år och drog med barnvagnar på tåg till Linköping.
Grattis på födelsedagen!!!
Nu måste jag bara säga att jag skäms lite också.
Jag glömde skriva ett grattis till min nästäldsta vän. Återigen inte äldsta till åldern utan till antalet år jag känt henne.
Jessica lärde jag känna när Koffe var ett år och ett halvt år ungefär så det blir väl cirka 16 år nu.
Jag ringde henne faktiskt och sa grattis i onsdags så helt genomrutten är jag inte.
Grattis igen i efterskott Jessica!!
Den här dan går fort
Det är kolsvart ute. Varje gång jag tittar ut så får jag för mig om att klockan inte är mer än sju så därför blir jag glatt överraskad när jag sen ser att den inte alls är det.
Jag har dessutom haft många trevliga stammisar med många trevliga skratt idag så när humöret är på topp känns allt lättare.
Jag har tyvärr också helt plötsligt förstått hur nära julen är nu.
Jag har knappt köpt några julklappar än!
Jag har några leksaker till Emil och presenten till Ronnie klar annars ekar det rätt tomt i min garderob.
För ovanlighetens skull så har jag rätt mycket idéer i år men det är tiden jag har brist på.
När jag kollade igenom min kalender såg jag att jag jobbar varenda helg fram till jul och dessutom dom flesta kvällarna så jag får nog planera min tid noga nu så jag inte står utan klappar under granen i år.
Det är inte så kul att ge barnen varsitt kuvert med pengar.
Jag ska till att börja med sätta mig ner och göra en lista på vad jag vill köpa. Risken blir annars att nåt barn får mängder av paket och nåt annat barn kanske jag glömmer bort.
Tack och lov så har vi lagt av med att köpa paket till syskonbarn. För ett antal år sen så var mina pakethögar enorma varje år. Vi skulle köpa till varenda släkting. Det gjorde att man var tvungen att köpa nån billig skitsak till var och en för att ha råd och mina egna barn fick inte alla saker jag ville köpa.
I år ska jag bara koncentrera mig på min familj.
Det är inte ens nån som kommer och äter med oss i år.
Vissa år vill alla fira jul med oss men i år är det ingen som kommer. Det har jag aldrig varit med om så det kommer nog kännas tomt. Eller annars kanske det blir lugnt och skönt.
Jag borde även masa mig upp på vinden och plocka ner en tomte eller två.
Just nu finns det ingen julstämning överhuvudtaget hemma hos oss. Inte ens en adventsljusstake.
Jag skäms nästan för min brist på julstämning.
I eftermiddag får det bli ändring på det. Jag ska invadera vinden på egen på hand.
Misstaget jag gör varje år är att be Ronnie om hjälp att plocka ner julsakerna och det kan ta tid. Jag kan vara glad om sakerna är nere innan nyår.
Jag har dessutom haft många trevliga stammisar med många trevliga skratt idag så när humöret är på topp känns allt lättare.
Jag har tyvärr också helt plötsligt förstått hur nära julen är nu.
Jag har knappt köpt några julklappar än!
Jag har några leksaker till Emil och presenten till Ronnie klar annars ekar det rätt tomt i min garderob.
För ovanlighetens skull så har jag rätt mycket idéer i år men det är tiden jag har brist på.
När jag kollade igenom min kalender såg jag att jag jobbar varenda helg fram till jul och dessutom dom flesta kvällarna så jag får nog planera min tid noga nu så jag inte står utan klappar under granen i år.
Det är inte så kul att ge barnen varsitt kuvert med pengar.
Jag ska till att börja med sätta mig ner och göra en lista på vad jag vill köpa. Risken blir annars att nåt barn får mängder av paket och nåt annat barn kanske jag glömmer bort.
