Tuva
Igår när Emil och jag kom till parkeringen efter läkarbesöket så tittade jag till på bilen som stod parkerad jämte min.
Jag kände igen solskyddet som satt i bakrutan. Det är ett reklamsolskydd för panodil och jag har hittills inte sett nån mer än Nina som har den.
Jag tänkte att det kan ju vara fler som har den så jag tittade in lite diskret i bilen för att se om jag kunde utläsa om det var hennes.
Då fick jag se henne komma och bära på lilla Tuva i sin bilbarnstol.
Jag pratade med henne en liten stund och Emil stod exemplariskt stilla och snällt jämte mig. Det tillhör inte vanligheterna men jag tänkte att han var nog lite stilla eftersom han inte såg så bra.
Nina såg att han hade hjul under sina skor så han lyfte upp ena skon och visade. Det var allt han märktes på hela den stunden när vi pratade.
Imorse sa Emil till Fabian:- Jag träffade Ninas lilla bebis igår på sjukhuset!! Visst gjorde jag det mamma!?!? Jag bråkade ingenting! Jag bara visade mina skor men jag var försiktig. Visst var jag det mamma. Jag bråkade ju ingenting så bebisen blev ledsen ju!!
Det visade sig att Emil hade kommit ihåg så väl att jag hade åkt och hälsat på Tuva själv för att jag var lite orolig för flickans hjärtfel om hon skulle orka med mina stökiga barn.
Nu var han så orolig att stöka jämte Tuva för att det kanske skulle vara farligt för henne. Han är så omtänksam min Emil.
Jag kände igen solskyddet som satt i bakrutan. Det är ett reklamsolskydd för panodil och jag har hittills inte sett nån mer än Nina som har den.
Jag tänkte att det kan ju vara fler som har den så jag tittade in lite diskret i bilen för att se om jag kunde utläsa om det var hennes.
Då fick jag se henne komma och bära på lilla Tuva i sin bilbarnstol.
Jag pratade med henne en liten stund och Emil stod exemplariskt stilla och snällt jämte mig. Det tillhör inte vanligheterna men jag tänkte att han var nog lite stilla eftersom han inte såg så bra.
Nina såg att han hade hjul under sina skor så han lyfte upp ena skon och visade. Det var allt han märktes på hela den stunden när vi pratade.
Imorse sa Emil till Fabian:- Jag träffade Ninas lilla bebis igår på sjukhuset!! Visst gjorde jag det mamma!?!? Jag bråkade ingenting! Jag bara visade mina skor men jag var försiktig. Visst var jag det mamma. Jag bråkade ju ingenting så bebisen blev ledsen ju!!
Det visade sig att Emil hade kommit ihåg så väl att jag hade åkt och hälsat på Tuva själv för att jag var lite orolig för flickans hjärtfel om hon skulle orka med mina stökiga barn.
Nu var han så orolig att stöka jämte Tuva för att det kanske skulle vara farligt för henne. Han är så omtänksam min Emil.
Emil min lilla älskling
Vi var hos ögondoktorn imorse.
Dom senaste besöken har bara tagit en halvtimme eller max en timme men inte idag.
Idag skulle han undersökas noga. Han har fått tillbaka starren på det ögat som han opererade.
Sist vi var hos doktorn hade det börjat bildas i nedre delen av synfältet men då var det inte störande för synen än. Nu hade det växt så det skuggade en tredjedel av synfältet.
Doktorn försökte på flera olika sätt att avgöra vilken synstyrka Emil har på ögat för att vi ska få rätt styrka på glasögonen men det gick inte att utläsa. Det var alldeles för grumligt.
Han fick läsa på tavlan med bokstäver massor av gånger med olika glas och utan glas och fick pupillvidgande droppar, mätte trycket i ögonen, satt och stirrade in i tre olika maskiner som mäter både det ena och det andra.
Det var inte en gång per maskin heller utan den ena maskinen fick han gå igenom både innan droppar och efter och dessutom hade doktorn en elev som skulle göra allt det som doktorn gjorde för att lära sig så allt skulle upprepas en extra gång för henne.
