Jag är helt slut!!!
Det har varit massor av kunder idag. Hela dan!!! Inte en lugn stund.
Jag klagar absolut inte för det har varit en jätterolig dag. Mycket roligt folk och liv och rörelse hela tiden men mina fötter och ben är som spagetti nu.
Mitt huvud ska vi inte tala om. Det spränger.
Helst skulle jag velat åka hem nu efter jobbet och slängt mig i soffan eftersom jag jobbar imorgon med men i ett svagt ögonblick lovade jag Koffe att han skulle få ta hem sina kompisar på lite fest ikväll och att vi skulle hålla oss undan en stund.
Varför lovade jag nåt sånt idiotiskt dumt?!
Jag har jobbat hela dan sen i morse till kvällen och så lovar jag Koffe att inte komma hem och slänga upp mina trötta ben på soffan och läsa i en bok.
Ibland förstår jag mig inte på mig själv.
Nu blir det till att åka och fördriva tiden nånstans och äta lite och sen har jag dessutom lovat att vi ska till Daniel och Helen sen och titta på deras bebis.
Också en himla korkad sak att lova. Jag har ju inte ens en present till dom. Jag kan ju inte komma dit tomhänt. Så vad gör jag nu?
En blomma från Kvantum och en vetelängd är väl det bästa jag kan åstadkomma en fredagkväll vid halv åtta.
Det hade varit mycket roligare att köpa en söt klänning eller nåt men nöden har ingen lag.
Det blir nog en lugnare dag imorgon på jobbet.
Ronnie ska hjälpa min bror och hans tjej att flytta imorgon hela dan.
Det ska bli jättespännande att se deras nya lägenhet. Jag har ju sån tur att jag får komma dit imorgon kväll när alla möbler redan är ditkörda.
Nu ska jag stänga och gå hem.
Jag klagar absolut inte för det har varit en jätterolig dag. Mycket roligt folk och liv och rörelse hela tiden men mina fötter och ben är som spagetti nu.
Mitt huvud ska vi inte tala om. Det spränger.
Helst skulle jag velat åka hem nu efter jobbet och slängt mig i soffan eftersom jag jobbar imorgon med men i ett svagt ögonblick lovade jag Koffe att han skulle få ta hem sina kompisar på lite fest ikväll och att vi skulle hålla oss undan en stund.
Varför lovade jag nåt sånt idiotiskt dumt?!
Jag har jobbat hela dan sen i morse till kvällen och så lovar jag Koffe att inte komma hem och slänga upp mina trötta ben på soffan och läsa i en bok.
Ibland förstår jag mig inte på mig själv.
Nu blir det till att åka och fördriva tiden nånstans och äta lite och sen har jag dessutom lovat att vi ska till Daniel och Helen sen och titta på deras bebis.
Också en himla korkad sak att lova. Jag har ju inte ens en present till dom. Jag kan ju inte komma dit tomhänt. Så vad gör jag nu?
En blomma från Kvantum och en vetelängd är väl det bästa jag kan åstadkomma en fredagkväll vid halv åtta.
Det hade varit mycket roligare att köpa en söt klänning eller nåt men nöden har ingen lag.
Det blir nog en lugnare dag imorgon på jobbet.
Ronnie ska hjälpa min bror och hans tjej att flytta imorgon hela dan.
Det ska bli jättespännande att se deras nya lägenhet. Jag har ju sån tur att jag får komma dit imorgon kväll när alla möbler redan är ditkörda.
Nu ska jag stänga och gå hem.
Nicko gör sin mamma glad
När Nicko kom hem igår kväll så var jag på toaletten men jag hörde att han inte kom hem själv.
Det visade sig vara en av mina favvotjejer (hon ligger på samma plats som Fanny).
Nu vill jag inte ha några fler avbrott. Jag har redan bestämt att det är Nicko och Karin som ska leva ihop och Koffe och Fanny så nu får dom göra som mamma vill tycker jag.
Det värsta är att dom har en förmåga av att alltid vilja göra tvärtemot mina önskningar så jag får gå hem och förbjuda dom att träffa sina tjejer så blir det nog lite mer långvarigt.
Det är lite underligt med barn egentligen. Dom vägrar rätta sig efter sina föräldrar men i slutändan så är det ju vi som vet bäst. Underligt det där.
Jag har en bestämd känsla av att jag gjorde likadant en gång i tiden men det kanske bara är som jag inbillat mig. Jag som var så lugn och medgörlig. Jag kan omöjligt ha sagt emot mina föräldrar nån gång.
Det visade sig vara en av mina favvotjejer (hon ligger på samma plats som Fanny).
Nu vill jag inte ha några fler avbrott. Jag har redan bestämt att det är Nicko och Karin som ska leva ihop och Koffe och Fanny så nu får dom göra som mamma vill tycker jag.
Det värsta är att dom har en förmåga av att alltid vilja göra tvärtemot mina önskningar så jag får gå hem och förbjuda dom att träffa sina tjejer så blir det nog lite mer långvarigt.
Det är lite underligt med barn egentligen. Dom vägrar rätta sig efter sina föräldrar men i slutändan så är det ju vi som vet bäst. Underligt det där.
Jag har en bestämd känsla av att jag gjorde likadant en gång i tiden men det kanske bara är som jag inbillat mig. Jag som var så lugn och medgörlig. Jag kan omöjligt ha sagt emot mina föräldrar nån gång.
När jag ändå är igång med bilder
Jag kan passa på att visa lite fler bilder när jag ändå har tagit mig tid och ork och börjat.
Tex. så har vi Ninas lilla guldklimp Tuva.
Som vanligt skitdålig kvalité på mina bilder men söt är hon i alla fall.
Stina vovven som vi hade hand om ett par veckor och som nästan blev familjemedlem tar vi härnäst.
Charmknutten Nicholas fick agera sminkdocka åt en tjejkompis här en dag. Han blev om möjligt ännu snyggare än vanligt.
Emil som leker Star Wars får nog bli den sista för nu i alla fall.
Dax för sängen nu. Ska ju öppna imorgon så det är bäst att vara pigg när klockan ringer.
Det kan ju bli som imorse då jag inte kunde låsa upp min dörr för att låset hade frusit.
Min man räddade mig. Han kom ut i kalsonger och tshirt i 2 minusgrader med en gasolbrännare och värmde nyckeln tills den glödde. Jag som stod med en fjuttig liten tändare och försökte värma. Det är inte tillräckligt macho för Ronnie inte. Det ska vara stora lågor om det ska vara nåt.
Grannarna är visserligen härdade här nu men dom måste tro att vi är galna här.
Tex. så har vi Ninas lilla guldklimp Tuva.
Som vanligt skitdålig kvalité på mina bilder men söt är hon i alla fall.
Stina vovven som vi hade hand om ett par veckor och som nästan blev familjemedlem tar vi härnäst.
Charmknutten Nicholas fick agera sminkdocka åt en tjejkompis här en dag. Han blev om möjligt ännu snyggare än vanligt.
Emil som leker Star Wars får nog bli den sista för nu i alla fall.
Dax för sängen nu. Ska ju öppna imorgon så det är bäst att vara pigg när klockan ringer.
Det kan ju bli som imorse då jag inte kunde låsa upp min dörr för att låset hade frusit.
Min man räddade mig. Han kom ut i kalsonger och tshirt i 2 minusgrader med en gasolbrännare och värmde nyckeln tills den glödde. Jag som stod med en fjuttig liten tändare och försökte värma. Det är inte tillräckligt macho för Ronnie inte. Det ska vara stora lågor om det ska vara nåt.
Grannarna är visserligen härdade här nu men dom måste tro att vi är galna här.
Barnen skötte sig exemplariskt
Fotograferingen gick otroligt bra. Barnen ställde upp sig som dom blev tillsagda och log och var tålmodiga hela tiden.
Det kommer bli hemskt svårt att välja bild sen tror jag.
Det blev fem olika platser och uppställningar. Varje gång hon ställde upp dom tänkte jag att det här kommer bli dom bästa korten.
Det får nog bli att välja med förbundna ögon annars kommer jag sitta där tills hon slänger ut mig.
På fredag i nästa vecka ska Ronnie och jag få komma och se på bilderna.
Jag tog ett par kort jättesnabbt med min värdelösa mobil men jag kan visa dom så ni får en liten uppfattning i alla fall även om det inte är jämförbart med hennes kamera.
Naturligtvis tog hon kort från en annan vinkel än mig så hon fick bättre ljus och inga bilar i bakgrunden.
Visst är dom snygga mina killar?!!
Det kommer bli hemskt svårt att välja bild sen tror jag.
Det blev fem olika platser och uppställningar. Varje gång hon ställde upp dom tänkte jag att det här kommer bli dom bästa korten.
Det får nog bli att välja med förbundna ögon annars kommer jag sitta där tills hon slänger ut mig.
På fredag i nästa vecka ska Ronnie och jag få komma och se på bilderna.
Jag tog ett par kort jättesnabbt med min värdelösa mobil men jag kan visa dom så ni får en liten uppfattning i alla fall även om det inte är jämförbart med hennes kamera.
Naturligtvis tog hon kort från en annan vinkel än mig så hon fick bättre ljus och inga bilar i bakgrunden.
Visst är dom snygga mina killar?!!
Linköping
Det blev en heldag i Linköping igår.
Jag skulle köpa kläder till pojkarna till fotograferingen idag.
Jag tror det blev bra. Det kändes bra i alla fall.
Emil fick en "fintröja" med en svart tenniströja under, Nicko fick en svart munkjacka och en vit tshirt och Koffe fick en grå munkjacka och en vit tshirt. Fabian har en "fintröja" och en vit tenniströja sen innan som han ska ha.
Ett tag var jag starkt inne på en tuff skjorta till dom stora killarna men jag ångrade mig.
Jag hoppas det här blir bra nu. I och för sig är dom ju redan dom snyggaste killarna i Västervik så dom kan ju ha vad som helst på sig och ändå blir det bra.
Nja om jag ska vara ärlig var inte Fabian så läcker när vi var i Linköping igår. Han hade valt kläder själv. Joggingbyxor, knallgrön tshirt och hans allra fulaste långärmade tröja. Dessutom envisas han med att vika upp sin döskallemössa ett varv fast att den absolut inte ska vara så.
Jag blev tvungen att köpa honom en ny långärmad tröja i Linköping så att han tog av sig den hemska. Det var inte en lätt match för när jag bad honom byta tröja så vägrade han och sa tjurigt att :- Nej då kommer du bara att kasta den här!!
Jag kastade den inte där men den ligger farligt nära för att bli förflyttad till soporna.
Efter alla påfrestande affärer blev det två timmar på busfabriken. Meningen var att vi sedan skulle åka hem men jag kom på när vi satt där att jag hade glömt hämta Nicko telefon på trebutiken som legat där färdig i över en månad.
Klockan var då över sex men affärerna hade öppet till åtta så vi vände om för att hämta den.
Vad gör man inte för Nicko?!
När vi ändå var tillbaka där blev det en sväng in på Ica Maxi också.
Emil viskade till mig när vi gick in att han ville ta sina pengar och köpa varsitt kinderägg till sig, Fabian, Alice, Alva och Agnes.
Han såg fram mot att överaska och var SÅ förväntansfull när han stod i kön med famnen full med ägg. Livrädd för att nån av barnen skulle se dom innan och förstöra överraskningen
Hans lilla famn räckte inte riktigt till för fem ägg så han råkade tappa två som gick sönder. Jag såg hur besviken och ledsen han blev. Det är inte roligt att ge bort nåt som är trasigt så jag sa till honom att springa och hämta två till så skulle jag betala dom åt honom.
Jag sa till tjejen i kassan att Emil var på väg med två ägg till för att han råkat tappa dom så att hon skulle vänta två sekunder med att slå ut mina varor så han hann tillbaka.
Hon sa att han fick ta dom i alla fall. Jag behövde inte betala dom. Jag blev jättesnopen. Jag hade självklart tänkt betala dom för det är ju inte affärens fel att Emil tappar dom så dom går sönder. Det kallar jag bra service. Det är ju inte en stor kostnad för affären men jag kommer ju alltid att komma ihåg hur trevligt bemött jag blev.
Det blev en bra dag i alla fall. Barnen var snälla och ordentliga och jag fick tag i allt jag skulle ha.
Jag skulle köpa kläder till pojkarna till fotograferingen idag.
Jag tror det blev bra. Det kändes bra i alla fall.
Emil fick en "fintröja" med en svart tenniströja under, Nicko fick en svart munkjacka och en vit tshirt och Koffe fick en grå munkjacka och en vit tshirt. Fabian har en "fintröja" och en vit tenniströja sen innan som han ska ha.
Ett tag var jag starkt inne på en tuff skjorta till dom stora killarna men jag ångrade mig.
Jag hoppas det här blir bra nu. I och för sig är dom ju redan dom snyggaste killarna i Västervik så dom kan ju ha vad som helst på sig och ändå blir det bra.
Nja om jag ska vara ärlig var inte Fabian så läcker när vi var i Linköping igår. Han hade valt kläder själv. Joggingbyxor, knallgrön tshirt och hans allra fulaste långärmade tröja. Dessutom envisas han med att vika upp sin döskallemössa ett varv fast att den absolut inte ska vara så.
Jag blev tvungen att köpa honom en ny långärmad tröja i Linköping så att han tog av sig den hemska. Det var inte en lätt match för när jag bad honom byta tröja så vägrade han och sa tjurigt att :- Nej då kommer du bara att kasta den här!!
Jag kastade den inte där men den ligger farligt nära för att bli förflyttad till soporna.
Efter alla påfrestande affärer blev det två timmar på busfabriken. Meningen var att vi sedan skulle åka hem men jag kom på när vi satt där att jag hade glömt hämta Nicko telefon på trebutiken som legat där färdig i över en månad.
Klockan var då över sex men affärerna hade öppet till åtta så vi vände om för att hämta den.
Vad gör man inte för Nicko?!
När vi ändå var tillbaka där blev det en sväng in på Ica Maxi också.
Emil viskade till mig när vi gick in att han ville ta sina pengar och köpa varsitt kinderägg till sig, Fabian, Alice, Alva och Agnes.
Han såg fram mot att överaska och var SÅ förväntansfull när han stod i kön med famnen full med ägg. Livrädd för att nån av barnen skulle se dom innan och förstöra överraskningen
Hans lilla famn räckte inte riktigt till för fem ägg så han råkade tappa två som gick sönder. Jag såg hur besviken och ledsen han blev. Det är inte roligt att ge bort nåt som är trasigt så jag sa till honom att springa och hämta två till så skulle jag betala dom åt honom.
Jag sa till tjejen i kassan att Emil var på väg med två ägg till för att han råkat tappa dom så att hon skulle vänta två sekunder med att slå ut mina varor så han hann tillbaka.
Hon sa att han fick ta dom i alla fall. Jag behövde inte betala dom. Jag blev jättesnopen. Jag hade självklart tänkt betala dom för det är ju inte affärens fel att Emil tappar dom så dom går sönder. Det kallar jag bra service. Det är ju inte en stor kostnad för affären men jag kommer ju alltid att komma ihåg hur trevligt bemött jag blev.
