VO-joggen sket sig

Emil och Fabian har tjatat i evigheter om att dom var tvungna att springa VO-joggen.
Det är inte min favvosysselsättning efter alla år som jag tillbringat på VOtorpet men för deras skull ställer man ju upp.
Klockan fem var jag tvungen att vara på VO med barnen för att hämta ut deras nummerlappar men ingen Emil syntes till och när man ringer till Oskar säger hans storasyster att dom är ute och spelar kula så Fabian och jag slänger oss in i bilen med Emils gympaskor och åker för att leta efter honom. Vi hittar honom inte nånstans och det slutar med att klockan är för mycket även för Fabian som skulle springa 10 minuter innan Emil.
Fabian blev lite besviken men svalde det. Vi fick åka hem och börja på maten istället.
När jag står och steker korvar som bäst kommer min söta lilla Emil hem och härjar om att att vi måste skynda oss för VO-joggen börjar snart.
Jag förklarar pedagogiskt för Emil att det redan är försent för man ska va en halvtimme innan och hämta nummerlappar och nu var det bara 10 minuter kvar och det tar 10 minuter att bara åka dit och då är det alltså helt omöjligt att hinna. Det är mycket enkel matematik kan jag tycka men Emil låser sig helt och hållet. Han skriker som besatt att "VI HINNER VISST" och "DET ÄR INTE MITT FEL" gång på gång. Jag försöker lugnt och försiktigt lugna honom och berätta att det visst är hans fel och visar flera gånger på lappen där det står när man måste vara där och pekar på klockan att det är försent men han ger sig inte.
Jag talar om för honom att hans storebror missade också VO-joggen tack vare att han inte tog med sig en mobil så vi kunde hitta honom när det var dax men han fortsatte bara att upprepa samma saker hela tiden.
Till slut skriker han och springer in på toaletten där han sitter i 20 minuter innan han slutligen kommer ut och låtsas som om inget hänt.

Jag vet inte vem han ärvt sitt humör efter men det är inget kul när han är på det humöret.

JAAA!!!!

Nu ringde en tjej från en av dom annonser som jag ringt på angående biljetter till Robert Gustavsson. Vi fick köpa 2 biljetter på toppenplatser till den 24 september så nu får jag hålla tummarna för att våra chefer ger oss ledigt efter lunch den dan annars blir det lite stressigt att hinna dit men i värsta fall får vi köra nonstop.
Nu ska vi bara beställa hotellrum med.
Jag längtar redan!
Ullared ska hinnas med på hemvägen också.
Choffe ställer upp på att vara barnvakt så alla problem är lösta.
Det kommer bli en toppenhelg!!

Bullbak på morgonkvisten

Ronnie lånade en liten grävare för ett tag sen och grävde upp hela våran baksida. Sen skulle Mats ha tillbaka sin grävare igen så det har fått vara vallgravar i veckor nu.
Imorse ringde Mats och väckte oss och sa att han skulle komma vid tolv och hjälpa till med att fylla igen det igen och då hör jag min man säga till honom :- Men vad bra då säger jag till Jessica att baka lite bullar till oss.
Så nu blev det bullbak det första jag fick göra på morgonen. Vaniljbullar fick det bli. Tur för Ronnie att jag hade ett jästpaket hemma annars hade han fått åka till affären. Jag är glad för att slippa gräva så att baka bullar känns som att komma lindrigt undan.
Medans bulldegen jäste stekte jag fattiga riddare till frukost. Det var många år sen vi åt sist men det enda jag hade hemma var rostbröd och jag var inte så sugen på rostat så då måste man försöka göra brödet lite roligare.
Nu är alla bullar klara och disken diskad och fattiga riddarna uppätna så nu funderar jag på att låsa in mig på mitt rum en stund och läsa.