När han fått dropparna skulle vi vänta på att dom fick verka i 30 min så då gick vi ner till cafeterian en stund.
Doktorn beslutade i alla fall att dom ska prova med laser den här gången för att se om han fick bukt med starren innan den växer över hela synfältet.
På honom lät det som att det var en ren chansning och att det inte brukar hjälpa men vi skulle prova i alla fall tyckte han.
Hjälper inte det blir det en ny operation.
Jag vet inte om jag är så pigg på att ha min sexåriga son som en försökskanin. Om det inte lyckas då? Det kanske rent av blir sämre?
Jag försökte fråga om allt jag var orolig för men den här doktorn vi hade idag var inte speciellt trevlig och han snäste mest av mig när jag ifrågasatte hans beslut så jag blev varken klokare eller tryggare.
Emil kände inte att han ville till skolan efter vi gick ifrån sjukhuset. Han såg suddigt efter dropparna och ögonen sved och kliade av alla undersökningar.
Klockan var över elva så jag ringde skolan och sa att Emil följer med till macken istället och förklarade hur han kände sig. Det bemöttes inte av nån glädje. Emils klassföreståndare påminde mig om skolplikten och sa att han visst skulle kunna komma till skolan efter en undersökning. Hon gick till slut med på att han slapp när jag sa att det ändå bara var en timmes skoltid kvar eftersom dom skulle ha lunch nu men hon påpekade att imorgon skulle han komma i alla fall.
Det är hårt med skolplikten i första klass.
Även Nickos lärare är hård med den. Nicko ska vara på bup imorgon klockan halv nio och eftersom han börjar skolan vid åtta så skickade jag ett mail och frågade om det var ok att han åkte direkt dit. Han hänvisade till skolplikten och sa att nicko ska närvara vid skolan innan besöket i alla fall. Han vill hellre att Nicko kommer i tjugo minuter och stör klassen med att försvinna från en lektion mitt i.
Det är väl bara att böja sig för skolplikten. Den är tydligen mäktigare än det sunda förnuftet.
Dom senaste besöken har bara tagit en halvtimme eller max en timme men inte idag.
Idag skulle han undersökas noga. Han har fått tillbaka starren på det ögat som han opererade.
Sist vi var hos doktorn hade det börjat bildas i nedre delen av synfältet men då var det inte störande för synen än. Nu hade det växt så det skuggade en tredjedel av synfältet.
Doktorn försökte på flera olika sätt att avgöra vilken synstyrka Emil har på ögat för att vi ska få rätt styrka på glasögonen men det gick inte att utläsa. Det var alldeles för grumligt.
Han fick läsa på tavlan med bokstäver massor av gånger med olika glas och utan glas och fick pupillvidgande droppar, mätte trycket i ögonen, satt och stirrade in i tre olika maskiner som mäter både det ena och det andra.
Det var inte en gång per maskin heller utan den ena maskinen fick han gå igenom både innan droppar och efter och dessutom hade doktorn en elev som skulle göra allt det som doktorn gjorde för att lära sig så allt skulle upprepas en extra gång för henne.
När han fått dropparna skulle vi vänta på att dom fick verka i 30 min så då gick vi ner till cafeterian en stund.
Doktorn beslutade i alla fall att dom ska prova med laser den här gången för att se om han fick bukt med starren innan den växer över hela synfältet.
På honom lät det som att det var en ren chansning och att det inte brukar hjälpa men vi skulle prova i alla fall tyckte han.
Hjälper inte det blir det en ny operation.
Jag vet inte om jag är så pigg på att ha min sexåriga son som en försökskanin. Om det inte lyckas då? Det kanske rent av blir sämre?
Jag försökte fråga om allt jag var orolig för men den här doktorn vi hade idag var inte speciellt trevlig och han snäste mest av mig när jag ifrågasatte hans beslut så jag blev varken klokare eller tryggare.
Emil kände inte att han ville till skolan efter vi gick ifrån sjukhuset. Han såg suddigt efter dropparna och ögonen sved och kliade av alla undersökningar.