Tack och lov så har vi lagt av med att köpa paket till syskonbarn. För ett antal år sen så var mina pakethögar enorma varje år. Vi skulle köpa till varenda släkting. Det gjorde att man var tvungen att köpa nån billig skitsak till var och en för att ha råd och mina egna barn fick inte alla saker jag ville köpa.
I år ska jag bara koncentrera mig på min familj.
Det är inte ens nån som kommer och äter med oss i år.
Vissa år vill alla fira jul med oss men i år är det ingen som kommer. Det har jag aldrig varit med om så det kommer nog kännas tomt. Eller annars kanske det blir lugnt och skönt.
Jag borde även masa mig upp på vinden och plocka ner en tomte eller två.
Just nu finns det ingen julstämning överhuvudtaget hemma hos oss. Inte ens en adventsljusstake.
Jag skäms nästan för min brist på julstämning.
I eftermiddag får det bli ändring på det. Jag ska invadera vinden på egen på hand.
Misstaget jag gör varje år är att be Ronnie om hjälp att plocka ner julsakerna och det kan ta tid. Jag kan vara glad om sakerna är nere innan nyår.
Jag kollade av en händelse gamla inlägg
Jag blev lite nyfiken helt plötsligt och skulle se vad jag gjorde idag för exakt ett år sen.
Jag har faktiskt aldrig förut tittat tillbaka nåt innan.
Det underliga är att när jag nu får ett sånt infall så visar det sig att mitt första inlägg nånsin här på bloggen var den 4 december 2007! Det är exakt ett år sen idag!
Underligt att jag skulle upptäcka det så lägligt.
Jag har faktiskt aldrig förut tittat tillbaka nåt innan.
Det underliga är att när jag nu får ett sånt infall så visar det sig att mitt första inlägg nånsin här på bloggen var den 4 december 2007! Det är exakt ett år sen idag!
Underligt att jag skulle upptäcka det så lägligt.
Emils glasögon kom inte ens hem igår
När jag ringde skolan igår eftermiddag för att meddela att Koffe skulle hämta barnen så frågade jag hur det gick med Emils glasögon.
Fröken sa då att hon inte sett skymten av dom på flera timmar. Hon frågade Emil var dom var och jag hörde honom svara att dom låg på facket.
Fröken sa då till honom att gå och sätta på sig dom men när jag kom hem igår hade han ändå inte med sig dom hem från skolan.
Jag känner Emil sen gammalt så jag kan inte ens räkna alla gånger vi gått runt skolgården för att leta efter hans glasögon som han har lagt ifrån sig på dom mest underliga ställen.
Vi har hittat dom i "bluffparken", i "sagorummet" och på fotbollsplan (den gången hade dom blivit liggande i regn och rusk i flera dar innan dom blev hittade) bara för att nämna några ställen. Hemma har vi hittat dom under soffan, inklämda mellan hans säng och väggen och till och med i grönsakslådan i kylen.
Han lägger ifrån sig dom i soffan så nån råkar sätta sig på dom och ett tag hade han för vana att lägga dom på golvet framför sin garderob när han skulle byta tröja så nån råkade trampa på dom.
En gång kom han in till sin fröken på skolan och bad honom putsa glasögonen åt honom för att han inte såg nåt. När "fröken Anders" skulle putsa märkte han att det inte ens fanns nåt glas i.
Emil har inte överhuvudtaget märkt att glaset har ramlat ur han blev lika snopen som Anders så ingen kunde veta var det låg. Han hade bara lagt märke till att han inget såg helt plötsligt. Det var som att leta efter en nål i en höstack.
Emils klasskompis blev arg på sin fröken en gång. Det enda han såg i närheten som han kunde ge ut sin ilska på var Emils glasögon som låg på ett bord. Han tog dom och vred dom argt åt alla håll så ingen kunde till slut ana ens att det varit ett par glasögon en gång.
När jag kom och hämtade Emil den dan sa fröken lite ursäktande att glasögonen är trasiga igen. Jag som var van vid att åka med trasiga glasögon till optikern reagerade inte nåt nämnvärt på det utan sa bara att det är ju inte första gången.
