Linköping
Efter doktorn var Jessica och jag med småbarnen i Linköping. Vi åkte först till Busfabriken. Barnen lekte oavbrutet i tre timmar. Ljudnivån var enorm!! Varenda unge var ledig idag så det var fullt. Alla fyra barn var genomsvettiga och nöjda efteråt.
Sen åkte vi till Ikea. Vi åt mat och handlade lite. Rättare sagt Jessica handlade och jag tittade. För en gång skull hade jag inte en enda pryl från Ikea.
Innan hemfärd gick vi bort till skoaffären. Ta tre betala för två. Perfekt. Fabian och Emil hittade varsitt par med sandaler till sommaren och ett par tygskor till Emil. När vi kom fram till kassan hade dom "fejk foppatofflor" för 79 kr. Det var bara att lämna kön och prova skor igen.
Dom hittade varsitt par. Eftersom det var tredje paret gratis var jag ju tvungen att ta ett tredje par. Jag frågade killarna vem av dom som behövde två par mest och Emil tyckte självklart att han hade störst behov. Jag letade snabbt upp ett par 31or till och ställde mig i kön (Jessica var skapligt trött på att vänta då).
Fabian blev då dösur för hur orättvist skulle inte det här bli då? Skulle Emil få 4 par skor och han bara 2 då?
Vi fick gå ur kön igen och rota igenom skorna efter ett par 35or istället. Naturligtvis verkade alla barn ha 35 så det fanns inga. Jag tog Emils igen och ställde mig i kön.
Fabian gav sig inte utan han rotade som en galning genom alla skor tills han hittade ett par röda. Dom satt fast med snören i varann i en enda stor klunga så han kunde inte få loss dom själv. Det blev till att lämna kön för tredje gången och hjälpa honom.
Till slut blev det i alla fall väldigt rättvist. Tre par skor per barn!
Sen åkte vi till Ikea. Vi åt mat och handlade lite. Rättare sagt Jessica handlade och jag tittade. För en gång skull hade jag inte en enda pryl från Ikea.
Innan hemfärd gick vi bort till skoaffären. Ta tre betala för två. Perfekt. Fabian och Emil hittade varsitt par med sandaler till sommaren och ett par tygskor till Emil. När vi kom fram till kassan hade dom "fejk foppatofflor" för 79 kr. Det var bara att lämna kön och prova skor igen.
Dom hittade varsitt par. Eftersom det var tredje paret gratis var jag ju tvungen att ta ett tredje par. Jag frågade killarna vem av dom som behövde två par mest och Emil tyckte självklart att han hade störst behov. Jag letade snabbt upp ett par 31or till och ställde mig i kön (Jessica var skapligt trött på att vänta då).
Fabian blev då dösur för hur orättvist skulle inte det här bli då? Skulle Emil få 4 par skor och han bara 2 då?
Vi fick gå ur kön igen och rota igenom skorna efter ett par 35or istället. Naturligtvis verkade alla barn ha 35 så det fanns inga. Jag tog Emils igen och ställde mig i kön.
Fabian gav sig inte utan han rotade som en galning genom alla skor tills han hittade ett par röda. Dom satt fast med snören i varann i en enda stor klunga så han kunde inte få loss dom själv. Det blev till att lämna kön för tredje gången och hjälpa honom.
Till slut blev det i alla fall väldigt rättvist. Tre par skor per barn!
Kommentarer
Trackback