Klockan var över elva så jag ringde skolan och sa att Emil följer med till macken istället och förklarade hur han kände sig. Det bemöttes inte av nån glädje. Emils klassföreståndare påminde mig om skolplikten och sa att han visst skulle kunna komma till skolan efter en undersökning. Hon gick till slut med på att han slapp när jag sa att det ändå bara var en timmes skoltid kvar eftersom dom skulle ha lunch nu men hon påpekade att imorgon skulle han komma i alla fall.
Det är hårt med skolplikten i första klass.
Även Nickos lärare är hård med den. Nicko ska vara på bup imorgon klockan halv nio och eftersom han börjar skolan vid åtta så skickade jag ett mail och frågade om det var ok att han åkte direkt dit. Han hänvisade till skolplikten och sa att nicko ska närvara vid skolan innan besöket i alla fall. Han vill hellre att Nicko kommer i tjugo minuter och stör klassen med att försvinna från en lektion mitt i.
Det är väl bara att böja sig för skolplikten. Den är tydligen mäktigare än det sunda förnuftet.
Jag är trött i mina ben nu
Det har varit en bra dag idag med massor av kunder.
Tiden går så mycket fortare när det finns nåt att göra hela tiden så jag är nöjd trots att benen och fötterna är ömma nu.
Det har varit nån skördefest på Öland eller nåt liknande och idag åker alla tydligen hem.
Tack vare renoveringen av bron så är det bilköer på flera kilometer utanför macken.
En affärsidé vore ju att sätta låda på magen och gå runt i bilkön och sälja glass och dricka. Jag får fundera på det tills nästa år.
Återstår att se om jag får stänga vid sju sen.
Tiden går så mycket fortare när det finns nåt att göra hela tiden så jag är nöjd trots att benen och fötterna är ömma nu.
Det har varit nån skördefest på Öland eller nåt liknande och idag åker alla tydligen hem.
Tack vare renoveringen av bron så är det bilköer på flera kilometer utanför macken.
En affärsidé vore ju att sätta låda på magen och gå runt i bilkön och sälja glass och dricka. Jag får fundera på det tills nästa år.
Återstår att se om jag får stänga vid sju sen.
Vilken morgon
När jag kom till jobbet vid tjugo i nio (jag öppnar nio) så låg det 6 buntar med tidningar utanför dörren.
Det tar mig fem minuter att få in dom och ställa upp dom på stället om jag bara får vara ifred.
Jag kan inte dra ut vagnarna eller nånting annat innnan tidningarna är borta så jag gav mig på dom först.
Naturligtvis glider den första bilen in några sekunder efter jag har låst upp dörren. Det är en "stammis" och han var väldigt medveten om att jag inte hade öppnat än.
Han:- Jaha här kommer jag och stör. Haha. Ja jag ska bara ha cigaretter det går fort. Jag var lite tidig idag. Men du vet hur det är när röksuget sätter in.
Nej jag vet inte hur det är och för mig är det inte "bara" att han ska köpa cigaretter. Först måste jag starta upp kassan. Hämta nycklar och hämta kassalådan och till sist låsa upp ciggarettskåpet.
Jag log som man ska och skämtade lite fast att jag var lite halvirriterad på att inte stammisarna som vet när man öppnar kan visa lite respekt och låta mig sköta mina sysslor i lugn och ro först.
Kunden fick sina cigg och gick. Jag fortsatte med mina tidningar och då kommer den andra stammisen för dan. Han kör upp vid pumpen och ska tanka. Jag springer runt till kassan och sätter på pumpen och kunden kommer in för att betala.
Han:- Varför har ni tagit bort sedelautomaten där ute!?! Jag tankar ALLTID på den på kvällarna och jag har inget kort!!! Hur ska man nu göra för att få bensin på kvällarna!!!!
Jag kunde inte hålla tyst då:- Det kan inte va ofta du tankar då för den togs bort i April.
Han:- Det är i alla fall dålig service!! Jag vet MASSOR av folk som tankar på Jet istället för att dom inte kan tanka med kontanter här!!!