SÅ HÄR TRASIGA HAR DOM ALDRIG VARIT INNAN DET KAN JAG LOVA! sa hon då.
Inte ens optikern kunde hålla god min när jag kom in med glasögonen den gången. Hon vände och vred på dom jättelänge och undrade hur det hade gått till.
Nu hoppas jag bara att Emil har dom nya på sig idag när Ronnie hämtar honom.
Jag har lyssnat klart på Edward Finnigans upprättelse
I början av boken tyckte jag den var svår och lite tråkig. Jag lyssnade mest för att jag ville få den gjord så jag kom till nästa bok på mp3n.
När jag kom till halva boken började jag bli fast i den.
Jag vet sen innan att Roslund och Hellströms böcker brukar vara intressanta och oförutsägbara så jag ville ge den en chans.
Jag känner mig helt stum nu.
Den slutade inte alls som jag hade trott.
Nu kommer det ta ett tag innan jag kan gå vidare till nästa bok.
Den här måste smältas först.
Det värsta är att nästa på bok jag har på mp3n är en bok av samma författare.
Sen jag köpte den här mp3n och laddade in böcker på den så tycker min familj att jag blivit osocial.
Fördelen med den är att allt tråkigt blir mindre tråkigt när man har en intressant bok i öronen.
Att hänga tvätt och diska och till och med dammsuga får en helt annan dimension helt plötsligt. Jag blir mer aktiv och arbetsglad även på jobbet.
Så fort en kund närmar sig ingången trycker jag snabbt på paus och sliter ur hörlurarna ur öronen.
I februari sen när jag har tio minuter mellan kunderna kommer jag att sluka cdböcker.
Det kommer inte att finnas tillräckligt många att för mig till slut. Jag kommer att vara tvungen att ge mig in på dom med främmande språk till slut när abstinensen blir för svår.
När jag kom till halva boken började jag bli fast i den.
Jag vet sen innan att Roslund och Hellströms böcker brukar vara intressanta och oförutsägbara så jag ville ge den en chans.
Jag känner mig helt stum nu.
Den slutade inte alls som jag hade trott.
Nu kommer det ta ett tag innan jag kan gå vidare till nästa bok.
Den här måste smältas först.
Det värsta är att nästa på bok jag har på mp3n är en bok av samma författare.
Sen jag köpte den här mp3n och laddade in böcker på den så tycker min familj att jag blivit osocial.
Fördelen med den är att allt tråkigt blir mindre tråkigt när man har en intressant bok i öronen.
Att hänga tvätt och diska och till och med dammsuga får en helt annan dimension helt plötsligt. Jag blir mer aktiv och arbetsglad även på jobbet.
Så fort en kund närmar sig ingången trycker jag snabbt på paus och sliter ur hörlurarna ur öronen.
I februari sen när jag har tio minuter mellan kunderna kommer jag att sluka cdböcker.
Det kommer inte att finnas tillräckligt många att för mig till slut. Jag kommer att vara tvungen att ge mig in på dom med främmande språk till slut när abstinensen blir för svår.
Somliga kunder tror att hela världen kretsar runt dom
Ronnie lever alltid på sekundmarginaler. Han missköter sina läkarbesök till diabetesdoktorn jämt för att han tar kunderna först och därför ALLTID missar tiderna han får.
Idag hade han en ny tid vid fem och jag var fast besluten att han skulle gå dit vad som än dök upp emellan.
Jag började tjata på honom vid fyra att han skulle ställa in alla bilar och låsa och äta sin lunch så han kom iväg.
Jag har hört att micron har plingat vid flera tillfällen i lunchrummet men varje gång han ska sätta sig kommer något emellan så han får värma om gång på gång.