Det blev en bra dag i alla fall. Barnen var snälla och ordentliga och jag fick tag i allt jag skulle ha.
Kunden som måste betala sina cigg kontant
Jag har berättat om honom förut.
Han kommer varje morgon. Han handlar mjölk, panpizza och hyr film på kortet men om han ska ha cigaretter måste han betala dom kontant. Även om han handlar annat samtidigt.
Om han har handlat mjölk och sånt och inte har några kontanter löst så gör han ett kontantuttag på kortet först och betalar sen ciggen med dom pengarna.
Nu var han här nyss. Han är inte så pratsam av sig direkt.
Han kom in genom dörren.
Han:- Hej.
Jag:- Hej.
Han gick bort och hämtade sin mjölk och kom tillbaka till kassan.
Han:- Det regnar (samtidigt som han säger det så rynkar han pannan och nickar lite klurigt som om han sagt nåt nytt och väldigt smart)
Jag:- Ja (jag nickar också och låtsas självklart att det var en mycket smart iakttagelse)
Han betalar och ska gå men när han är på väg ut genom dörren så ser han sig inte för utan välter papperskorgen på vägen ut. Han ställer upp den lite klumpigt och åt fel håll. Han vänder den flera gånger innan den kommer rätt och sen ska locket på också och det var inte lättare. Det är mycket avancerade pappaerskorgar som finns på dagens mackar kan jag säga.
När han äntligen är klar så skrattar han till nervöst och springer sen ut genom dörren.
Han kommer varje morgon. Han handlar mjölk, panpizza och hyr film på kortet men om han ska ha cigaretter måste han betala dom kontant. Även om han handlar annat samtidigt.
Om han har handlat mjölk och sånt och inte har några kontanter löst så gör han ett kontantuttag på kortet först och betalar sen ciggen med dom pengarna.
Nu var han här nyss. Han är inte så pratsam av sig direkt.
Han kom in genom dörren.
Han:- Hej.
Jag:- Hej.
Han gick bort och hämtade sin mjölk och kom tillbaka till kassan.
Han:- Det regnar (samtidigt som han säger det så rynkar han pannan och nickar lite klurigt som om han sagt nåt nytt och väldigt smart)
Jag:- Ja (jag nickar också och låtsas självklart att det var en mycket smart iakttagelse)
Han betalar och ska gå men när han är på väg ut genom dörren så ser han sig inte för utan välter papperskorgen på vägen ut. Han ställer upp den lite klumpigt och åt fel håll. Han vänder den flera gånger innan den kommer rätt och sen ska locket på också och det var inte lättare. Det är mycket avancerade pappaerskorgar som finns på dagens mackar kan jag säga.
När han äntligen är klar så skrattar han till nervöst och springer sen ut genom dörren.
Jag HATAR skollov
Nicko blir som en annan person så fort det är lov.
Helt plötsligt existerar ingenting annat än datan. Ber man honom komma i fem minuter och sätta sig vid bordet och äta blir han galen.
Igår kväll fick vi dra ur kabeln till slut och då blev han självklart helt vansinnig.
Ögonen håller på att hoppa ur skallen och han bara skriker.
Han är starkt beroende av datorer!!
När det är skolveckor så har han lite kontroll över det men på loven släpper han alla hämningar.
Tur att det bara är en veckas lov nu. Snart är ju jullovet här och då blir det värre.
Helt plötsligt existerar ingenting annat än datan. Ber man honom komma i fem minuter och sätta sig vid bordet och äta blir han galen.
Igår kväll fick vi dra ur kabeln till slut och då blev han självklart helt vansinnig.
Ögonen håller på att hoppa ur skallen och han bara skriker.
Han är starkt beroende av datorer!!
När det är skolveckor så har han lite kontroll över det men på loven släpper han alla hämningar.
Tur att det bara är en veckas lov nu. Snart är ju jullovet här och då blir det värre.
Mitt GBparassoll står på bron nu
Killarna som renoverar bron ringde förut och frågade om dom fick låna mitt parassoll.
Dom skulle svetsa nåt och eftersom det regnar får dom stötar annars sa dom.
Jag tror i och för sig inte det hjälper med ett litet parassoll när det regnar ute. Jag skulle inte vilja vara killen som står med den strömförande svetsen i handen när vattnet rinner över fötterna.
Dom har nog haft lottdragning om vilken stackare som fick sätta livet på spel idag.
Undrar vad alla bilister tänker när dom står vid rödljuset och väntar och ser en byggarbetare med en Gbgubbe över sig och svetsloppor överallt.
Jag får hoppas han överlever den här dan.
Det är tur man jobbar inomhus där det är torrt och varmt och tryggt.
Dom skulle svetsa nåt och eftersom det regnar får dom stötar annars sa dom.
Jag tror i och för sig inte det hjälper med ett litet parassoll när det regnar ute. Jag skulle inte vilja vara killen som står med den strömförande svetsen i handen när vattnet rinner över fötterna.
Dom har nog haft lottdragning om vilken stackare som fick sätta livet på spel idag.
Undrar vad alla bilister tänker när dom står vid rödljuset och väntar och ser en byggarbetare med en Gbgubbe över sig och svetsloppor överallt.
Jag får hoppas han överlever den här dan.
Det är tur man jobbar inomhus där det är torrt och varmt och tryggt.
Idag är nog folk lite vimsiga
Först en kund som tankat diesel.
Jag:- Hej. Var det diesel?
Kund:- Ja.
Jag:- Ja då blev 587 och femtio.
Kunden stod med kortet i handen och såg sur ut.
Kund:- Nej men jag ska inte betala alltså. Jag har kort.
Jag vet inte vad han tror men även om man har kort så får man ändå betala dieseln förr eller senare.
Nästa kund ringde.
Kund:- Hej jag heter Malin och ringer från Oskarshamn. Vad tar ni för villa oljan nu?
Jag:- Tror du att jag kan ringa upp dig om det så ska jag kola upp det?
Jag fick hennes nummer och ringde till OKQ8 om priset men när jag ringde tillbaka var det ingen som svarade. Frågan är varför hon inte ringde macken i Oskarshamn?
Nästa telefonsamtal två minuter senare.
Kund:- Hej har du telefonnumret till OKQ8 i Vimmerby?
Jag gick in på hitta.se och gav numret till kunden.
Det konstiga är att i normala fall så har mina "stammisar" problem med att hitta vårat telefonnummer men idag kunde tydligen var och varannan kund hitta det.
Jag:- Hej. Var det diesel?
Kund:- Ja.
Jag:- Ja då blev 587 och femtio.
Kunden stod med kortet i handen och såg sur ut.
Kund:- Nej men jag ska inte betala alltså. Jag har kort.
Jag vet inte vad han tror men även om man har kort så får man ändå betala dieseln förr eller senare.
Nästa kund ringde.
Kund:- Hej jag heter Malin och ringer från Oskarshamn. Vad tar ni för villa oljan nu?
Jag:- Tror du att jag kan ringa upp dig om det så ska jag kola upp det?
Jag fick hennes nummer och ringde till OKQ8 om priset men när jag ringde tillbaka var det ingen som svarade. Frågan är varför hon inte ringde macken i Oskarshamn?
Nästa telefonsamtal två minuter senare.
Kund:- Hej har du telefonnumret till OKQ8 i Vimmerby?
Jag gick in på hitta.se och gav numret till kunden.
Det konstiga är att i normala fall så har mina "stammisar" problem med att hitta vårat telefonnummer men idag kunde tydligen var och varannan kund hitta det.
Pigg som en nötkärna
Jag kunde knappt somna igår kväll. Jag har nog sovit lite för mycket kanske. Jag hade dessutom sovmorgon idag med eftersom barnen har lov.
När barnen går i skolan måste jag gå upp senast sju vare sig jag börjar tidigt eller sent men nu när dom har lov så skjutsar jag dom när jag åker till jobbet.
Idag hade jag ställt larmet på nio men vid åtta var jag redan klarvaken så jag tände och låg och läste.
Jag gick upp strax innan nio och duschade och fixade frukost.
Barnen och jag lyxade till det med smörgås i soffan i datarummet och kollade på gårdagens avsnitt av ensam mamma söker innan vi tog på oss för att åka till jobb och fritis.
För en gångs skull var vi ute i god tid. Vi gled in framför skolan vid halv elva och tur var det. Jag frågade barnen innan vi åkte om dom inte skulle ta sina jackor men båda sa att dom hade kvar dom på skolan men när vi väl kom till skolan och jag sa till dom att gå in och ta på sig jackorna så visade det sig att det inte fanns några där.
Jag fick stoppa in Fabian i bilen igen och åka hem och hämta jackorna.
Då var det tur att jag inte som vanligt var i sista minuten för då hade det blivit stress och gnäll och jäkt.
Jag kanske gör det här till en vana. Att sova ut och vara ute i god tid menar jag. Vem vet det kanske blir mitt nya avslappnade jag.
När barnen går i skolan måste jag gå upp senast sju vare sig jag börjar tidigt eller sent men nu när dom har lov så skjutsar jag dom när jag åker till jobbet.
Idag hade jag ställt larmet på nio men vid åtta var jag redan klarvaken så jag tände och låg och läste.
Jag gick upp strax innan nio och duschade och fixade frukost.
Barnen och jag lyxade till det med smörgås i soffan i datarummet och kollade på gårdagens avsnitt av ensam mamma söker innan vi tog på oss för att åka till jobb och fritis.
För en gångs skull var vi ute i god tid. Vi gled in framför skolan vid halv elva och tur var det. Jag frågade barnen innan vi åkte om dom inte skulle ta sina jackor men båda sa att dom hade kvar dom på skolan men när vi väl kom till skolan och jag sa till dom att gå in och ta på sig jackorna så visade det sig att det inte fanns några där.
Jag fick stoppa in Fabian i bilen igen och åka hem och hämta jackorna.
Då var det tur att jag inte som vanligt var i sista minuten för då hade det blivit stress och gnäll och jäkt.
Jag kanske gör det här till en vana. Att sova ut och vara ute i god tid menar jag. Vem vet det kanske blir mitt nya avslappnade jag.
På order av Ann-Kari
Jag blev beordrad av Ann-Kari att uppdatera mig lite men det var för flera timmar sen i och för sig.
Jag började tänka efter vad jag hade att skriva om efter min lediga helg men det var inte så mycket egentligen.
Jag har sovit och slappat i två dar. Så skönt!!!
Igår åkte Ronnie och tre av grabbarna cross och Fabian satt mest vid datan så han väckte mig inte. Jag fick sova tills jag vaknade av mig själv och det blev närmare tolv.
Tretton timmars sömn!! Jag var pigg men seg hela dan.
Jag lagade mat och läste tills klockan var tre fyra nån gång.
Okej om jag ska vara ärlig så var jag på Kvantum och köpte frukt till fruktsallad också som Emil och jag skar upp.
När jag var nästan precis klar med maten kom Magnus, Alice, Alva och Agnes.
Jag hade gjort potatisgratäng så det räckte och blev över till dom med så det blev fullt runt bordet.
Jag är ju själv så dålig på att bjuda in folk även att jag tycker att det är hur trevligt som helst när vi väl har främmande så det var bra att han tog eget intiativ och kom förbi. Det var mycket trevligt.
På kvällen satt vi och slötittade på tvn och gick och la oss tidigt. Jag var trött trots min långa sovmorgon.
Idag vaknade jag vid tio (trodde jag i alla fall. Vi skulle ju ställa om klockan så den var egentligen bara nio).
Fabian har haft kompis här och Ronnie fick sin sovmorgon idag. Jag har gått med mjukisbyxor hela helgen och inte haft några måsten.
Jag har bara gjort det jag känner för. Såna helger behövs ibland.
Idag blev det älgstek och gräddsås.
Efter maten kom Jessica, Andreas och Oskar och fikade.
Det var också mycket trevligt. Det är så sällan man hinner träffas eftersom vi jobbar kväll och helger både Jessica och jag och då passar det sällan in att vi är lediga samtidigt.
Jag har haft en sån underbar helg att jag inte kan fatta varför jag alltid stressar så mycket jämt för att hinna göra så mycket som möjligt.
Jag ska skaffa mig fler slapparhelger.
Nu är jag utvilad och redo för en ny arbetsvecka.
Jag började tänka efter vad jag hade att skriva om efter min lediga helg men det var inte så mycket egentligen.
Jag har sovit och slappat i två dar. Så skönt!!!
Igår åkte Ronnie och tre av grabbarna cross och Fabian satt mest vid datan så han väckte mig inte. Jag fick sova tills jag vaknade av mig själv och det blev närmare tolv.
Tretton timmars sömn!! Jag var pigg men seg hela dan.
Jag lagade mat och läste tills klockan var tre fyra nån gång.
Okej om jag ska vara ärlig så var jag på Kvantum och köpte frukt till fruktsallad också som Emil och jag skar upp.
När jag var nästan precis klar med maten kom Magnus, Alice, Alva och Agnes.
Jag hade gjort potatisgratäng så det räckte och blev över till dom med så det blev fullt runt bordet.
Jag är ju själv så dålig på att bjuda in folk även att jag tycker att det är hur trevligt som helst när vi väl har främmande så det var bra att han tog eget intiativ och kom förbi. Det var mycket trevligt.
På kvällen satt vi och slötittade på tvn och gick och la oss tidigt. Jag var trött trots min långa sovmorgon.
Idag vaknade jag vid tio (trodde jag i alla fall. Vi skulle ju ställa om klockan så den var egentligen bara nio).
Fabian har haft kompis här och Ronnie fick sin sovmorgon idag. Jag har gått med mjukisbyxor hela helgen och inte haft några måsten.
Jag har bara gjort det jag känner för. Såna helger behövs ibland.
Idag blev det älgstek och gräddsås.
Efter maten kom Jessica, Andreas och Oskar och fikade.
Det var också mycket trevligt. Det är så sällan man hinner träffas eftersom vi jobbar kväll och helger både Jessica och jag och då passar det sällan in att vi är lediga samtidigt.
Jag har haft en sån underbar helg att jag inte kan fatta varför jag alltid stressar så mycket jämt för att hinna göra så mycket som möjligt.
Jag ska skaffa mig fler slapparhelger.
Nu är jag utvilad och redo för en ny arbetsvecka.
Det blev bio igår också
Ann-Kari och jag var och såg High School Musical 3.
Innan bion tog vi en hamburgare på mcdonalds.
Jag hade förväntat mig att det skulle vara vi och tonåringarna men faktiskt fanns det dom som var äldre än mig.
Antagligen går ungdomarna på den tidiga föreställningen.
Dom andra två filmerna har jag bara sett lite här och lite där när dom går på disneychannel så jag hade inte jättemycket grepp om vad det handlade om men det gick bra i alla fall.
Det var en bra och underhållande film. Mycket bättre än stepbrothers. Fast det var inte så svårt att slå den filmen i och för sig.
Nu ska jag ta tag i mitt jobb. Man vet ju aldrig när kundstormen kommer så det är bäst att vara förberedd.
Innan bion tog vi en hamburgare på mcdonalds.
