fyrbarnsmor

Polisen stod vid infarten.
Jag såg dom på långt håll så jag saktade ner i god tid och gled snyggt in till kanten.
Jag är en sån person som ALDRIG i hela mitt liv skulle åka bil utan bilbälte. Det första jag gör när jag sätter mig i bilen är att knäppa bältet. Tyvärr har jag en vana också att knäppa upp bältet så fort jag ska parkera. Jag känner mig låst annars.
Jag knäpper alltid upp bältet när jag har kryphastighet på bilen.
Antagligen så har det att göra med att jag är lite kort så jag vill kunna sträcka på mig för att se var bilen slutar ordentligt.
När jag gled in vid poliskontrollen så tog impulsen att knäppa upp bältet över.
Sammat stund som jag tog av mig bältet klev polisen fram till mig och då kom jag precis på vad jag hade gjort.
Hur i helvete kunde jag ta av mig bältet när jag kommer till en poliskontroll?
Polisen hade ju inte sett att jag tog av mig det så han trodde ju självklart att jag hade åkt utan.
Det var försent då att börja slita på mig det igen för det hade ju sett ännu skummare ut.
När jag hade blåst och konstaterats nykter var jag tvungen att försöka smyga mig på bältet igen.
Då fick han syn på att jag satt utan.
Han frågade om jag hade haft bältet på mig och jag svor på att jag hade det men jag tror inte han trodde mig. Han tittade lite konstigt på mig och tänkte antagligen att "det kan du ju försöka lura i nån annan".
Så fruktansvärt dumt av mig. Tur att jag inte fick böter. Jag hade ju aldrig kunnat bevisa att jag hade haft bältet på mig.
När jag berättade för Ronnie sa han att jag var den enda han kände som tog av sig bältet i en poliskontroll alla andra brukar desperat slita på sig det när dom ser poliserna.