Koffe ringde mig förut när han var på väg hem från skolan och jag passade då på att be honom om han hade lust att hämta småkillarna så blev det en procedur mindre till Ronnie att hinna med. Det gjorde han så gärna och jag kände mig nöjd med att vi hade underlättat lite så han kunde komma i tid.
Plötsligt dök DHLbilen upp med 10 däck vid tjugo över fyra. Jag såg då genast hur värdefulla minuter skulle gå åt för Ronnie så jag tog genast kommandot och sa snabbt till chauffören att han och jag skulle gemensamt bära in dom så Ronnie fick fortsätta med sitt.
När klockan var nästan halv kom en stammis och frågade efter Ronnie. Till saken hör att den mannen är här minst en gång om dagen så det finns inte mycket jag kan tänka mig är så akut att han inte kunde vänta en dag.
Han:- Har du Ronnie här?
Jag:- Både ja och nej. Han är utanför med traktorn men han har fruktansvärt bråttom för han ska vara hos doktorn vid fem. Kan det vänta till imorgon?
Han:- Det tar bara ett par sekunder.
Jag såg kunden gå ner och söka upp Ronnie på baksidan och snart kom dom in för att gå upp till datan. Jag hörde att dom pratade om nåt avgassystem. Det kan omöjligt ha varit akut!!
Han lyckades slösa bort 6 minuter av Ronnies dyrbara tid. Klockan är nu snart fem och det ser inte ut att bli nån doktor idag heller.
Kunderna har avlöst varann och jag har försökt att mota dom men resultatlöst. Hur kan man som vuxen människa vara så självcentrerad? Deras "det tar bara en sekund" som dom alla säger blir många minuter i slutändan.
Idag hade han en ny tid vid fem och jag var fast besluten att han skulle gå dit vad som än dök upp emellan.
Jag började tjata på honom vid fyra att han skulle ställa in alla bilar och låsa och äta sin lunch så han kom iväg.
Jag har hört att micron har plingat vid flera tillfällen i lunchrummet men varje gång han ska sätta sig kommer något emellan så han får värma om gång på gång.
Koffe ringde mig förut när han var på väg hem från skolan och jag passade då på att be honom om han hade lust att hämta småkillarna så blev det en procedur mindre till Ronnie att hinna med. Det gjorde han så gärna och jag kände mig nöjd med att vi hade underlättat lite så han kunde komma i tid.
Plötsligt dök DHLbilen upp med 10 däck vid tjugo över fyra. Jag såg då genast hur värdefulla minuter skulle gå åt för Ronnie så jag tog genast kommandot och sa snabbt till chauffören att han och jag skulle gemensamt bära in dom så Ronnie fick fortsätta med sitt.
När klockan var nästan halv kom en stammis och frågade efter Ronnie. Till saken hör att den mannen är här minst en gång om dagen så det finns inte mycket jag kan tänka mig är så akut att han inte kunde vänta en dag.
Han:- Har du Ronnie här?
Jag:- Både ja och nej. Han är utanför med traktorn men han har fruktansvärt bråttom för han ska vara hos doktorn vid fem. Kan det vänta till imorgon?
Han:- Det tar bara ett par sekunder.
Jag såg kunden gå ner och söka upp Ronnie på baksidan och snart kom dom in för att gå upp till datan. Jag hörde att dom pratade om nåt avgassystem. Det kan omöjligt ha varit akut!!
Han lyckades slösa bort 6 minuter av Ronnies dyrbara tid. Klockan är nu snart fem och det ser inte ut att bli nån doktor idag heller.
Kunderna har avlöst varann och jag har försökt att mota dom men resultatlöst. Hur kan man som vuxen människa vara så självcentrerad? Deras "det tar bara en sekund" som dom alla säger blir många minuter i slutändan.
Emil fick sina nya glasögon idag
Dom ringde igår och sa att dom var klara så jag åkte och hämtade dom efter jag hade skjutsat killarna till skolan (alla 4 blev det i bilen idag).