Jag hade förväntat mig att det skulle vara vi och tonåringarna men faktiskt fanns det dom som var äldre än mig.
Antagligen går ungdomarna på den tidiga föreställningen.
Dom andra två filmerna har jag bara sett lite här och lite där när dom går på disneychannel så jag hade inte jättemycket grepp om vad det handlade om men det gick bra i alla fall.
Det var en bra och underhållande film. Mycket bättre än stepbrothers. Fast det var inte så svårt att slå den filmen i och för sig.
Nu ska jag ta tag i mitt jobb. Man vet ju aldrig när kundstormen kommer så det är bäst att vara förberedd.
Nickos skola
Jag blev uppringd av Nickos lärare Agneta, på Olympen imorse.
Agneta hade försökt få Nicko till lektion men det hade inte gått så bra så jag fick ringa och bli förbannad på pojken så han fattade att det är allvarligt det här med hans skolk.
Jag fick hota med att jag kommer till skolan annars och det lyckades i alla fall få honom att gå till sin lektion.
Jag åkte ändå till skolan trots det. Jag kan behöva visa mig där ibland eftersom det inte funkar så bra.
Jag fick se var han sitter på dagarna och bestämma ett möte med rektorn imorgon.
Egentligen är det meningen att Nicko ska tillbaka till sin klass efter lovet och det verkar inte vara en bra idé.
Vi får se vad vi kommer fram till på mötet imorgon.
Medicinen har inte gjort nån verkan än. Dom sa att det kan ta upp till tre veckor och det har det gått nu så nån skillnad borde dom ju uppleva nu tycker jag.
Den kanske inte är så bra för honom.
Det finns inga fler mediciner att prova sen så om inte denna funkar så vet jag inte vad vi ska göra.
Jag stod en stund i korridoren medan jag väntade på rektorn.
Jag kan inte komma ihåg att det var så stökigt när jag gick i skolan.
Det gapades och skrek runt omkring mig hela tiden.
Jag blev helt slut bara av att vara där en halvtimme. Jag kan förstå Nicko att han har svårt att hålla ihop på skolan.
Det kan inte vara för att jag glömt hur det var för den volymen skulle jag inte ha glömt om vi hade haft det så på min tid.
Visst bråkade ungarna då med men inte så här.
Killar som jag uppfattar som lugna och tystlåtna när dom är hemma hos oss var helt galna i skolan.
Man blir nog sån av omgivningen. Det var nog tur att jag inte var där så länge för vem vet hur jag kunde ha påverkats.
Agneta hade försökt få Nicko till lektion men det hade inte gått så bra så jag fick ringa och bli förbannad på pojken så han fattade att det är allvarligt det här med hans skolk.
Jag fick hota med att jag kommer till skolan annars och det lyckades i alla fall få honom att gå till sin lektion.
Jag åkte ändå till skolan trots det. Jag kan behöva visa mig där ibland eftersom det inte funkar så bra.
Jag fick se var han sitter på dagarna och bestämma ett möte med rektorn imorgon.
Egentligen är det meningen att Nicko ska tillbaka till sin klass efter lovet och det verkar inte vara en bra idé.
Vi får se vad vi kommer fram till på mötet imorgon.
Medicinen har inte gjort nån verkan än. Dom sa att det kan ta upp till tre veckor och det har det gått nu så nån skillnad borde dom ju uppleva nu tycker jag.
Den kanske inte är så bra för honom.
Det finns inga fler mediciner att prova sen så om inte denna funkar så vet jag inte vad vi ska göra.
Jag stod en stund i korridoren medan jag väntade på rektorn.
Jag kan inte komma ihåg att det var så stökigt när jag gick i skolan.
Det gapades och skrek runt omkring mig hela tiden.
Jag blev helt slut bara av att vara där en halvtimme. Jag kan förstå Nicko att han har svårt att hålla ihop på skolan.
Det kan inte vara för att jag glömt hur det var för den volymen skulle jag inte ha glömt om vi hade haft det så på min tid.
Visst bråkade ungarna då med men inte så här.
Killar som jag uppfattar som lugna och tystlåtna när dom är hemma hos oss var helt galna i skolan.
Man blir nog sån av omgivningen. Det var nog tur att jag inte var där så länge för vem vet hur jag kunde ha påverkats.
Fabbe sjuk
Jag skulle lägga mig tidigt igår men Fabian började kräkas så det blev inte så tidigt i alla fall.
Han kräktes tre gånger mellan halv tio och halv ett och duschade två.
Första gången så hamnade allt i handfatet. Sen försökte han skölja ner det men det gick inte så vidare värst så jag fick ta fram hinken och leka rörmokare.
Stanken var outhärdlig men vad hade jag för val.
Efter det så ställde jag in hinken jämte hans säng men han ville inte kräkas i den så han försökte hinna till toaletten istället.
Han lyckades inte så hälften låg i en trevlig sträng på golvet som ett spår in mot toan.
Det är inte lätt när man är 8 år.
Han skötte sig ändå väldigt bra. Inte ett enda gnäll utan han klev snällt in i duschen trots attt han skakade som ett asplöv.
Jag ringde skolan imorse och sa till om att dom inte kommer idag. Fröken sa att vi var den femt som ringde på morgonen så det är tydligen en epedemi i klassen.
Båda två får stanna hemma imorgon med.
Idag löste det sig med Ann-Karis hjälp. Jag ska byta av henne vid tre och då åker Ronnie hem.
Imorgon får Koffe dra sitt strå till stacken och ta hand om syskonskaran efter skolan.
Allt löser sig med lite samarbete.
Han kräktes tre gånger mellan halv tio och halv ett och duschade två.
Första gången så hamnade allt i handfatet. Sen försökte han skölja ner det men det gick inte så vidare värst så jag fick ta fram hinken och leka rörmokare.
Stanken var outhärdlig men vad hade jag för val.
Efter det så ställde jag in hinken jämte hans säng men han ville inte kräkas i den så han försökte hinna till toaletten istället.
Han lyckades inte så hälften låg i en trevlig sträng på golvet som ett spår in mot toan.
Det är inte lätt när man är 8 år.
Han skötte sig ändå väldigt bra. Inte ett enda gnäll utan han klev snällt in i duschen trots attt han skakade som ett asplöv.
Jag ringde skolan imorse och sa till om att dom inte kommer idag. Fröken sa att vi var den femt som ringde på morgonen så det är tydligen en epedemi i klassen.
Båda två får stanna hemma imorgon med.
Idag löste det sig med Ann-Karis hjälp. Jag ska byta av henne vid tre och då åker Ronnie hem.
Imorgon får Koffe dra sitt strå till stacken och ta hand om syskonskaran efter skolan.
Allt löser sig med lite samarbete.
Dagen blev inte som planerat
Jag skulle gå upp imorse och lämna barnen på skolan och sedan bege mig till Jessica och äta frukost innan jobbet.
Inatt vaknade jag flera gånger av att det kändes som att rummet snurrade, jag svettades och mådde illa.
När klockan ringde var det inte ett dugg bättre. Varje gång jag förskte sätta mig upp så snurrade det rejält och jag fick lägga mig ner igen.
En gång för ett bra tag sen hade jag samma symptom. Det känns som att jag är åksjuk eller nåt, det snurrar så fort jag rör mig. Det är olidligt.
När jag var hos doktorn den gången sa han att jag hade en infektion på balansnerven.
Jag fick pencillin och ett par dagar senare var det borta.
Jag käkade lite piller imorse och somnade om ett par gånger.
Jag skulle gentligen börja jobba vid elva men det gick inte att resa sig vid den tiden ens så Ronnie fick byta av Ann-Kari. Jag ställde om klockan på halv tolv men även då var det bara att glömma att resa på sig.
Det blev till att ställa fram klockan en timme till. När jag vaknade vid halv ett så frös jag nåt enormt.
Jag hade svettats hela tiden innan så jag såg det som ett gott tecken på att det hade vänt åt rätt håll.
Jag tog mig upp och masade mig in på toaletten för att tvätta mig och göra mig iordning.
I och för sig var jag väl kanske inte den bästa bilföraren idag när jag åkte hit men jag höll fartbegränsningarna för säkerhets skull.
Nu är jag inte speciellt yr längre men illamåendet sitter i. Jag känner mig lätt mörbultad i kroppen och huvet spränger. Jag ska ta mig en tablett till så blir jag kanske som ny igen.
Inatt vaknade jag flera gånger av att det kändes som att rummet snurrade, jag svettades och mådde illa.
När klockan ringde var det inte ett dugg bättre. Varje gång jag förskte sätta mig upp så snurrade det rejält och jag fick lägga mig ner igen.
En gång för ett bra tag sen hade jag samma symptom. Det känns som att jag är åksjuk eller nåt, det snurrar så fort jag rör mig. Det är olidligt.
När jag var hos doktorn den gången sa han att jag hade en infektion på balansnerven.
Jag fick pencillin och ett par dagar senare var det borta.
Jag käkade lite piller imorse och somnade om ett par gånger.
Jag skulle gentligen börja jobba vid elva men det gick inte att resa sig vid den tiden ens så Ronnie fick byta av Ann-Kari. Jag ställde om klockan på halv tolv men även då var det bara att glömma att resa på sig.
Det blev till att ställa fram klockan en timme till. När jag vaknade vid halv ett så frös jag nåt enormt.
Jag hade svettats hela tiden innan så jag såg det som ett gott tecken på att det hade vänt åt rätt håll.
Jag tog mig upp och masade mig in på toaletten för att tvätta mig och göra mig iordning.
I och för sig var jag väl kanske inte den bästa bilföraren idag när jag åkte hit men jag höll fartbegränsningarna för säkerhets skull.
Nu är jag inte speciellt yr längre men illamåendet sitter i. Jag känner mig lätt mörbultad i kroppen och huvet spränger. Jag ska ta mig en tablett till så blir jag kanske som ny igen.
Fabian
Fabian:- Om du fick välja var du skulle bo om du inte bodde i Sverige. Vilket land skulle du välja då av Afrika eller Amerika??
Jag:- Jag vet inte riktigt.
Fabian:- Jag skulle inte välja nåt av dom för i Afrika finns det ingen mat och i Amerika får man inte gå ut.
Nicholas
Vi skulle åka till stan i bilen. Nicko satt fram och det första han gjorde efter han knäppt bältet var att låsa dörrarna och höll sen hårt i handtaget ovanför bildörren.
Jag:- Varför låser du??
Nicko:- Vadå?! Tänk om dörren skulle åka upp och jag ramlade ut då!!
Jag:- Är det därför du bålhåller dig i också? Hahaha.
Nicko:- Jag säger bara en sak..... det kan hända!!
Jag:- Varför låser du??
Nicko:- Vadå?! Tänk om dörren skulle åka upp och jag ramlade ut då!!
Jag:- Är det därför du bålhåller dig i också? Hahaha.
Nicko:- Jag säger bara en sak..... det kan hända!!
Emil
Emil satt och gjorde pärlhalsband vid bordet medan jag lagade mat.
Emil:- Mamma vet du att förr i tiden skrev man brev till varandra istället för sms?!
Jag:- Hahaha. Ja förr i tiden var väl när jag var liten då. På min tid hade man inte ens en data.
Emil:- VA!!! Men var spelade man då????
Emil:- Mamma vet du att förr i tiden skrev man brev till varandra istället för sms?!
Jag:- Hahaha. Ja förr i tiden var väl när jag var liten då. På min tid hade man inte ens en data.
Emil:- VA!!! Men var spelade man då????
Kanske inte den bästa filmen
Den hade sina poänger men kanske lite väl överdriven och barnslig ibland.
Underhållande i alla fall och det var ju underhållning jag gick dit för så helt bortkastat var det ju inte.
Det var rätt så mycket folk som skulle köpa biljetter när jag och Åsa kom dit. Dom tre filmer som gick var Stepbrothers, Mamma mia och patrik 1,5.
Det var bara stepbrothers som var ny, dom andra två har ju gått i evigheter. I alla fall mamma mia som har gått sen mitten på juli.
Jag trodde därför först att alla skulle på samma film som oss.
Vi var sex personer i salongen. Alla andra såg säkert mamma mia för tionde gången eller nåt. Den kommer tydligen gå på bio ända tills den kommer till försäljning.
När jag satt inne på bion så fick jag tre sms och ett samtal från Nicko. Jag svarade inte på ett enda av dom naturligtvis.
Han visste mycket väl var jag var nånstans eftersom han var barnvakt en stund medan Ronnie var och klippte sig.
Han skrev att han och hans kompisar också skulle se filmen på föreställningen efter oss.
När jag kom ut från salongen satt Nicko och hans kompisar utanför och väntade på mig.
Nicko:- Betalar du åt mig eller?!!
Tjejen i kassan:- Jaha så du var den morsan som var inne på bion!! Hahaha.
Jag betalade och gick därifrån. Lite glad över att det inte var jag som jobbade på den bion. Med tanke på att klockan bara var tjugo över åtta och bion började vid nio så skulle inte jag vilja vara hon med alla dom grabbarna och tjejerna hängandes där i fyrtio minuter.
Jag får hoppas att dom skötte sig. Med tanke på att jag är något av en stammis på bion så vill jag inte att min son skämmer ut mig.
Underhållande i alla fall och det var ju underhållning jag gick dit för så helt bortkastat var det ju inte.
Det var rätt så mycket folk som skulle köpa biljetter när jag och Åsa kom dit. Dom tre filmer som gick var Stepbrothers, Mamma mia och patrik 1,5.
Det var bara stepbrothers som var ny, dom andra två har ju gått i evigheter. I alla fall mamma mia som har gått sen mitten på juli.
Jag trodde därför först att alla skulle på samma film som oss.
Vi var sex personer i salongen. Alla andra såg säkert mamma mia för tionde gången eller nåt. Den kommer tydligen gå på bio ända tills den kommer till försäljning.
När jag satt inne på bion så fick jag tre sms och ett samtal från Nicko. Jag svarade inte på ett enda av dom naturligtvis.
Han visste mycket väl var jag var nånstans eftersom han var barnvakt en stund medan Ronnie var och klippte sig.
Han skrev att han och hans kompisar också skulle se filmen på föreställningen efter oss.
När jag kom ut från salongen satt Nicko och hans kompisar utanför och väntade på mig.
Nicko:- Betalar du åt mig eller?!!
Tjejen i kassan:- Jaha så du var den morsan som var inne på bion!! Hahaha.
Jag betalade och gick därifrån. Lite glad över att det inte var jag som jobbade på den bion. Med tanke på att klockan bara var tjugo över åtta och bion började vid nio så skulle inte jag vilja vara hon med alla dom grabbarna och tjejerna hängandes där i fyrtio minuter.
Jag får hoppas att dom skötte sig. Med tanke på att jag är något av en stammis på bion så vill jag inte att min son skämmer ut mig.
Stepbrothers
Den ska jag och Åsa se ikväll på bio.
Jag fick ett presentkort på bio av Åsa när jag fyllde år så det blir komedi ikväll.
Att ha med Fabian och Emil till väntrummet på sjukhuset är en prövning så för att återhämta mig från den skräcktimmen så kan jag vara förtjänt av lite lättsmält film.
