fyrbarnsmor

Det känns som ren misshandel när klockan ringer. Jag vill inte gå upp.
När jag jobbar kväll behöver jag inte bli väckt förrän vid tio över sju när jag ska upp och väcka barnen men idag när jag öppnade är det en hel timma tidigare.
Den där timman är otroligt viktig vid den tiden.
Jag kan tillägga också att problemet är inte att jag sitter uppe sent för jag är precis lika trött på kvällarna.
Skulle jag sitta som lagstiftare skulle jag förbjuda allt arbete före klockan nio på morgonen.
Kanske tur att det inte är jag som bestämmer då? Det kunde innebära en del problem inom sjukvård och sånt men dom kan få en egen undantagsregel.
Nåt jag inte kan fatta är att alla butiker tävlar mot varann om vem som har öppet längst.
För ett antal år sen stängde affärerna vid sju eller åtta på kvällarna och öppnade nio på morgonen. Då anpassade man sitt handlande efter dom tiderna eftersom man visste det. Jag har svårt att tänka mig att dom säljer massor mer nu som motiverar att deras personal ska ha arbetstider som sträcker sig mellan 6-22,30 varje dag. Folk köper det dom ska ha oavsett vilka öppettider affären har det enda är att man blir lite latare när man vet att man har mer tid på sig och kan åka när som helst.
Hade affären stängt 7 så hade jag varit i affären innan 7 men nu stänger dom 10 och då behöver jag inte va där förrän innan 10.
Det var bara en reflektion från min sida nu på morgonkvisten så här.
Nu ska jag fortsätta med mina morgonsysslor så kanske jag vaknar till på riktigt snart.