Jag fick tassa in till klassrummet och ge dom försiktigt till honom. Jag råkade komma och störa när lilla Moa 7 år skulle stå längst fram och göra sin bokrecension.
Deras "fröken" Anders som har följt Emil från dagis sen han var 4 år satt precis vid utgången av klassrummet. Han har varit med ända sedan Emils första glasögon och har därför med egna ögon sett hur ofta dom har gått sönder under åren.
Hos optikern behöver jag inte uppge Emils personnummer längre. Dom vet precis varför vi är där varje gång vi kommer in genom dörren.
Vi har alltid haft två glasögon till honom och oftast har det varit så att när vi hämtat det ena paret från reperation så har vi varit tvungna att lämna in nästa.
Jag har lagt ut en förmögenhet på glasögon till Emil.
Anders bara skrockade lite tyst när jag kom in med dom nya glasisarna.
Han:- Hur många dar ger du dom? Hahaha. Viskade han till mig när jag gick ut.
Jag:- Två dar kanske hahaha.
Han:- Så länge?! Hahaha.
Så mycket förtroende till Emil har vi. Men vis av erfarenhet så vet vi vad vi snackar om.
Jag fick tassa in till klassrummet och ge dom försiktigt till honom. Jag råkade komma och störa när lilla Moa 7 år skulle stå längst fram och göra sin bokrecension.
Deras "fröken" Anders som har följt Emil från dagis sen han var 4 år satt precis vid utgången av klassrummet. Han har varit med ända sedan Emils första glasögon och har därför med egna ögon sett hur ofta dom har gått sönder under åren.
Hos optikern behöver jag inte uppge Emils personnummer längre. Dom vet precis varför vi är där varje gång vi kommer in genom dörren.
Vi har alltid haft två glasögon till honom och oftast har det varit så att när vi hämtat det ena paret från reperation så har vi varit tvungna att lämna in nästa.
Jag har lagt ut en förmögenhet på glasögon till Emil.
Anders bara skrockade lite tyst när jag kom in med dom nya glasisarna.
Han:- Hur många dar ger du dom? Hahaha. Viskade han till mig när jag gick ut.
Jag:- Två dar kanske hahaha.
Han:- Så länge?! Hahaha.
Så mycket förtroende till Emil har vi. Men vis av erfarenhet så vet vi vad vi snackar om.
Barnens sötaste och charmigaste kusin!!
Evelyn är barnens charmigaste kusin nånsin kan jag säga. Så otroligt söt!! Hon la upp största leendet så fort hon såg kameran. Van vid att vara i allas centrum och bli fotograferad jämt. Hon såg ut som en liten Pocahontas.
'''
Kan det vara sin vackra mamma hon fått sitt utseende från?
Det var jättekul att träffa dom och se hur lilla Evelyn växer så det knakar. Det blir ju inte så ofta vi kan ses.
'''Kan det vara sin vackra mamma hon fått sitt utseende från?
Det var jättekul att träffa dom och se hur lilla Evelyn växer så det knakar. Det blir ju inte så ofta vi kan ses.
Jag blev ledig i alla fall
Jag åkte och öppnade på lördag morgon och hann bara jobba i lite mer än en timme innan jag blev uppringd av min personal.
Hon kände sig bättre så hon kom och bytte av mig.
Jag ringde direkt hem till min familj och sa till dom att göra sig iordning så vi skulle kunna åka så fort jag kom hem.
Vid halv elva var vi på väg till Stockholm.
Det blev en stressig och intensiv helg men skönt att komma iväg.
Vi åkte runt i Stockholm i en timma innan vi hittade till hotellet.
Teatern vi skulle gå på började vid fyra så när vi hade checkat in på hotellet hade vi 45 minuter på oss att ta oss till tunnelbanan, åka från Alvik till Medborgarplatsen, hitta till teatern och lösa ut våra biljetter i biljettkassan.
Vi hann men det var med nöd och näppe.