Emil kissade på sig och av nån anledning luktade hans kiss värre än nånsin. Folk gick omvägar runt Emil och tittade underligt på honom.
Jag fick tyst påminna honom om hela tiden att han inte fick sätta sig ner på nån stol med blöta byxor.
Medans jag och Nicko var inne hos doktorn hörde man småkillarna hela tiden.
Dom har fruktansvärt hög volym både när dom leker och bråkar.
Varför vet jag inte men att bråka är det enda dom sysslar med nu för tiden.
Jag gick bort till Emil för att få honom att sänka volymen lite och då höll jag i honoms arm.
Jag höll inte hårt över huvudtaget.
Antagligen kände han knappt min hand, jag ville bara få honom att stanna upp och lyssna på mig utan att jag skulle behöva skrika i åt honom. Ändå skrek och tjöt han som om jag skulle ha slagit honom.
Jag kände mig lagom uttittad. Antagligen trodde alla i väntrummet att jag nöp honom.
Till råga på allt så övertalade Nicko mig att vi skulle åka till corner och äta.
Vi åkte hem och bytte byxor på Emil och hämtade Koffe och sen åkte vi till corner.
Oftast vänjer man sig vid att höra dom men idag skär det i öronen.
Med den volymen som dom haft idag så hoppas jag att båda två ligger i säng när jag kommer från bion.
Nu ska jag åka ner till stan. Jag ska fly slagfältet för en liten stund.
Jag fick ett presentkort på bio av Åsa när jag fyllde år så det blir komedi ikväll.
Att ha med Fabian och Emil till väntrummet på sjukhuset är en prövning så för att återhämta mig från den skräcktimmen så kan jag vara förtjänt av lite lättsmält film.
Emil kissade på sig och av nån anledning luktade hans kiss värre än nånsin. Folk gick omvägar runt Emil och tittade underligt på honom.
Jag fick tyst påminna honom om hela tiden att han inte fick sätta sig ner på nån stol med blöta byxor.
Medans jag och Nicko var inne hos doktorn hörde man småkillarna hela tiden.
Dom har fruktansvärt hög volym både när dom leker och bråkar.
Varför vet jag inte men att bråka är det enda dom sysslar med nu för tiden.
Jag gick bort till Emil för att få honom att sänka volymen lite och då höll jag i honoms arm.
Jag höll inte hårt över huvudtaget.
Antagligen kände han knappt min hand, jag ville bara få honom att stanna upp och lyssna på mig utan att jag skulle behöva skrika i åt honom. Ändå skrek och tjöt han som om jag skulle ha slagit honom.
Jag kände mig lagom uttittad. Antagligen trodde alla i väntrummet att jag nöp honom.
Till råga på allt så övertalade Nicko mig att vi skulle åka till corner och äta.
Vi åkte hem och bytte byxor på Emil och hämtade Koffe och sen åkte vi till corner.
Oftast vänjer man sig vid att höra dom men idag skär det i öronen.
Med den volymen som dom haft idag så hoppas jag att båda två ligger i säng när jag kommer från bion.
Nu ska jag åka ner till stan. Jag ska fly slagfältet för en liten stund.
Dötid
Vid tre ska jag vara med Nicko hos diabetesdoktorn. Det innebär att jag har för lite tid nu för att på börja nåt och för mycket tid för att åka riktigt än.
Tjugo i blir lagom att åka så jag får underhålla mig med att skriva lite så länge.
Jag har suttit vid datan för att lägga in beställningarna av jultidningarna.
Trots att Fabbe inte var så aktiv i år fick han ändå bra premier.
Det var ett karaoke med idol, en digitalkamera och en dansmatta. Då har jag ändå inte räknat upp dom välkomstpremier som alla får som ett bilspel till datan, tre dvdfilmer och en tidningsprenumeration.
Med premier och pengar som säljaren får så kan det inte bli mycket kvar till förlagen.
Det är ett bra sätt att lära barn ta ansvar och att jobba för det man vill ha. Tyvärr faller mycket av det på mig som förälder men det får man ta.
Nu är det dax för mig att bege mig mot sjukan.
Tjugo i blir lagom att åka så jag får underhålla mig med att skriva lite så länge.
Jag har suttit vid datan för att lägga in beställningarna av jultidningarna.
Trots att Fabbe inte var så aktiv i år fick han ändå bra premier.
Det var ett karaoke med idol, en digitalkamera och en dansmatta. Då har jag ändå inte räknat upp dom välkomstpremier som alla får som ett bilspel till datan, tre dvdfilmer och en tidningsprenumeration.
Med premier och pengar som säljaren får så kan det inte bli mycket kvar till förlagen.
Det är ett bra sätt att lära barn ta ansvar och att jobba för det man vill ha. Tyvärr faller mycket av det på mig som förälder men det får man ta.
Nu är det dax för mig att bege mig mot sjukan.
Nu har jag beställt fotograftiden
Jag var inne på atelje Nunan i fredas och beställde tid för fotografering.
Nu måste jag ringa om klipptid imorgon med och kolla över kläderna.
Jag beställde utomhusfotografering så jag hoppas på fint väder.
Egentligen är jag inte riktigt hundra på att jag vill ha utomhus. Jag gick runt och tittade lite på tavlorna hon hade i butiken och inomhuskorten var också jättefina.
Det får väl bli ödet som får bestämma. Regnar det så är det ödet som inte vill vara utomhus så då är det bara att acceptera det. Ödet rår man inte på.
Jag ser i alla fall fram mot att se det färdiga resultatet. Ska bli spännande.
Hon sa till om att välja kläder med dova färger och inga stora tryck eller annat som drar till sig blicken.
Jag vill inte ha skjortor utan snygga vardagskläder.
Med så stiliga söner som jag har så måste ju tavlan bli otroligt snygg.
Nu måste jag ringa om klipptid imorgon med och kolla över kläderna.
Jag beställde utomhusfotografering så jag hoppas på fint väder.
Egentligen är jag inte riktigt hundra på att jag vill ha utomhus. Jag gick runt och tittade lite på tavlorna hon hade i butiken och inomhuskorten var också jättefina.
Det får väl bli ödet som får bestämma. Regnar det så är det ödet som inte vill vara utomhus så då är det bara att acceptera det. Ödet rår man inte på.
Jag ser i alla fall fram mot att se det färdiga resultatet. Ska bli spännande.
Hon sa till om att välja kläder med dova färger och inga stora tryck eller annat som drar till sig blicken.
Jag vill inte ha skjortor utan snygga vardagskläder.
Med så stiliga söner som jag har så måste ju tavlan bli otroligt snygg.
Ronnie fixade plankstek
Jag fyllde ju som bekant år igår. Jag jobbade hela dagen så jag hade vänligt men bestämt avsagt mig allt firande.
När jag skulle stänga på kvällen ringde och smsade Ronnie hela tiden och sa att jag skulle skynda mig hem.
Han hade tidigare sagt till mig att jag skulle vara hungrig när jag kom hem så jag hade ju listat ut att han skulle fixa mat. Om jag skulle gissa så hade jag mina aningar om att han tänkte köpa hem typ kinamat eller nåt liknande.
Till min förvåning så stod det en tallrik var till honom och mig med vitlöksbröd, sallad och aioli.
Jag blev inte jätteförvånad över just vitlöksbrödet för det är inte så komplicerat men jag kunde inte fatta var han hade fått tag i sån god aioli. Jag frågade men han ville inte riktigt säga var den kom ifrån.
När jag hade ätit upp brödet plockade han undan tallriken och tog fram nästa maträtt.
Plankstek. Nu fattade jag att han omöjligt kunde ha gjort maten själv. Moset var snyggt spritsat runt plankan och vinsåsen låg i en separat plastbytta bredvid.
Vi har för det första ingen sprits och Ronnie har aldrig gjort vinsås. Skulle han mot förmodan ha gjort det så skulle han nog inte lagt den i en plastbytta.
Han hade varit nere på en restaurang i stan och hämtat maten.
Jag tror det var första gången som dom fått hembeställning på plankstek. Nu gäller det bara att inte glömma åka ner med plankorna igen.
Gott var det i alla fall och jag åt tills det pyste ut genom öronen.
Inte nog med maten. Till efterrätt hade han gjort tårta. Den hade han gjort själv. Han hade till och med skrivit 35 med m-kulor ovanpå.
På mitt köksbord står det en enorm bukett med blommor.
Dom hade Koffes kompis David kommit med när jag var på jobbet. Buketten måste ha kostat en förmögenhet. Den var jättefin och jag blev verkligen rörd över omtanken.
Det var helt otippat att jag skulle få blommor från så oväntat håll.
Det är en mysig kille det. Fick jag adoptera honom så skulle jag gjort det för länge sen.
När jag skulle stänga på kvällen ringde och smsade Ronnie hela tiden och sa att jag skulle skynda mig hem.
Han hade tidigare sagt till mig att jag skulle vara hungrig när jag kom hem så jag hade ju listat ut att han skulle fixa mat. Om jag skulle gissa så hade jag mina aningar om att han tänkte köpa hem typ kinamat eller nåt liknande.
Till min förvåning så stod det en tallrik var till honom och mig med vitlöksbröd, sallad och aioli.
Jag blev inte jätteförvånad över just vitlöksbrödet för det är inte så komplicerat men jag kunde inte fatta var han hade fått tag i sån god aioli. Jag frågade men han ville inte riktigt säga var den kom ifrån.
När jag hade ätit upp brödet plockade han undan tallriken och tog fram nästa maträtt.
Plankstek. Nu fattade jag att han omöjligt kunde ha gjort maten själv. Moset var snyggt spritsat runt plankan och vinsåsen låg i en separat plastbytta bredvid.
Vi har för det första ingen sprits och Ronnie har aldrig gjort vinsås. Skulle han mot förmodan ha gjort det så skulle han nog inte lagt den i en plastbytta.
Han hade varit nere på en restaurang i stan och hämtat maten.
Jag tror det var första gången som dom fått hembeställning på plankstek. Nu gäller det bara att inte glömma åka ner med plankorna igen.
Gott var det i alla fall och jag åt tills det pyste ut genom öronen.
Inte nog med maten. Till efterrätt hade han gjort tårta. Den hade han gjort själv. Han hade till och med skrivit 35 med m-kulor ovanpå.
På mitt köksbord står det en enorm bukett med blommor.
Dom hade Koffes kompis David kommit med när jag var på jobbet. Buketten måste ha kostat en förmögenhet. Den var jättefin och jag blev verkligen rörd över omtanken.
Det var helt otippat att jag skulle få blommor från så oväntat håll.
Det är en mysig kille det. Fick jag adoptera honom så skulle jag gjort det för länge sen.
Jag har pengar att spendera med
Mamma kom på fika igår. Jag jobbar ju hela helgen så jag ska inte fira nåt så mamma tog med blommor och en vas till mig.
Dessutom fick jag pengar att köpa vad jag vill för. Pappa hade också satt in pengar på mitt kort som jag tagit ut och lagt i ett eget fack i plånboken.
Nu har jag tusen kronor som bara är mina. Dom ska spenderas på bara mig. Jag vet inte på vad än men jag ska nog tänka ut nåt som jag vill ha.
Det kanske blir som när jag fick tusen kronor av min farmor en jul.
Jag hittade saker att köpa för pengarna flera gånger men av nån anledning slutade det alltid med att jag drog kortet istället för att plocka upp min tusenlapp så den tog aldrig slut. Jag fick mycket för dom pengarna. Det var ju så synd att spräcka den tyckte jag.
Jag kanske borde växla dom här två femhundringarna till en tusenlapp med för det känns jobbigare att spräcka sedeln ju större den är.
Grattis på mig idag
Jag hörde att Ronnies larm gick igång vid halv sju imorse.
Mitt eget larm stod på sju så jag hade inte tänkt att vakna än. Tydligen hade han somnat på soffan med så jag orkade inte gå upp för att stänga av hans klocka.
Sen hörde jag Emils kisslarm gå igång två minuter senare.
Då blev jag lite fundersam eftersom jag inte hade bäddat ner larmet i hans säng. Jag tänkte att då måste Ronnie ha lagt dit det för sist jag såg det så låg det på golvet.
Jag hörde Emil stänga av larmet och så slumrade jag till igen.
Då går Ronnies alarm igång igen och dessutom går Emils larm på igen och igen och igen.
Till slut när jag äntligen masade mig upp ur sängen så gick jag inte till Emil för att kolla om han hade kissat i sängen eller vad det var som stod på men larmet låg fortfarande kvar på golvet men nu utan sladd.
Det hade gått igång av sig självt gångt på gång och till slut tröttnade Emil och drog ur sladden.
I köket hade Ronnie dukat fram frukost med värmeljus på bordet.
Anledningen till att han hade ställt klockan var för att han hade tänkt att åka och köpa frallor till mig på morgonen men han hade inte vaknat som han skulle så det blev inte så.
Tyvärr är ju inte jag den mest romantiska tjejen i stan så jag bredde två mackor och la i påse för att ta med till jobbet.
För det första äter jag ALDRIG frukost precis när jag vaknar och för det andra så hade jag en bensinmack attt öppna.
Koffe tyckte jag var elak och sa att " vad gör det om macken öppnar tio minuter för sent en enda morgon när du fyller år och allt".
Jag tror inte kunderna gillar den förklaringen när dom står utanför och svär på mig för att jag inte har öppnat. Dom skiter fullständigt i födelsedagar.
När jag skulle gå ut till hallen dök Koffe upp med ett paket från honom och Fanny.
Jag fick en ny väska!!
Han känner sin mamma den pojken.
Han sa att han hade frågat tre tanter om den var snygg och alla hade tyckt det. Eftersom han refererar till mig som tant så var det säkert tjejer i min ålder som fått ge sin åsikt.
Dom "tanterna" hade säkert tänkt att jag hade världens gulligaste son som köper en väska till sin mamma i födelsedagspresent.
Det var min morgon som nybliven 35 åring. Nu ska jag tillbringa resten av dagen bakom kassan på macken. Det är inte så illa det heller.
Mitt eget larm stod på sju så jag hade inte tänkt att vakna än. Tydligen hade han somnat på soffan med så jag orkade inte gå upp för att stänga av hans klocka.
Sen hörde jag Emils kisslarm gå igång två minuter senare.
Då blev jag lite fundersam eftersom jag inte hade bäddat ner larmet i hans säng. Jag tänkte att då måste Ronnie ha lagt dit det för sist jag såg det så låg det på golvet.
Jag hörde Emil stänga av larmet och så slumrade jag till igen.
Då går Ronnies alarm igång igen och dessutom går Emils larm på igen och igen och igen.
Till slut när jag äntligen masade mig upp ur sängen så gick jag inte till Emil för att kolla om han hade kissat i sängen eller vad det var som stod på men larmet låg fortfarande kvar på golvet men nu utan sladd.
Det hade gått igång av sig självt gångt på gång och till slut tröttnade Emil och drog ur sladden.
I köket hade Ronnie dukat fram frukost med värmeljus på bordet.
Anledningen till att han hade ställt klockan var för att han hade tänkt att åka och köpa frallor till mig på morgonen men han hade inte vaknat som han skulle så det blev inte så.
