fyrbarnsmor

Jag började med kvartsamtalet för Fabian.
45 minuters idel beröm. Han är före alla andra, supersnäll, perfekt på alla sätt och vis. Inga klagomål så långt örat nådde.
Sen var det lilla söta Emils tur. Han ligger efter dom andra, har svårt med koncentration, slabbar med maten för att spela pajas inför kompisarna och har stora problem med självförtroendet.
Första delen av kvartssamtalet fick Emil vara med men det tog inte mer än 5 minuter så hade han tappat koncentrationen och vände och vred på sig på stolen och ville inte sitta kvar så då släppte dom iväg honom.
Lärarna bestämde att dom ska försöka bättra på hans uthållighet med att ställa en äggklocka på tio minuter i taget och om han klarar sitta stilla dom minuterna får han ett klistermärke eller nåt.
Han slipper inte ifrån stödundervisningen i källaren än heller men det kanske är lika bra.
Efter kvartsamtalet hade jag mötet med rektorn och övrig personal om Emils "studiesituation" som det så fint heter.
Där kom det fram att dom har funderat lite på om han skulle ha gått om ettan men jag var emot det så vi la ner det förslaget.
Han har redan fått se sin klasslista till hösten så jag vill inte sabba hans glädje. Däremot blev det bestämt att hans stödundervisning ska ökas på istället.
Emil fick vara på fritis medans vi hade alla möten och Fabian gick hem till Nicko.
Klockan var nästan sex när jag kom ut från skolan efter tre timmars möten om barnen. Jag var skapligt trött i huvet vid det laget. Men nu är det gjort för dom två för den här terminen. I eftermiddag har jag kvartsamtal för Choffe men det brukar gå snabbt. Han är lika okomplicerad och lättförstådd som Fabian. Det är bara Nicko och Emil som blir missförstådda och granskade i sömmarna jämt.