Hur kunde han veta det när han inte ens visste att man inte kan tanka med kontanter på natten??
Jag:- Ja men du kan ju fortfarande tanka med kontanter när vi har öppet.
Han:- Ja jag har inget kort i alla fall. Jag har inte ens en data.
Han var tvungen att få sista ordet.
Det tar mig fem minuter att få in dom och ställa upp dom på stället om jag bara får vara ifred.
Jag kan inte dra ut vagnarna eller nånting annat innnan tidningarna är borta så jag gav mig på dom först.
Naturligtvis glider den första bilen in några sekunder efter jag har låst upp dörren. Det är en "stammis" och han var väldigt medveten om att jag inte hade öppnat än.
Han:- Jaha här kommer jag och stör. Haha. Ja jag ska bara ha cigaretter det går fort. Jag var lite tidig idag. Men du vet hur det är när röksuget sätter in.
Nej jag vet inte hur det är och för mig är det inte "bara" att han ska köpa cigaretter. Först måste jag starta upp kassan. Hämta nycklar och hämta kassalådan och till sist låsa upp ciggarettskåpet.
Jag log som man ska och skämtade lite fast att jag var lite halvirriterad på att inte stammisarna som vet när man öppnar kan visa lite respekt och låta mig sköta mina sysslor i lugn och ro först.
Kunden fick sina cigg och gick. Jag fortsatte med mina tidningar och då kommer den andra stammisen för dan. Han kör upp vid pumpen och ska tanka. Jag springer runt till kassan och sätter på pumpen och kunden kommer in för att betala.
Han:- Varför har ni tagit bort sedelautomaten där ute!?! Jag tankar ALLTID på den på kvällarna och jag har inget kort!!! Hur ska man nu göra för att få bensin på kvällarna!!!!
Jag kunde inte hålla tyst då:- Det kan inte va ofta du tankar då för den togs bort i April.
Han:- Det är i alla fall dålig service!! Jag vet MASSOR av folk som tankar på Jet istället för att dom inte kan tanka med kontanter här!!!
Hur kunde han veta det när han inte ens visste att man inte kan tanka med kontanter på natten??
Jag:- Ja men du kan ju fortfarande tanka med kontanter när vi har öppet.
Han:- Ja jag har inget kort i alla fall. Jag har inte ens en data.
Han var tvungen att få sista ordet.
Dax för hemgång snart
Jag har haft ganska mycket kunder idag. När det är mycket folk blir jag mer energisk.
Jag har plockat och grejat hela dan.
Det känns rätt skönt. Det går lite fortare då.
Jag hade en lite småruggig kille här förut.
Han var nog psyksjuk.
Han hade långt tovigt smutsigt hår, skitiga kläder och gick lite konstigt. Han gick runt i butiken tills han var ensam kvar innan han kom fram till mig.
Killen:- Jag har autism. Jag fick det när jag var liten. Det var en kille som skrek när jag var liten och då fick jag autism. En del ljuger och säger att dom är sjuka men det gör inte jag.
Jag nickade lite ibland och gav lite instämmande hummanden ifrån mig.
Killen:- Jag har ont i vegetarismdelen i hjärnan. Den sitter här på sidan (han höll sig på ena sidan av huvet). Den är svullen. Jag är vegetarian. Man blir tjock av grönsaker. Kött blir man inte tjock av. Kroppen vill ha kött men inte grönsaker.
Jag fastar när hjärnan blir svullen. Idag har jag inte ätit nånting. Jo jag har druckit tre glas vatten.
Jag fick inte ett ord med i laget. Han tittade inte åt mitt håll knappt utan tog ett steg fram och tillbaka och vaggade hela tiden.
Killen:- Emil i Småland är busig han.
Han tittade på mig som om jag skulle hålla med honom så det gjorde jag. Då blev han nöjd och gick över till nästa ämne.
Killen:-En gång tog jag en sten och la den på en annan sten på andra sidan vägen och då kom dimman med en gång!! En del tycker inte om när jag gör så för då kommer istiden och naturen leker man inte med!!!