Tyvärr är ju inte jag den mest romantiska tjejen i stan så jag bredde två mackor och la i påse för att ta med till jobbet.
För det första äter jag ALDRIG frukost precis när jag vaknar och för det andra så hade jag en bensinmack attt öppna.
Koffe tyckte jag var elak och sa att " vad gör det om macken öppnar tio minuter för sent en enda morgon när du fyller år och allt".
Jag tror inte kunderna gillar den förklaringen när dom står utanför och svär på mig för att jag inte har öppnat. Dom skiter fullständigt i födelsedagar.
När jag skulle gå ut till hallen dök Koffe upp med ett paket från honom och Fanny.
Jag fick en ny väska!!
Han känner sin mamma den pojken.
Han sa att han hade frågat tre tanter om den var snygg och alla hade tyckt det. Eftersom han refererar till mig som tant så var det säkert tjejer i min ålder som fått ge sin åsikt.
Dom "tanterna" hade säkert tänkt att jag hade världens gulligaste son som köper en väska till sin mamma i födelsedagspresent.
Det var min morgon som nybliven 35 åring. Nu ska jag tillbringa resten av dagen bakom kassan på macken. Det är inte så illa det heller.
Koffe övningskör för första gången
Ronnie kom nyss hem från jobbet.
Vi har lovat Koffe hela veckan att han ska få övningsköra men det har kommit nåt emellan hela tiden.
Ikväll blev det äntligen av.
Emil blev helt eld och lågor så han ville också följa med.
Ronnie har lovat att dom bara ska öva på starter och att lära känna bilen till att börja med. Om man får tro Koffe så anser han att han kan hoppa över det larvet för han kan ju redan köra.
Tror han ja!! Om det vore så enkelt skulle man kunna hoppa över allt larv med körskola och sånt.
Han vet var gasen, bromsen och kopplingen sitter och han har fått köra in våran bil i tvätthallen en gång men att kunna köra bil är en helt annan sak.
Han ska hitta gas och broms och växla upp och ner i korsningar utan att behöva tänka på det innan han kan ge sig ut i trafiken.
Det ska sitta i ryggmärgen.
Hoppas nu bara att inte Ronnie går för fort fram och släpper iväg honom i trafik med en gång.
Han får nog bli mycket mer van innan jag sätter mig bredvid. Det här är bara den första av fyra barn som vi ska lära köra bil.
Jag kan tänka mig att Emil sitter som ett ljus i baksätet.
Vi har lovat Koffe hela veckan att han ska få övningsköra men det har kommit nåt emellan hela tiden.
Ikväll blev det äntligen av.
Emil blev helt eld och lågor så han ville också följa med.
Ronnie har lovat att dom bara ska öva på starter och att lära känna bilen till att börja med. Om man får tro Koffe så anser han att han kan hoppa över det larvet för han kan ju redan köra.
Tror han ja!! Om det vore så enkelt skulle man kunna hoppa över allt larv med körskola och sånt.
Han vet var gasen, bromsen och kopplingen sitter och han har fått köra in våran bil i tvätthallen en gång men att kunna köra bil är en helt annan sak.
Han ska hitta gas och broms och växla upp och ner i korsningar utan att behöva tänka på det innan han kan ge sig ut i trafiken.
Det ska sitta i ryggmärgen.
Hoppas nu bara att inte Ronnie går för fort fram och släpper iväg honom i trafik med en gång.
Han får nog bli mycket mer van innan jag sätter mig bredvid. Det här är bara den första av fyra barn som vi ska lära köra bil.
Jag kan tänka mig att Emil sitter som ett ljus i baksätet.
Lasern var en baggis för en tuffing som Emil
Är man Emil så är man van vid att doktorer pillar och håller på i ögonen.
Jag hade aldrig kunnat sitta still med en plastbit i ögat och stirra rakt in i en apparat som blixtrar i ögat hela tiden.
När vi kom dit fick han först två olika sorters droppar som inte kändes så sköna direkt. Men Emil han gnällde inte en gång trots svedan.
Vi fick sätta oss i väntrummet igen tills hans pupill var stor.
Inne i undersökningsrummet fick han sitta helt stilla och titta in i en apparat som doktorn skulle undersöka med först.
Han fick inte knappt blinka och absolut inte röra sig en millimeter förrän doktorn blev irriterad och beordrade mig att hålla bakom nacken på Emil så han skulle sitta tätt intill. Han hade absolut inget som helst tålamod.
Emil har gjort det här miljoner gånger (nästan) så han sitter väldigt stilla men inte stilla nog tydligen.
Efter undersökningen blev det två olika droppar till som skulle bedöva och sen ner i källaren där lasern fanns i ett annat rum.
Jag fick sätta på mig konstiga glasögon för att skydda mina ögon.
Doktorn tog fram en rund plastlins som var lika stor som ett uppspärrat öga och cirka två centimeter utstående.
Sen skulle Emil spärra upp ögat medan han satte in plastlinsen i ögat så att inte Emil skulle kunna blinka.
Där blev jag mest imponerad på Emil. Jag hade ALDRIG klarat av den stora hårda plastbiten i ögat.
Emil sa inte ett knyst.
Stolen som han skulle sitta på var inte anpassad till barn så han fick sitta jätteobekvämt på knä på stolen och sätta pannan emot som på den andra apparaten.
Återigen blev jag beordrad att hålla bak på Emils huvud så han inte flyttade sig nån millimeter hit eller dit.
Doktorn hade nån liten spak som han styrde lasern med och tryckte av lite blixtar med jämna mellanrum.
När han äntligen var klar så sa han bara hejdå och sen fick vi gå.
Ingen klapp på axeln och beröm till Emil inget leende eller förklaring vad som händer nu.
Jag trodde vi skulle tillbaka till undersökningsrummet men så var det inte utan vi fick bara gå hem.
Jag fick ställa alla frågor till sjuksköterskan som var världens trevligaste.
Utav henne fick Emil allt det berömmet som jag anser att han hade gjort sig förtjänt av.
Han fick till och med välja två saker ur leksakslådan för att han varit så duktig.
Han är stolt som en tupp över sitt suddigummi och sin tatuering som han valde.
Hon förklarade för mig att nu är det upp till kroppen att ta hand om starren. Lasern delade upp den i småbitar så att kroppen förhoppningsvis forslar bort beläggningen som ligger i ögat ut ur kroppen.
Jag tror det var nåt sånt. Jag fattar inte mycket av det men det lät väldigt bra.
Nu blir det återbesök om en månad och då får vi se om det lyckades.
Vi avslutade med lunch på mcDonalds. Det var Emils önskan och jag tyckte han var värd det.
Jag har fått en tonårsåkomma
Jag har läst om att ungdomen idag har fått en ny åkomma som inte funnits innan.
Den kallas smstumme.
Jag har fått smstumme!!
Jag skulle skriva ett sms förut och då kände jag var mitt onda i tummen kom ifrån.
Jag kunde inte skriva med tummen. Jag var tvungen att använda pekfingret. Det blev jättesvårt men tummen gjorde för ont.
Dax att sluta smsa nu kanske. Snart har jag nog musarm med.
Vi 70talister är nog inte skapta för den här nya data och mobiltrenden. Vi övade ju aldrig upp våra tummar eller händer för att smsa eller skriva på tangentbord eller använda datamus.
På våran tid hade man papper och penna. På sin höjd en skrivmaskin. Dagens ungar leker ju med mobiler redan i vaggan näst intill.
Den kallas smstumme.
Jag har fått smstumme!!
Jag skulle skriva ett sms förut och då kände jag var mitt onda i tummen kom ifrån.
Jag kunde inte skriva med tummen. Jag var tvungen att använda pekfingret. Det blev jättesvårt men tummen gjorde för ont.
Dax att sluta smsa nu kanske. Snart har jag nog musarm med.
Vi 70talister är nog inte skapta för den här nya data och mobiltrenden. Vi övade ju aldrig upp våra tummar eller händer för att smsa eller skriva på tangentbord eller använda datamus.
På våran tid hade man papper och penna. På sin höjd en skrivmaskin. Dagens ungar leker ju med mobiler redan i vaggan näst intill.
Jag blev firad lite i förskott
Jag hade tänkt att hoppa över 35årsdagen i år.
Jag har varken tid eller lust att fylla år.
Ann-Kari höll tydligen inte med mig. När hon kom till jobbet idag hade hon en budapestlängd med sig och dessutom skulle hon svulla i mig en kebabtallrik. Inte nog med det så var hon tvungen att överdriva med en present också.
Jag fick en ängelberlock till mitt armband.
Ronnie köper bara berlocker med hjärtan. Det är hjärtan i alla former.
Nu är jag orättvis. En gång köpte han ett äpple när jag hade skämtat med honom om alla hjärtan han köper till mig.
Jag är absolut inte otacksam. Jag är jätteglad för allt han köper till mig. Han är bara en obotlig romantiker.
Han köper smycken och blommor till mig så fort han ska köpa nåt och jag som inte är ett dugg romantisk utan mer praktisk uppskattar honom inte tillräckligt tror jag.
Vi är olika på att visa kärlek. Ronnie är som sagt romantikern och jag är den som lagar hans favoritmat och pysslar och tar hand om för att visa kärlek. Huvudsaken är ju att man visar att man älskar varandra på sitt sätt eller hur?
Hur som helst så var det gott med tårta och kebab idag om jag ska återkomma till det jag började skriva om.
Jag har varken tid eller lust att fylla år.
Ann-Kari höll tydligen inte med mig. När hon kom till jobbet idag hade hon en budapestlängd med sig och dessutom skulle hon svulla i mig en kebabtallrik. Inte nog med det så var hon tvungen att överdriva med en present också.
Jag fick en ängelberlock till mitt armband.
Ronnie köper bara berlocker med hjärtan. Det är hjärtan i alla former.
Nu är jag orättvis. En gång köpte han ett äpple när jag hade skämtat med honom om alla hjärtan han köper till mig.
Jag är absolut inte otacksam. Jag är jätteglad för allt han köper till mig. Han är bara en obotlig romantiker.
Han köper smycken och blommor till mig så fort han ska köpa nåt och jag som inte är ett dugg romantisk utan mer praktisk uppskattar honom inte tillräckligt tror jag.
Vi är olika på att visa kärlek. Ronnie är som sagt romantikern och jag är den som lagar hans favoritmat och pysslar och tar hand om för att visa kärlek. Huvudsaken är ju att man visar att man älskar varandra på sitt sätt eller hur?
Hur som helst så var det gott med tårta och kebab idag om jag ska återkomma till det jag började skriva om.
Jag har en plan
Jag har varit avundsjuk på Jessica länge nog nu.
När hon fyllde 30 fick hon en tavla från ateljé nunan med sina barn.
Jag vill också ha en tavla med mina barn!
Jag har varit lite snål eftersom det är väldigt dyrt men nu är det slut på snålheten. Man kan ju inte vänta hur länge som helst. Andra inköp kan vänta men barnen växer så om jag vill ha en tavla med dom innan dom fyller 30 så måste jag ta tag i det nu.
Vi ska ju inte ha fler barn så det här är den barnaskara vi ska ha.
Jag vill ha ett utomhuskort på dom och den vackraste årstiden jag kan tänka mig på det kortet är hösten.
Jag ska ringa Nunan imorgon och prata med dom.
Jag måste hinna klippa dom 3 minsta innan med för dom är inte så granna i huvet just nu.
Det kommer bli det bästa köpet jag gjort. Det är jag övertygad om.
Imorgon ringer jag och beställer tid.
När hon fyllde 30 fick hon en tavla från ateljé nunan med sina barn.
Jag vill också ha en tavla med mina barn!
Jag har varit lite snål eftersom det är väldigt dyrt men nu är det slut på snålheten. Man kan ju inte vänta hur länge som helst. Andra inköp kan vänta men barnen växer så om jag vill ha en tavla med dom innan dom fyller 30 så måste jag ta tag i det nu.
Vi ska ju inte ha fler barn så det här är den barnaskara vi ska ha.
Jag vill ha ett utomhuskort på dom och den vackraste årstiden jag kan tänka mig på det kortet är hösten.
Jag ska ringa Nunan imorgon och prata med dom.
Jag måste hinna klippa dom 3 minsta innan med för dom är inte så granna i huvet just nu.
Det kommer bli det bästa köpet jag gjort. Det är jag övertygad om.
Imorgon ringer jag och beställer tid.
Nu börjar jag bli lite nervös
Det är bara två dagar kvar tills Emils ögonlaser.
Jag vet ingenting om hur dom ska göra, hur lång tid det tar, om jag får vara med i rummet, om han får on efteråt eller om han ska ha lapp för ögat i några dar.
Informationen har varit obefintlig.
Hade jag vetat precis hur det går till så hade jag antagligen inte varit så nervös.
Det kommer gå bra. Det är jag övertygad om men det känns när det mitt barns öga dom ska hålla på med.
När han gjorde första ingreppet var jag inte heller riktigt nervös förrän det var dax.
Den gången blev han sövd. Det slipper vi den här gången i alla fall.
Ska bli skönt på fredag kväll när det är gjort.
Jag vet ingenting om hur dom ska göra, hur lång tid det tar, om jag får vara med i rummet, om han får on efteråt eller om han ska ha lapp för ögat i några dar.
Informationen har varit obefintlig.
Hade jag vetat precis hur det går till så hade jag antagligen inte varit så nervös.
Det kommer gå bra. Det är jag övertygad om men det känns när det mitt barns öga dom ska hålla på med.
När han gjorde första ingreppet var jag inte heller riktigt nervös förrän det var dax.
Den gången blev han sövd. Det slipper vi den här gången i alla fall.
Ska bli skönt på fredag kväll när det är gjort.
Lokalt strömavbrott
Jag hade elkillen här på jobbet vid kvart i sju. Han skulle byta ut elmätaren så då var han tvungen att bryta strömmen en stund.
Han var väldigt hänsynsfull. Han kom hit i förra veckan för att fråga när på dygnet som det var bäst för oss att vara utan el. Vi kom fram till att så tidigt som möjligt på dan så är risken för rusning minst så det var hans eget förslag att komma innan vi öppnat.
Det blev därför lite underligt att öppna imorse. Det var liksom ingen idé att starta datorer och tända upp eftersom strömmen ändå skulle brytas.
När klockan var två minuter över sju var han klar och jag kunde öppna.
Jag är lite imponerad faktiskt. Han hade egentligen inte behövt ta hänsyn till oss utan han skulle kunna ha kommit när som helst på dan och bara släckt strömmen utan att bry sig om hur det går för oss.
Nu blev det ju dubbelarbete med att komma hit först och planera in en tid och kolla var alla grejer sitter.
Vissa företag är mer kundvänliga än andra.
Han var väldigt hänsynsfull. Han kom hit i förra veckan för att fråga när på dygnet som det var bäst för oss att vara utan el. Vi kom fram till att så tidigt som möjligt på dan så är risken för rusning minst så det var hans eget förslag att komma innan vi öppnat.
Det blev därför lite underligt att öppna imorse. Det var liksom ingen idé att starta datorer och tända upp eftersom strömmen ändå skulle brytas.