Jag vill till Göteborg

Jag har tittat efter biljetter till Robert Gustavssons 25årsjubileum ett tag och nu har jag sett ett par jag vill ha men var gör man av alla barn?
Choffe borde rimligtvis klara sig själv och Nicko klarar sig ju skapligt men risken för fester kan vara överhängande i den åldern om man lämnar honom ensam hemma och då vet jag inte hur mitt hem kommer se ut så han behöver nån slags tillsyn i alla fall. Dom små behöver definitivt barnvakt och det är där det största problemet ligger.
Var gör man av en 10åring och en 9åring en hel helg?
Jag har planerat in att om vi kommer iväg ska vi åka på lördan och gå på teatern ochsen på söndag morgon blir det tidigt iväg för att handla i Ullared.
Jag vill! Jag måste lösa mitt barnproblem på nåt vis. Choffe kanske kan tänka sig att passa sina syskon en hel helg? Annars får jag ta med dom så får nicko passa dom på hotellet i 2 timmar medans vi är på teater. Jag tror inte det vore så populärt om jag ska va ärlig. Ingen av mina barn är så förtjust i att åka till Ullared och dessutom blir det bra mycket dyrare med ett till hotellrum och 3 till som ska äta ute så då har jag nog inte råd.
Jag får fjäska för min äldsta son när dom kommer hem från crossen.

Nåt som får mig att le

Det finns några flashmobs på youtube som jag kan se hur många gånger som helst.
Gabriel Fors har gjort 4 stycken åt radiotjänst. Han överraskar folk som inte har en aning om vad som händer med över 600 gospelsångare.
Klicka på den här till exempel.
Eller Michael Jackssonhyllningen som jag aldrig kan se mig mätt på.

Nånting blev fel

Jag trodde i min enfald att det bara var att rätta stavfelen i ett inlägg och trycka på publicera men då blev det ju dagens datum på ett sex dagar gammalt inlägg. Det var inte meningaen. Så för att förtydliga mig så har vi inte varit i Loftahammar idag utan i lördags :).
Nu vet jag det i alla fall så stavfelen i inläggen får stå kvar hur mycket dom än stör mig.

Fredag äntligen!

Den här veckan var seg. Riktigt seg!
Nu sitter jag framför diggilo och försöker stå emot mina impulser att smyga ut i köket och leta fram chokladen eller chipsen eller kanske båda två som jag råkade få med i korgen förut.
Det är märkligt att man alltid får med så mycket onyttiga saker hem från affären jämt.
Jag gick in för att handla bröd och bananer och kom ut med läsk, chips och choklad också.
Jag kände mig tvingad att säga till tjejen i kassan att det var ju tur att jag köpte lite bananer åtminstone så jag kunde spä ut sockret. Hon hade förståelse för mig och sa att man faktiskt fick handla lite fredagsmys. En bra kassörska det där tycker jag.

Imorse fick Emil följa med mig en snabbsväng till jobbet vid tio i sju. Fabian och Emil har börjat sälja jultidningar och då ville dom sälja på mitt jobb. Fabian var sjuk så Emil la in sin sparkcykel i min bil och åkte med till Städcentralen. När vi gick in blev han plötsligt blyg och viskade att han inte vågade fråga för han kände ju ingen. Då påminde jag honom om att jag inte känner alla dom andra han ringer på hos heller men dom vågar han ju fråga så då tittade han rakt på alla som satt runt bordet och frågade högt och ordentligt om det var någon som ville köpa jultidningar. Karin sa att det är klart vi vill så söt osm du är så lägg du tidningarna här så ska vi titta.
Han blev så stolt när han tog sin sparkcykel och åkte hem igen. Det första han frågade när jag kom hem var om nån hade köpt nåt.
Han är väldigt duktig på att sälja. Han tar säljandet på stort allvar. Varje gång han kommer hem från sina säljrundor berättar han precis hur han säger till kunderna. Han är nog faktiskt den av mina söner som varit mest engagerad i säljandet. Det kommer gå bra för honom. Det värsta är att nu är det han som gör hästjobbet nu i början och Fabian har varit sjuk men meningen är att dom ska dela på det så Fabian åker lite snålskjuts på sin lillebror.

Nu finns det inget mer på tv att se så det blir nog till att plocka fram boken istället.

RSS 2.0