Nu tittade han mig in i ögonen och blev jätteallvarlig. Jag blev så snopen av det där med istiden att jag höll på att börja asgarva men jag kände på mig att det inte var så lyckat att skratta den här killen rakt upp i ansiktet så jag bet ihop. Det kostar på att bita ihop i ett sånt läge. jag kände att skrattet ville ut så gärna att det började tåras i mina ögon.
Killen:- Ibland när jag blir arg måste jag tänka empatiskt. Man får inte bli arg. Man får inte slå nån.
Under hela den här tiden som han stod hos mig hade jag inte en enda kund. Det kändes inte helt bekvämt att stå själv med honom men jag tänkte att om jag bara nickar lite och inte retar upp honom så är det kanske ingen fara. Efter empatiföreläsningen så gick han till slut. Han sa mycket fler saker men jag kan inte minnas allt. Det var så virriga tankegångar ibland så jag hängde inte med.
Det är ett tragiskt människoöde ändå. Stackars kille. Han var nog uppskattningsvis i min ålder eller något äldre.
Jag har plockat och grejat hela dan.
Det känns rätt skönt. Det går lite fortare då.
Jag hade en lite småruggig kille här förut.
Han var nog psyksjuk.
Han hade långt tovigt smutsigt hår, skitiga kläder och gick lite konstigt. Han gick runt i butiken tills han var ensam kvar innan han kom fram till mig.
Killen:- Jag har autism. Jag fick det när jag var liten. Det var en kille som skrek när jag var liten och då fick jag autism. En del ljuger och säger att dom är sjuka men det gör inte jag.
Jag nickade lite ibland och gav lite instämmande hummanden ifrån mig.
Killen:- Jag har ont i vegetarismdelen i hjärnan. Den sitter här på sidan (han höll sig på ena sidan av huvet). Den är svullen. Jag är vegetarian. Man blir tjock av grönsaker. Kött blir man inte tjock av. Kroppen vill ha kött men inte grönsaker.
Jag fastar när hjärnan blir svullen. Idag har jag inte ätit nånting. Jo jag har druckit tre glas vatten.
Jag fick inte ett ord med i laget. Han tittade inte åt mitt håll knappt utan tog ett steg fram och tillbaka och vaggade hela tiden.
Killen:- Emil i Småland är busig han.
Han tittade på mig som om jag skulle hålla med honom så det gjorde jag. Då blev han nöjd och gick över till nästa ämne.
Killen:-En gång tog jag en sten och la den på en annan sten på andra sidan vägen och då kom dimman med en gång!! En del tycker inte om när jag gör så för då kommer istiden och naturen leker man inte med!!!
Nu tittade han mig in i ögonen och blev jätteallvarlig. Jag blev så snopen av det där med istiden att jag höll på att börja asgarva men jag kände på mig att det inte var så lyckat att skratta den här killen rakt upp i ansiktet så jag bet ihop. Det kostar på att bita ihop i ett sånt läge. jag kände att skrattet ville ut så gärna att det började tåras i mina ögon.
Killen:- Ibland när jag blir arg måste jag tänka empatiskt. Man får inte bli arg. Man får inte slå nån.
Under hela den här tiden som han stod hos mig hade jag inte en enda kund. Det kändes inte helt bekvämt att stå själv med honom men jag tänkte att om jag bara nickar lite och inte retar upp honom så är det kanske ingen fara. Efter empatiföreläsningen så gick han till slut. Han sa mycket fler saker men jag kan inte minnas allt. Det var så virriga tankegångar ibland så jag hängde inte med.
Det är ett tragiskt människoöde ändå. Stackars kille. Han var nog uppskattningsvis i min ålder eller något äldre.
Emil har nog kommit underfund med kissandet nu
Han får rita ett streck för varje natt som han klarar att hålla sig torr. Vi har en whiteboard i köket som han skriver på.
När han har fått 16 streck (det är två rader fulla) ska vi åka ner till affären och köpa en ny madrass. Jag har tänkt att han ska få välja ut sig vilket påslakanset han vill med.
SOm det har varit nu så har hans säng knappt varit bäddad på flera år. Eftersom han alltid kissar på sig så ligger allting i tvätt hela tiden och madrassen måste ständigt vädras.