När klockan var två minuter över sju var han klar och jag kunde öppna.
Jag är lite imponerad faktiskt. Han hade egentligen inte behövt ta hänsyn till oss utan han skulle kunna ha kommit när som helst på dan och bara släckt strömmen utan att bry sig om hur det går för oss.
Nu blev det ju dubbelarbete med att komma hit först och planera in en tid och kolla var alla grejer sitter.
Vissa företag är mer kundvänliga än andra.
Nicko och jag såg SOS familj igår
Det var en tjej som var 12 år och helt hopplös.
Det var jättesynd om henne egentligen. Jag sa till Nicko att det finns inget barn som beter sig så om dom inte mår bra.
Nicko och jag kom in på att prata om hur han beter sig och hur hans kompisar beter sig hemma.
Han sa att alla hans kompisar gapar och skriker och beter sig illa åt mot sina föräldrar.
Jag måste säga att i så fall har jag haft tur. Peppar peppar. Mina barn har aldrig varit otrevliga och uppkäftiga mot mig.
Visst nu har jag två till som ska bli tonåringar så än är det ju inte försent.
Det underliga är ändå att dom här kompisarna som Nicko syftar på är hur gulliga och mysiga som helst när dom är hos oss. Jag tycker synd om deras föräldrar som inte får se den sidan av sina barn så ofta men man ska ju vara glad när barnen kan uppföra sig bra borta. Då har man gjort bra ifrån sig i uppfostran.
Nicko har en tjejkompis som hela familjen avgudar. Hon är världens mysigaste tjej.
Hennes mamma ringde en dag och frågade lite försynt om det gick bra att hon var hos oss jämt. Ronnie svarade som det var att vi tycker otroligt mycket om henne och hur duktig och trevlig hon är. Hennes mamma blev helt tyst. Hon kände inte riktigt igen den beskrivningen av henne, hemma hade dom massor av bråk.
Konstigt att barnen kan vara så ombytliga. Det är väl för att dom är bekväma med sina föräldrar i hemmet och vet att man kan få ur sig sin frustration och att föräldrar älskar en alltid i alla fall.
När jag ser på det på det viset så kan man undra varför inte mina grabbar bråkar lite mer hemma. Är inte dom bekväma med mig? Jag får nog fråga Koffe och Nicko varför dom inte skriker mer och slänger i dörrar och kallar oss saker.
Ledig dag
Jag har haft en ledig dag idag.
När jag hade skjutsat barnen till skolan imorse åkte jag hem igen och la mig på sängen för att läsa.
Där blev jag kvar tills klockan var tolv. Jag har sovit och läst om vartannat.
Det är det absolut lyxigaste jag vet med egentid och en bok.
Jag visste att det är ingen idé att gå ur sovrummet för jag visste hur det såg ut i resten av huset och då känner jag mig bara tvungen att städa.
När jag hade vaknat ur min dvala värmde jag lite lunch och åkte sen och hämtade grabbarna.
Vi åkte till Willys för att handla lite.
Naturligtvis ska båda småkillarna på utflyjt med skolan imorgon så vi bestämde oss för att baka fika till dom.
Nu har jag satt in sista plåten i ugnen.
Det blev hålkaka, bullar, drömmar, schackrutor och havreflarn.
Jag tycker oftast att det är kul att baka. Speciellt om det flyter på bra och jag har tid på mig. Man ser liksom ett resultat.
Det jobbiga är att motstå alla nybakade bullar.
Jag har haft en bra dag idag.
Jag försöker att börja tänka positivt igen.
Idag är jag ganska positiv i alla fall.
Jag hade ju bestämt mig för att inte skriva nåt mer förrän jag kunde se saker på ett ljust sätt.
Snart ska jag nog vara mig själv igen.
Dax att ta ut sista plåten ur ugnen och sen ska jag nog fundera på om jag ska lyxa till det med några fler sidor i boken igen. Jag skiter i plikter idag.
När jag hade skjutsat barnen till skolan imorse åkte jag hem igen och la mig på sängen för att läsa.
Där blev jag kvar tills klockan var tolv. Jag har sovit och läst om vartannat.
Det är det absolut lyxigaste jag vet med egentid och en bok.
Jag visste att det är ingen idé att gå ur sovrummet för jag visste hur det såg ut i resten av huset och då känner jag mig bara tvungen att städa.
När jag hade vaknat ur min dvala värmde jag lite lunch och åkte sen och hämtade grabbarna.
Vi åkte till Willys för att handla lite.
Naturligtvis ska båda småkillarna på utflyjt med skolan imorgon så vi bestämde oss för att baka fika till dom.
Nu har jag satt in sista plåten i ugnen.
Det blev hålkaka, bullar, drömmar, schackrutor och havreflarn.
Jag tycker oftast att det är kul att baka. Speciellt om det flyter på bra och jag har tid på mig. Man ser liksom ett resultat.
Det jobbiga är att motstå alla nybakade bullar.
Jag har haft en bra dag idag.
Jag försöker att börja tänka positivt igen.
Idag är jag ganska positiv i alla fall.
Jag hade ju bestämt mig för att inte skriva nåt mer förrän jag kunde se saker på ett ljust sätt.
Snart ska jag nog vara mig själv igen.
Dax att ta ut sista plåten ur ugnen och sen ska jag nog fundera på om jag ska lyxa till det med några fler sidor i boken igen. Jag skiter i plikter idag.
Det är tomt
Jag loggade in för att skriva nåt men det är totalt vakum i huvet.
Det har hänt så otroligt mycket och varit så mycket känslor som flödat så jag känner mig helt tom.
Orkeslös, tom och känslolös.
Jag ler mot mina kunder och småpratar som man ska men jag är inte riktigt med ändå känns det som.
Jag undrar om det syns när man inte ler på riktigt. Undrar om kunderna ser det. Jag får hoppas att dom inte gör det.
Jag kommer snart att ha mina krafter tillbaka.
Det är jag säker på.
Då kommer jag komma på alla små roliga och mysiga vardagligheter som jag la märke till innan. Då har jag roliga saker att skriva om igen.
Alla dom sakerna händer antagligen runt omkring mig även nu men jag ser det inte längre.
Jag fortsätter le och ta tag i livet. Inget blir roligare än vad man gör det till.
Usch vad deppigt det här blev nu. Det var inte meningen.
Jag mår bra. Jag har massor att vara tacksam för.
Det är inte alla som har så underbar familj som jag har.
Jag ska sluta gnälla och tänka positivt.
Slut på självömkan från och med nu.
Nu ska jag fundera en liten stund innan jag går hem och försöka skriva ett inlägg till där det bara är positivt.
Jag återkommer när jag tänkt klart.
Det har hänt så otroligt mycket och varit så mycket känslor som flödat så jag känner mig helt tom.
Orkeslös, tom och känslolös.
Jag ler mot mina kunder och småpratar som man ska men jag är inte riktigt med ändå känns det som.
Jag undrar om det syns när man inte ler på riktigt. Undrar om kunderna ser det. Jag får hoppas att dom inte gör det.
Jag kommer snart att ha mina krafter tillbaka.
Det är jag säker på.
Då kommer jag komma på alla små roliga och mysiga vardagligheter som jag la märke till innan. Då har jag roliga saker att skriva om igen.
Alla dom sakerna händer antagligen runt omkring mig även nu men jag ser det inte längre.
Jag fortsätter le och ta tag i livet. Inget blir roligare än vad man gör det till.
Usch vad deppigt det här blev nu. Det var inte meningen.
Jag mår bra. Jag har massor att vara tacksam för.
Det är inte alla som har så underbar familj som jag har.
Jag ska sluta gnälla och tänka positivt.
Slut på självömkan från och med nu.
Nu ska jag fundera en liten stund innan jag går hem och försöka skriva ett inlägg till där det bara är positivt.
Jag återkommer när jag tänkt klart.
Ögonlaser
Igår när jag kom hem låg det ett brev med tiden för Emils ögonlaser.
Det blir nästa fredag.
Känns som det går fort mellan beslut och handling men det kan nog vara bra så man inte hinner ha så ont i magen för det.
Det är skönt också att det blev en fredag så han har helgen på sig vila ögonen lite. Jag vet ju inte hur han kommer att känna sig efteråt. Det kanske gör ont.
Han får bedövning innan i alla fall så han inte ska känna nåt under tiden.
Jag håller tummarna för att det funkar.
Efter lasern är gjord och om den funkar så dom kunna mäta synen igen.
Det innebär att vi får gå och prova ut nya glasögon i nästa vecka.
Håll tummarna för Emil på fredag nu för det behöver han.
Det blir nästa fredag.
Känns som det går fort mellan beslut och handling men det kan nog vara bra så man inte hinner ha så ont i magen för det.
Det är skönt också att det blev en fredag så han har helgen på sig vila ögonen lite. Jag vet ju inte hur han kommer att känna sig efteråt. Det kanske gör ont.
Han får bedövning innan i alla fall så han inte ska känna nåt under tiden.
Jag håller tummarna för att det funkar.
Efter lasern är gjord och om den funkar så dom kunna mäta synen igen.
Det innebär att vi får gå och prova ut nya glasögon i nästa vecka.
Håll tummarna för Emil på fredag nu för det behöver han.
Jag såg på lyxfällan igår
Ronnie tyckte jag var jättetråkig som klagade på programmet hela tiden. Jag brukar tycka att det är rätt intressant att se hur dom löser andras penningproblem men igår förstod jag ingenting av deras lösningar.
Killen var nyseparerad. Han hade barnen varannan helg men ville ha dom mer, bodde i en tvåa, jobbade heltid och hade skulder på 300tusen som han skaffat tillsammans med sin förra sambo.
Hon hade inga inkomster så han fick ta skulderna. Underligt nog hade dom delat lika på bohaget när dom separerade trots att det var han som fick ta alla avbetalningar på sakerna. Rimligtvis kan man då tycka att han skulle få sakerna som han betalar av på men inte där inte.
Lösningen som dom hjälpte honom med till slut var:
Ett extrajobb på helger och kvällar.
Jättebra att han ska jobba typ 80 timmar i veckan. När ska han då ha sina barn och hur utbränd kommer han inte att bli också. Det kan väl va en sak att jobba extra timmar på sitt jobb men att skaffa ett jobb till vid sidan av.
Försöka skriva om lånen på en och samma bank.
Det är ju alltid bra att samla lånen på samma ställe men grejen var att banken gick inte riktigt med på det till hundra. Kravet var att han skulle lägga över sina lönekonton och räkningar på den banken och om dom såg efter ett halvår att han hade skött sig så skulle dom ta en ny diskussion så inget blev riktigt bestämt.
Dom sålde honoms moped.
Dom fick 4500 för mopeden och betalade av på hans enorma skulder med dom. Dom pengarna gör knappast varken från eller till. Nu blir han istället tvungen att åka mer med bilen som drar mer bensin än en moped. Varför inte försöka dra ner på bilåkandet istället när han inte har sina barn?
Dom hjälpte honom att gå med i sitt gamla innebandyklubb igen.
När ska han hinna och orka träna mellan barnen och jobben? Skulle han vilja träna innebandy skulle han nog kunna söka upp klubben själv.
Deras present till honom en månad senare var inredning till ett barnrum.
Var ska han ha dom möblerna? Han bor i en trång tvåa!! Ska han fixa barnrum i hallen eller?!
Hela programmet kändes bara löjligt. Dom hade inte gjort nån mer skillnad på hans situation än att hjälpt honom till mer jobb. Dom upplyste honom om att om han tar alla pengar från extrajobbet och lägger på amorteringar på lånen så skulle han va skuldfri om 6 år.
Han missar hela sina barns uppväxt och antagligen är han sjukpensionär av utmattning vid det laget.
Jag förstår att det inte går att trolla men att le och låtsas som att dom har löst situationen åt honom bara för att programideén bygger på att dom ska lösa alla fall.
Varför inte bara erkänna att hans situation var hopplös. Han lever ju kvar i samma vardag fortfarande även om tvkamerorna har slocknat.
Jag tycker synd om killen. Konstig tjej han hade som har mage att lämna honom med alla skulder och dessutom ta emot underhållet varje månad.
Killen var nyseparerad. Han hade barnen varannan helg men ville ha dom mer, bodde i en tvåa, jobbade heltid och hade skulder på 300tusen som han skaffat tillsammans med sin förra sambo.
Hon hade inga inkomster så han fick ta skulderna. Underligt nog hade dom delat lika på bohaget när dom separerade trots att det var han som fick ta alla avbetalningar på sakerna. Rimligtvis kan man då tycka att han skulle få sakerna som han betalar av på men inte där inte.
Lösningen som dom hjälpte honom med till slut var:
Ett extrajobb på helger och kvällar.
Jättebra att han ska jobba typ 80 timmar i veckan. När ska han då ha sina barn och hur utbränd kommer han inte att bli också. Det kan väl va en sak att jobba extra timmar på sitt jobb men att skaffa ett jobb till vid sidan av.
Försöka skriva om lånen på en och samma bank.
Det är ju alltid bra att samla lånen på samma ställe men grejen var att banken gick inte riktigt med på det till hundra. Kravet var att han skulle lägga över sina lönekonton och räkningar på den banken och om dom såg efter ett halvår att han hade skött sig så skulle dom ta en ny diskussion så inget blev riktigt bestämt.
Dom sålde honoms moped.
Dom fick 4500 för mopeden och betalade av på hans enorma skulder med dom. Dom pengarna gör knappast varken från eller till. Nu blir han istället tvungen att åka mer med bilen som drar mer bensin än en moped. Varför inte försöka dra ner på bilåkandet istället när han inte har sina barn?
Dom hjälpte honom att gå med i sitt gamla innebandyklubb igen.
När ska han hinna och orka träna mellan barnen och jobben? Skulle han vilja träna innebandy skulle han nog kunna söka upp klubben själv.
Deras present till honom en månad senare var inredning till ett barnrum.
Var ska han ha dom möblerna? Han bor i en trång tvåa!! Ska han fixa barnrum i hallen eller?!
Hela programmet kändes bara löjligt. Dom hade inte gjort nån mer skillnad på hans situation än att hjälpt honom till mer jobb. Dom upplyste honom om att om han tar alla pengar från extrajobbet och lägger på amorteringar på lånen så skulle han va skuldfri om 6 år.
Han missar hela sina barns uppväxt och antagligen är han sjukpensionär av utmattning vid det laget.
Jag förstår att det inte går att trolla men att le och låtsas som att dom har löst situationen åt honom bara för att programideén bygger på att dom ska lösa alla fall.
Varför inte bara erkänna att hans situation var hopplös. Han lever ju kvar i samma vardag fortfarande även om tvkamerorna har slocknat.
Jag tycker synd om killen. Konstig tjej han hade som har mage att lämna honom med alla skulder och dessutom ta emot underhållet varje månad.
Nytt läkarbesök idag igen
Nicko och jag var hos doktorn idag igen och diskuterade hans nya medicin.
Den han började med i tisdas får inte full effekt förrän om tre veckor. Skolan är därför olidlig för honom just nu.
Han blir hemskickad från skolan var och varannan dag.