När vi hängde in jackorna hörde vi signalen att det var dax att sätta sig.
Teatern var bra. Det var nåt som roade hela familjen. Det är inte lätt att hitta sånt när vi är så många och så skilda åldrar.
Efter teatern gick vi till en mongolisk restaurang.
Vi ringde Kaliffa och Teresia på vägen till Stockholm så vi hade bestämt att vi skulle till dom efter restaurangen.
Jag trodde i min naivitet att jag skulle kunna hitta nåt kvällsöppet som hade typ en leksak eller nalle eller nåt som jag kunde köpa och ta med till lilla Evelyn.
Efter en hel del letande hittade vi nån konsumbutik men där fanns inte en enda sak att köpa till en ettåring så det fick bli en chokladkartong till familjen.
Evelyn hade lärt sig gå. Hon fyller ett den 23 december. Hon var världens charmigaste och goaste unge. Så söt!!
Jag ska visa henne här vid ett annat tillfälle.
Vi blev kvar hos dom till till halv tolv på natten då vi tog tunnelbanan tillbaka till hotellet.
Söndag blev först hotellfrukost och därefter åkte vi till Skärholmen och släppte av Koffe och Fanny medan vi andra åkte till Ikea och leksaksaffär.
Helgen flöt relativt smärtfritt. Lite småbråk mellan syskon är oundvikligt men inga stora incidenter.
Dom behöver göra saker ihop ibland. Hade vi varit hemma så hade dom knappt sagt ett ord till varann.
Tyvärr var jag tröttare än nånsin imorse när jag skulle upp men det var det värt.
Hon kände sig bättre så hon kom och bytte av mig.
Jag ringde direkt hem till min familj och sa till dom att göra sig iordning så vi skulle kunna åka så fort jag kom hem.
Vid halv elva var vi på väg till Stockholm.
Det blev en stressig och intensiv helg men skönt att komma iväg.
Vi åkte runt i Stockholm i en timma innan vi hittade till hotellet.
Teatern vi skulle gå på började vid fyra så när vi hade checkat in på hotellet hade vi 45 minuter på oss att ta oss till tunnelbanan, åka från Alvik till Medborgarplatsen, hitta till teatern och lösa ut våra biljetter i biljettkassan.
Vi hann men det var med nöd och näppe.
När vi hängde in jackorna hörde vi signalen att det var dax att sätta sig.
Teatern var bra. Det var nåt som roade hela familjen. Det är inte lätt att hitta sånt när vi är så många och så skilda åldrar.
Efter teatern gick vi till en mongolisk restaurang.
Vi ringde Kaliffa och Teresia på vägen till Stockholm så vi hade bestämt att vi skulle till dom efter restaurangen.
Jag trodde i min naivitet att jag skulle kunna hitta nåt kvällsöppet som hade typ en leksak eller nalle eller nåt som jag kunde köpa och ta med till lilla Evelyn.
Efter en hel del letande hittade vi nån konsumbutik men där fanns inte en enda sak att köpa till en ettåring så det fick bli en chokladkartong till familjen.
Evelyn hade lärt sig gå. Hon fyller ett den 23 december. Hon var världens charmigaste och goaste unge. Så söt!!
Jag ska visa henne här vid ett annat tillfälle.
Vi blev kvar hos dom till till halv tolv på natten då vi tog tunnelbanan tillbaka till hotellet.
Söndag blev först hotellfrukost och därefter åkte vi till Skärholmen och släppte av Koffe och Fanny medan vi andra åkte till Ikea och leksaksaffär.
Helgen flöt relativt smärtfritt. Lite småbråk mellan syskon är oundvikligt men inga stora incidenter.
Dom behöver göra saker ihop ibland. Hade vi varit hemma så hade dom knappt sagt ett ord till varann.
Tyvärr var jag tröttare än nånsin imorse när jag skulle upp men det var det värt.