Idag bestämde sig läkaren för att det var bättre att han bara går halvtid i skolan och då enbart på olympen där han gick innan.
Nu ska vi ha det så fram till höstlovet och se vart det leder.
Agneta som jobbar på olympen är otroligt bra. Hon hade hand om Nicko i hela sjuan och då fanns det nästan inga klagomål alls från skolan. Det var bara när han skulle vara i sin ordinarie klass som det inte funkade då.
Agneta sa att det var för att lärarna inte förstår sig på Nicko.
Nicko har inte problem med andra ord utan det är lärarna som har.
Jag kan förstå att det inte går att anpassa skolan till dom här killarna men det är synd när ett intelligent och vetgirigt barn som skulle kunna gå hur långt som helst blir stoppad av att skolan har för snäva ramar.
Synd och skam men det är kanske inte nåt som kommer bli ändring på under mina barns skoltid med alla åtstramningar som är nu.
Det blir kanske i alla fall inte lika mycket mail från skolan dom närmaste veckorna.
Den han började med i tisdas får inte full effekt förrän om tre veckor. Skolan är därför olidlig för honom just nu.
Han blir hemskickad från skolan var och varannan dag.
Idag bestämde sig läkaren för att det var bättre att han bara går halvtid i skolan och då enbart på olympen där han gick innan.
Nu ska vi ha det så fram till höstlovet och se vart det leder.
Agneta som jobbar på olympen är otroligt bra. Hon hade hand om Nicko i hela sjuan och då fanns det nästan inga klagomål alls från skolan. Det var bara när han skulle vara i sin ordinarie klass som det inte funkade då.
Agneta sa att det var för att lärarna inte förstår sig på Nicko.
Nicko har inte problem med andra ord utan det är lärarna som har.
Jag kan förstå att det inte går att anpassa skolan till dom här killarna men det är synd när ett intelligent och vetgirigt barn som skulle kunna gå hur långt som helst blir stoppad av att skolan har för snäva ramar.
Synd och skam men det är kanske inte nåt som kommer bli ändring på under mina barns skoltid med alla åtstramningar som är nu.
Det blir kanske i alla fall inte lika mycket mail från skolan dom närmaste veckorna.
Jag har ny favvoskiva
Jag har en förmåga av att fastna för en skiva och sen tjata ut den tills jag inte kan höra på den mer.
Min nya favvo just nu är den här.
Gå in på min länk och lyssna på några av låtarna.
Jag blir glad och varm av att lyssna på deras musik. Lugn på nåt vis.
Jag rekommenderar er att köpa den.
Det tillhör faktiskt inte vanligheterna att jag gör reklam men det här är ett undantagsfall.
Jag säljer faktiskt skivan på min mack också men det är inte heller anledningen till varför jag ger den lite reklam. (Den finns att beställa på cdon.com också).
Det är ett nytt band som släppt sin första skiva så jag säljer den åt dom enbart för att jag själv gillar den. Helt utan ersättning.
Köp den nu!!
Handledarkursen klar
Vi har tänkt gå på handledarkursen i ett halvår nu men inte kommit till skott.
Jag ringde i augusti för att beställa tid så igår var första tillfället dom hade.
Innan vi skulle dit på kvällen var det jobb coh långt möte hos revisorn så jag var inte jättesugen men eftersom det är svårt att få tider så var det bara att bita ihop.
Jag har bara hört negativt om kursen så jag hade inga förhoppningar. Jag tänkte mest genomlida den så jag fick det gjort.
Jag blev glatt överraskad faktiskt. Det var många bra tips och mycket som jag blhade glömt bort och blev uppdaterad om. Det är ju några år sen man tog körkort så man kör på gammal vana bara.
Det negativa jag kan säga om kvällen var att det blev lite "korvstoppning". Dom skulle ha delat upp det på två kvällar istället så man fick gå hem och reflektera lite.
Mycket av det som jag tänkte att jag skulle försöka att tänka på har jag redan glömt bort.
Vi fick våra intyg i alla fall så idag har jag skickat iväg ansökningshandlingarna till länsstyrelsen.
Nästa vecka bör det vara klart så då är det bara att sätta Koffe vid ratten.
Jag tror det är säkrast om Ronnie som har lite bättre nerver än mig tar dom första körningarna.
Jag ringde i augusti för att beställa tid så igår var första tillfället dom hade.
Innan vi skulle dit på kvällen var det jobb coh långt möte hos revisorn så jag var inte jättesugen men eftersom det är svårt att få tider så var det bara att bita ihop.
Jag har bara hört negativt om kursen så jag hade inga förhoppningar. Jag tänkte mest genomlida den så jag fick det gjort.
Jag blev glatt överraskad faktiskt. Det var många bra tips och mycket som jag blhade glömt bort och blev uppdaterad om. Det är ju några år sen man tog körkort så man kör på gammal vana bara.
Det negativa jag kan säga om kvällen var att det blev lite "korvstoppning". Dom skulle ha delat upp det på två kvällar istället så man fick gå hem och reflektera lite.
Mycket av det som jag tänkte att jag skulle försöka att tänka på har jag redan glömt bort.
Vi fick våra intyg i alla fall så idag har jag skickat iväg ansökningshandlingarna till länsstyrelsen.
Nästa vecka bör det vara klart så då är det bara att sätta Koffe vid ratten.
Jag tror det är säkrast om Ronnie som har lite bättre nerver än mig tar dom första körningarna.
Nyhetsmorgon
Jag har nyhetsmorgon på här på jobbet.
Jag tittar inte nåt speciellt utan det är mest för att det känns bra när det är nåt som låter lite.
Dom hade en orkidéexpert i studion. Han sa att även om blomman ser vissen ut så blommar den snart igen så man ska inte kasta den och då sa programledaren.
:- Det är som när jag begravde min sköldpadda när jag var liten och fick reda på som vuxen att den bara låg i dvala.
Jag kan inte låta bli att skratta åt det men lite grymt är det ändå. Hon begravde en levande sköldpadda som hon trodde var död men som bara låg och sov.
Jag tittar inte nåt speciellt utan det är mest för att det känns bra när det är nåt som låter lite.
Dom hade en orkidéexpert i studion. Han sa att även om blomman ser vissen ut så blommar den snart igen så man ska inte kasta den och då sa programledaren.
:- Det är som när jag begravde min sköldpadda när jag var liten och fick reda på som vuxen att den bara låg i dvala.
Jag kan inte låta bli att skratta åt det men lite grymt är det ändå. Hon begravde en levande sköldpadda som hon trodde var död men som bara låg och sov.
JAG VILL HA!!!!
Jag tyckte inte saker var så viktiga förr i tiden men jag har blivit lite telefonbiten.
Inte så mycket men lite grann.
Min telefon tar inte emot laddning och dessutom stänger den helt plötsligt av sig av sig självt utan att jag kommer åt den ens. Så kan man ju inte ha det.
Jag kollade runt lite på nätet på telefoner och jag hittade telefonen med stort T. Den snyggaste och bästa jag sett hittills.
Så nu är jag såld. Jag vill ha den!!
Är den inte rena drömmen så säg???
Inte så mycket men lite grann.
Min telefon tar inte emot laddning och dessutom stänger den helt plötsligt av sig av sig självt utan att jag kommer åt den ens. Så kan man ju inte ha det.
Jag kollade runt lite på nätet på telefoner och jag hittade telefonen med stort T. Den snyggaste och bästa jag sett hittills.
Så nu är jag såld. Jag vill ha den!!
Är den inte rena drömmen så säg???
Barn kan inte leka tre
I alla fall inte mina ibland.
Vi fick med oss Fabians kompis hem idag efter skolan. Emil är ju i samma klass så han leker också med Albin på skolan.
Nu fick Albin och Fabian för sig att dom inte ville ha med Emil. Annars brukar det gå bra att leka med lillebror minsann. Fabian fick för sig att Albin och han skulle ut och cykla. Albin har ju ingen cykel här men Fabian tog för givet att Emil skulle låna ut sin. Det skulle aldrig Emil göra. Först får han inte va med och leka och sen ska han låna ut sina saker till dom. Inte en chans!!
Helt plötsligt skulle Emil själv cykla på sin cykel.
Fabian tänkte till lite till och kom på att Albin kunde ta honoms cykel och han kunde ta inlines.
Emil trodde att genom att vägra låna ut cykeln hade han gjort så att dom var tvungna att leka hemma och då finns fortfarande chansen att Fabbe ändrar sig och han kan va med i alla fall.
När hans plan inte gick i lås nu så bestämde han sig för att ta till det riktigt tunga artelleriet.
Han började gråta hysteriskt och hota med att rymma hemifrån.
Det funkade. Han fick vara med och leka. Jag får väl se hur länge friden håller i sig nu.
Vi fick med oss Fabians kompis hem idag efter skolan. Emil är ju i samma klass så han leker också med Albin på skolan.
Nu fick Albin och Fabian för sig att dom inte ville ha med Emil. Annars brukar det gå bra att leka med lillebror minsann. Fabian fick för sig att Albin och han skulle ut och cykla. Albin har ju ingen cykel här men Fabian tog för givet att Emil skulle låna ut sin. Det skulle aldrig Emil göra. Först får han inte va med och leka och sen ska han låna ut sina saker till dom. Inte en chans!!
Helt plötsligt skulle Emil själv cykla på sin cykel.
Fabian tänkte till lite till och kom på att Albin kunde ta honoms cykel och han kunde ta inlines.
Emil trodde att genom att vägra låna ut cykeln hade han gjort så att dom var tvungna att leka hemma och då finns fortfarande chansen att Fabbe ändrar sig och han kan va med i alla fall.
När hans plan inte gick i lås nu så bestämde han sig för att ta till det riktigt tunga artelleriet.
Han började gråta hysteriskt och hota med att rymma hemifrån.
Det funkade. Han fick vara med och leka. Jag får väl se hur länge friden håller i sig nu.
Emil fick sin belöning
Vi åkte till Jysk och köpte den efterlängtade madrassen igår.
Madrassen var inga problem vilken vi skulle ha men när han skulle välja påslakan blev det svårare. Han valde mellan Cars, Batman och Bart Simpson.
Efter mycket tvekan och om och men blev det till slut Bart som tog hem segern.
Det var en stor dag i Emils liv.
Han var mycket nöjd med sin fina säng igår när vi hade bäddat och bytt madrass.
Nu ska vi ta tag i dagkisseriet bara också.
Efter Jysk fick Fabian och Emil gå på bio alldeles själva. Det var nåt tecknat som hette space chimps. Den var SÅ rolig om man ska lyssna på grabbarna.
Jag betalade deras biljetter och popcorn och hjälpte dom in och efter bion stod jag med bilen utanför och väntade. Det hade gått jättebra.
För säkerhets skull lämnade jag min mobil till Fabian med. Ifall att.
Madrassen var inga problem vilken vi skulle ha men när han skulle välja påslakan blev det svårare. Han valde mellan Cars, Batman och Bart Simpson.
Efter mycket tvekan och om och men blev det till slut Bart som tog hem segern.
Det var en stor dag i Emils liv.
Han var mycket nöjd med sin fina säng igår när vi hade bäddat och bytt madrass.
Nu ska vi ta tag i dagkisseriet bara också.
Efter Jysk fick Fabian och Emil gå på bio alldeles själva. Det var nåt tecknat som hette space chimps. Den var SÅ rolig om man ska lyssna på grabbarna.
Jag betalade deras biljetter och popcorn och hjälpte dom in och efter bion stod jag med bilen utanför och väntade. Det hade gått jättebra.
För säkerhets skull lämnade jag min mobil till Fabian med. Ifall att.
FilippaF
Jag vet att det inte är bra att vara hemlighetsfull med vad man menar på sin blogg.
Jag vet bara inte om jag vågar berätta än vad som hänt för jag vet inte hur jag ska tackla min nya situation och hur farligt det är att berätta.
Det rör hela min familjs framtid så just nu måste jag gå på tå för att inte förvärra läget.
Tack för att du bryr dig det känns bra.
Jag vet bara inte om jag vågar berätta än vad som hänt för jag vet inte hur jag ska tackla min nya situation och hur farligt det är att berätta.
Det rör hela min familjs framtid så just nu måste jag gå på tå för att inte förvärra läget.
Tack för att du bryr dig det känns bra.
Slappardag
Familjen är och åker cross. Jag har ägnat hela dan åt att läsa, prata i telefon och ligga i badet.
Nån gång ska ju sånt göras med så man hämtar nya krafter men nu är det nog dax att komma igång tror jag.
Vi var hos Svenne igår som fyllde 40 år. Hela hans familj med syskon och syskonbarn var där.
Han bjöd på smörgåstårta och öl och såg väldigt nöjd ut över att ha nått den aktningsvärda åldern äntligen.
Det var trevligt men vi blev inte så långvariga. Vi var trötta och hade dessutom barnvakt hemma att ta hänsyn till.
När vi hade lämnat av Ann-Kari och Magnus blev vi stoppade av en polisbil som blinkade med bakom oss och ville ha in oss till kanten.
Ronnie fick visa körkort och blåsa. Jag visste ju att Ronnie inte hade druckit nåt speciellt men precis när vi kom så tog han ett halvt glas öl hos Svenne. Visst var det flera timmar sen men ändå. Jag höll andan ända tills dom sa att det var ok och vi kunde köra. Ronnie hade inte ens tänkt på sina klunkar öl så han var inte alls nervös men jag blev lite paranoid.
Det finns ju dom som åkt dit på punschpraliner har man hört så vem vet.
Det vore ju ändå toppen om han hade blivit av med körkort nu också till råga på allt.
Nu ska jag åka till affären och köpa mat att laga till min familj kommer hem.
Jag har lovat ha färdig mat vid sex så det är väl bäst jag håller mina löften.
Nån gång ska ju sånt göras med så man hämtar nya krafter men nu är det nog dax att komma igång tror jag.
Vi var hos Svenne igår som fyllde 40 år. Hela hans familj med syskon och syskonbarn var där.
Han bjöd på smörgåstårta och öl och såg väldigt nöjd ut över att ha nått den aktningsvärda åldern äntligen.
Det var trevligt men vi blev inte så långvariga. Vi var trötta och hade dessutom barnvakt hemma att ta hänsyn till.
När vi hade lämnat av Ann-Kari och Magnus blev vi stoppade av en polisbil som blinkade med bakom oss och ville ha in oss till kanten.
Ronnie fick visa körkort och blåsa. Jag visste ju att Ronnie inte hade druckit nåt speciellt men precis när vi kom så tog han ett halvt glas öl hos Svenne. Visst var det flera timmar sen men ändå. Jag höll andan ända tills dom sa att det var ok och vi kunde köra. Ronnie hade inte ens tänkt på sina klunkar öl så han var inte alls nervös men jag blev lite paranoid.
Det finns ju dom som åkt dit på punschpraliner har man hört så vem vet.
Det vore ju ändå toppen om han hade blivit av med körkort nu också till råga på allt.
Nu ska jag åka till affären och köpa mat att laga till min familj kommer hem.
Jag har lovat ha färdig mat vid sex så det är väl bäst jag håller mina löften.
Jag ska belöna Emil idag
Emil har egentligen tre streck kvar på tavlan innan han ska få sin efterlängtade madrass.
Det enda han vill ha när jag frågar honom är madrassen och han har varit så duktig nu att jag tänkte ta med honom till jysk sen.
Det känns lite underligt när man har en 7åring som helst av allt i hela världen vill ha en madrass.
Jag tänkte att som extra belöning ska han få välja vilket påslakanset han vill också så han kan bädda fint i sängen.
Jag frågade honom häromdan hur vi skulle göra med kissandet i byxorna på dagtid.
Han trodde att det skulle vara en bra idé med strecken även där. När jag frågade vad han önskade sig som belöning då när han klarat sina streck där med svarade han nya bilar.
Dagtid verkar bli en värre utmaning än natten.
Nattkissandet blev vi ju hjälpta med larmet men på dagtid vet jag inte vad man kan göra.
Det känns som att vi provat allt i många år.
Dagiset hade ett jättebra belöningssystem till honom där han fick klistra upp en racerbil för varje dag han klarade sig o när han klarat fem gånger fick han välja en aktivitet som tex. att alla skulle va i gympasalen o leka en timme eller utflykt till skogen med matsäck eller nåt.
Det tog så lång tid för honom att få ihop fem bilar att han tröttnade.
Dom provade med att kissa honom en gång i timmen men han kunde ändå kissa på sig mitt emellan kissningarna i alla fall.
Vi har varit hos doktorn med honom och dom har inte hittat nåt fysiskt fel till varför han inte håller sig så det är en gåta.
Kanske kan det påverka honom nu när han lärt sig att hålla sig på natten så han kan lära sig känna igen kissnödighetskänslan även på dan.
Det största problemet är att han inte bryr sig. Han vill inte ens gå och byta byxor när man säger till honom.
Det kommer nog att växa bort det med men jag hoppas på snart.
Det enda han vill ha när jag frågar honom är madrassen och han har varit så duktig nu att jag tänkte ta med honom till jysk sen.
Det känns lite underligt när man har en 7åring som helst av allt i hela världen vill ha en madrass.
Jag tänkte att som extra belöning ska han få välja vilket påslakanset han vill också så han kan bädda fint i sängen.
Jag frågade honom häromdan hur vi skulle göra med kissandet i byxorna på dagtid.
Han trodde att det skulle vara en bra idé med strecken även där. När jag frågade vad han önskade sig som belöning då när han klarat sina streck där med svarade han nya bilar.
Dagtid verkar bli en värre utmaning än natten.
Nattkissandet blev vi ju hjälpta med larmet men på dagtid vet jag inte vad man kan göra.
Det känns som att vi provat allt i många år.
Dagiset hade ett jättebra belöningssystem till honom där han fick klistra upp en racerbil för varje dag han klarade sig o när han klarat fem gånger fick han välja en aktivitet som tex. att alla skulle va i gympasalen o leka en timme eller utflykt till skogen med matsäck eller nåt.
Det tog så lång tid för honom att få ihop fem bilar att han tröttnade.
Dom provade med att kissa honom en gång i timmen men han kunde ändå kissa på sig mitt emellan kissningarna i alla fall.
Vi har varit hos doktorn med honom och dom har inte hittat nåt fysiskt fel till varför han inte håller sig så det är en gåta.
Kanske kan det påverka honom nu när han lärt sig att hålla sig på natten så han kan lära sig känna igen kissnödighetskänslan även på dan.
Det största problemet är att han inte bryr sig. Han vill inte ens gå och byta byxor när man säger till honom.
Det kommer nog att växa bort det med men jag hoppas på snart.
Jag kan inte sova
Jag vaknade vid tjugo i sex och tankarna studsar i huvudet. Jag låg en stund i mörkret och försökte somna om men det var hopplöst.
För att slippa ifrån alla jobbiga tankar som ändå inte leder nånstans så tände jag till slut lampan och läste min bok istället.
Jag har nu läst ut hela boken plus en hel kalle ankapocket.
Antagligen kommer det straffa sig ikväll när vi ska till Svenjohan som fyller 40. Jag kommer väl att somna stående eller nåt.
Jag är gnällig nu. Jag hatar att vara gnällig. Jag hatar att inte ha kontroll över mitt liv. Jag hatar att andra människor ska bestämma över mitt och min familjs framtid och öde. Jag hatar att vara den som i min tur blivit tvingad att ansvara över andra människor som står mig nära och som liksom jag har en osäker framtid nu. Jag hatar!!
Det blir säkert bra nån gång i slutändan men just idag har jag svårt att se ljust på allt.
Jag får ägna helgen åt min självömkan och i nästa vecka tar jag tag i det jag kan. Dax att bli kreativ och ta tillbaka kontrollen över mitt liv. Jag är inte en sån som ger upp.
För att slippa ifrån alla jobbiga tankar som ändå inte leder nånstans så tände jag till slut lampan och läste min bok istället.
Jag har nu läst ut hela boken plus en hel kalle ankapocket.
Antagligen kommer det straffa sig ikväll när vi ska till Svenjohan som fyller 40. Jag kommer väl att somna stående eller nåt.
Jag är gnällig nu. Jag hatar att vara gnällig. Jag hatar att inte ha kontroll över mitt liv. Jag hatar att andra människor ska bestämma över mitt och min familjs framtid och öde. Jag hatar att vara den som i min tur blivit tvingad att ansvara över andra människor som står mig nära och som liksom jag har en osäker framtid nu. Jag hatar!!
Det blir säkert bra nån gång i slutändan men just idag har jag svårt att se ljust på allt.
Jag får ägna helgen åt min självömkan och i nästa vecka tar jag tag i det jag kan. Dax att bli kreativ och ta tillbaka kontrollen över mitt liv. Jag är inte en sån som ger upp.
Mitt liv har rasat
Saker kan förändras på en sekund.
Vissa människor får fler motgångar än andra och jag är tydligen utvald att bli den som får lite fler.
Jag har gråtit sen igår och det känns inte som det kan ta slut. Nån gång måste ju även tårar ta slut. Jag hoppas på det. Jag vill inte må så här. Att försöka vara en trevlig och bra mamma nu går bara inte.
Jag slängde ihop en makaronipudding till barnen igår kväll på ett smått hysteriskt vis medan mina barn tassade runt mig och var helt förvirrade av att mamma gråter och vispar samtidigt.
Jag önskar ändå att alla som går igenom kriser skulle ha såna underbara barn som jag har för utan dom skulle jag inte ha rest mig upp idag.
Småbarnen kramade mig och tröstade så mycket dom kunde och Koffe ska vi inte tala om. Han gav sina syskon mat och gjorde läxorna med dom och la dom. Dessutom erbjöd han sig att hämta dom idag på fritis. Han är vuxen nu. Han har alltid varit min klippa.
Nicko är en solstråle hela han så han behöver bara komma i närheten så känner man värme.
Jag kommer att le igen och livet kommer att gå vidare även om det inte känns så nu.
Vissa människor får fler motgångar än andra och jag är tydligen utvald att bli den som får lite fler.
Jag har gråtit sen igår och det känns inte som det kan ta slut. Nån gång måste ju även tårar ta slut. Jag hoppas på det. Jag vill inte må så här. Att försöka vara en trevlig och bra mamma nu går bara inte.
Jag slängde ihop en makaronipudding till barnen igår kväll på ett smått hysteriskt vis medan mina barn tassade runt mig och var helt förvirrade av att mamma gråter och vispar samtidigt.
Jag önskar ändå att alla som går igenom kriser skulle ha såna underbara barn som jag har för utan dom skulle jag inte ha rest mig upp idag.
Småbarnen kramade mig och tröstade så mycket dom kunde och Koffe ska vi inte tala om. Han gav sina syskon mat och gjorde läxorna med dom och la dom. Dessutom erbjöd han sig att hämta dom idag på fritis. Han är vuxen nu. Han har alltid varit min klippa.
Nicko är en solstråle hela han så han behöver bara komma i närheten så känner man värme.
Jag kommer att le igen och livet kommer att gå vidare även om det inte känns så nu.
Nicko
Vi var hos doktorn imorse och fick en ny medicin till Nicko.
Den gamla medicinen mår han inte bra av så nu fick en ny som är långtidsverkande. Det tar flera veckor innan den får effekt och han måste ta den varje dag.
Vi diskuterade om han skulle köra både den nya och gamla medicinen den första tiden så det inte blir ohållbart i skolan. Doktorn var inte så pigg på det eftersom Nicko behöver äta på dagarna och det är omöjligt med den medicin han har idag.
Doktorns förslag blev då att hon skulle sjukskriva honom en vecka. Nicko blev jätteglad över det förslaget men hans tråkiga mamma sa ifrån och sa till om att han visst skulle gå till skolan.
Det blev bestämt att han ska köra båda medicinerna ett tag i alla fall.
Nu håller jag tummarna för att den här medicinen som vi bytt till är den rätta för honom så han kan koncentrera sig på skolan igen.
Han hörde när doktorn sa att den här medicinen är ruggigt dyr så när vi kom ut och skulle gå till bilen så undrade han om vi verkligen hade råd med det den här månaden.
Han sa att familjen skulle inte behöva lida för att han behöver medicin.
Ronnie och jag pratade häromdan om att vi hade mycket räkningar den här månaden så vi skulle tänka oss lite för men så illa är det inte. Nicko hade hört oss då så han blev väl lite orolig och trodde vi stod på ruinens brant eller nåt.
Väldigt omtänksamt av honom.
Den gamla medicinen mår han inte bra av så nu fick en ny som är långtidsverkande. Det tar flera veckor innan den får effekt och han måste ta den varje dag.
Vi diskuterade om han skulle köra både den nya och gamla medicinen den första tiden så det inte blir ohållbart i skolan. Doktorn var inte så pigg på det eftersom Nicko behöver äta på dagarna och det är omöjligt med den medicin han har idag.
Doktorns förslag blev då att hon skulle sjukskriva honom en vecka. Nicko blev jätteglad över det förslaget men hans tråkiga mamma sa ifrån och sa till om att han visst skulle gå till skolan.
Det blev bestämt att han ska köra båda medicinerna ett tag i alla fall.
Nu håller jag tummarna för att den här medicinen som vi bytt till är den rätta för honom så han kan koncentrera sig på skolan igen.
Han hörde när doktorn sa att den här medicinen är ruggigt dyr så när vi kom ut och skulle gå till bilen så undrade han om vi verkligen hade råd med det den här månaden.
Han sa att familjen skulle inte behöva lida för att han behöver medicin.
Ronnie och jag pratade häromdan om att vi hade mycket räkningar den här månaden så vi skulle tänka oss lite för men så illa är det inte. Nicko hade hört oss då så han blev väl lite orolig och trodde vi stod på ruinens brant eller nåt.
Väldigt omtänksamt av honom.
Jag hade koll imorse trodde jag
Ronnie erbjöd sig att åka och öppna åt mig.
Det är på morgonen som jag är mest effektiv så jag såg min chans att få lite gjort.
Jag var uppe vid halv sju och duschade innan jag väckte barnen.
Medans jag fixade frukost åt grabbarna så lagade jag Ronnies lunch med. Han fick raggmunk med bacon inuti. Jag brukar göra så ibland när jag inte har fläsk.
Jag plockade ur diskmaskinen och la in en ny, tog ner och hängde tvätt och laddade en till. Jag bäddade och vädrade och plockade iordning lite här och där.
Jag hade förberett barnen kvällen innan så att dom skulle packa sina gympapåsar.
Klockan fem över åtta var jag klar och barnen satt i soffan och tittade på svampbob. Dom var påklädda och hade ätit klart och tagit spruta.
Jag stängde av tvn och sa till pojkarna att det var dax attt åka.
Fabian:- Men jag har ju inte skrivit min bokrecension ju!!
Jag:- Varför gjorde du inte det igår när du gjorde din läxa då?? Du sa ju ingenting om den då. Jaja då får du säga vad jag ska skriva så får jag skriva den så det går undan. Du får förklara varför du inte skrivit den själv på skolan sen.
Vi skrev recensionen i 180 och gick till hallen där Emil snällt stod och väntade.
Jag:- Ta era gympapåsar nu så går vi.
Fabian:- Men jag har inte packat mina gympakläder!!
Jag:- Men fabian!! Jag sa ju till er igår innan ni la er. Jag frågade förut också när du satt vid tvn och då sa du att du hade gjort det.
Fabian:- Jag hörde inte vad du sa.
Säkert!! Han hörde mycket väl men latmasken satte in.
Vi fick helt plötsligt mycket mer bråttom än innan. Gympakläderna packades lika fort som recensionen skrevs och sen hets ut till bilen.
När jag hade släppt av barnen på skolan kom jag på att Emil hade glömt sina regnkläder hemma. Vi la fram dom på hallgolvet men där stannade dom.
Det var bara till att åka hem igen och hämta dom och tillbaka till skolan.
Jag hade faktiskt koll på min morgon. Det var barnen som inte hade koll på sin. Jag var lugn, metodisk och systematisk men det hjälpte inte.
Det är på morgonen som jag är mest effektiv så jag såg min chans att få lite gjort.
Jag var uppe vid halv sju och duschade innan jag väckte barnen.
Medans jag fixade frukost åt grabbarna så lagade jag Ronnies lunch med. Han fick raggmunk med bacon inuti. Jag brukar göra så ibland när jag inte har fläsk.
Jag plockade ur diskmaskinen och la in en ny, tog ner och hängde tvätt och laddade en till. Jag bäddade och vädrade och plockade iordning lite här och där.
Jag hade förberett barnen kvällen innan så att dom skulle packa sina gympapåsar.
Klockan fem över åtta var jag klar och barnen satt i soffan och tittade på svampbob. Dom var påklädda och hade ätit klart och tagit spruta.
Jag stängde av tvn och sa till pojkarna att det var dax attt åka.
Fabian:- Men jag har ju inte skrivit min bokrecension ju!!
Jag:- Varför gjorde du inte det igår när du gjorde din läxa då?? Du sa ju ingenting om den då. Jaja då får du säga vad jag ska skriva så får jag skriva den så det går undan. Du får förklara varför du inte skrivit den själv på skolan sen.
Vi skrev recensionen i 180 och gick till hallen där Emil snällt stod och väntade.
Jag:- Ta era gympapåsar nu så går vi.
Fabian:- Men jag har inte packat mina gympakläder!!
Jag:- Men fabian!! Jag sa ju till er igår innan ni la er. Jag frågade förut också när du satt vid tvn och då sa du att du hade gjort det.
Fabian:- Jag hörde inte vad du sa.
Säkert!! Han hörde mycket väl men latmasken satte in.
Vi fick helt plötsligt mycket mer bråttom än innan. Gympakläderna packades lika fort som recensionen skrevs och sen hets ut till bilen.
När jag hade släppt av barnen på skolan kom jag på att Emil hade glömt sina regnkläder hemma. Vi la fram dom på hallgolvet men där stannade dom.
Det var bara till att åka hem igen och hämta dom och tillbaka till skolan.
Jag hade faktiskt koll på min morgon. Det var barnen som inte hade koll på sin. Jag var lugn, metodisk och systematisk men det hjälpte inte.