Emil längtar efter att ha en madrass utan kissfläckar. Han skulle säkert tycka det var roligt med att få bädda fint med nya påslakan och kanske ett nytt överkast med.
Imorse gick jag in till honom innan jag åkte till jobbet.
Jag har inte hört nåt larm inatt men det är ingen garanti för att det gått bra. Det händer att Ronnie eller nån av dom stora grabbarna hjälper honom utan att jag vaknar.
Emil vaknade så fort jag kom in i rummet. Han hade precis varit uppe och kissat sa han och han var överlycklig att han inte hade kissat på sig den natten heller.
Att han vaknar och går upp och kissar själv är ingenting som har hänt förut så det måste betyda att det har gått åt rätt håll.
Nu har han 6 streck så snart är det dax för en shoppingtur på Jysk.
När han har fått 16 streck (det är två rader fulla) ska vi åka ner till affären och köpa en ny madrass. Jag har tänkt att han ska få välja ut sig vilket påslakanset han vill med.
SOm det har varit nu så har hans säng knappt varit bäddad på flera år. Eftersom han alltid kissar på sig så ligger allting i tvätt hela tiden och madrassen måste ständigt vädras.
Emil längtar efter att ha en madrass utan kissfläckar. Han skulle säkert tycka det var roligt med att få bädda fint med nya påslakan och kanske ett nytt överkast med.
Imorse gick jag in till honom innan jag åkte till jobbet.
Jag har inte hört nåt larm inatt men det är ingen garanti för att det gått bra. Det händer att Ronnie eller nån av dom stora grabbarna hjälper honom utan att jag vaknar.
Emil vaknade så fort jag kom in i rummet. Han hade precis varit uppe och kissat sa han och han var överlycklig att han inte hade kissat på sig den natten heller.
Att han vaknar och går upp och kissar själv är ingenting som har hänt förut så det måste betyda att det har gått åt rätt håll.
Nu har han 6 streck så snart är det dax för en shoppingtur på Jysk.
Tillbaka på jobbet igen
Två lediga dar blev det. Man blir fort bortskämd. Jag kunde tänkt mig ett par dagar till ledigt men nu är jag ändå här igen.
På torsdan gick jag knappt utanför dörren på hela dan. Barnen var lediga från skolan så vi var hemma och tog det lugnt och gosade.
Igår skjutsade jag grabbarna till skolan på morgonen sen åkte jag hem och städade lite.
Jag kan inte säga att jag gjorde nån jätteansträngning på städfronten innan jag satte mig i soffan istället med en film.
Jag avbröt filmen en stund för frukost med min mamma.
När klockan blev halv två och det var dax att hämta barnen hade jag sett klart filmen och hunnit öppna min bok en stund med.
Barnen och jag åkte till Kvantum för att handla. Vi tog en fika först innan mathandlingen och sen lämnade vi hem matvarorna och begav oss ner till stan.
Där mötte vi upp Ann-Kari och hennes för stunden 4 barn. Jag hade lovat grabbarna varsin ny långärmad tröja.
Dom hittade en på Lindex som dom ville ha. Båda fastnade för samma tröja och samma färg fast att den fanns i både brunt och rött.
Det blev två röda likadana tröjor. Jag är inte så förtjust i att klä dom likadant nu när dom går i samma klass och så men dom ville själva ha det så.
Vi hann med 40årspresenter till Svenjohan med innan vi gick till mcDonalds och åt.
Ronnie kom hem vid halv åtta från sitt mekonomenmöte i Stockholm. Barnen hade valt chips och ostbågar som vi ställde fram och satte på en Asterixfilm.
Ronnie såg ungefär tjugo minuter av filmen innan han somnade i soffan. Det är jobbigt med möten på finlandsfärjor. Havsluften gör att man blir trött. Jag tror inte att det var av nån annan anledning. Han var säkert nykter hela resan.
På torsdan gick jag knappt utanför dörren på hela dan. Barnen var lediga från skolan så vi var hemma och tog det lugnt och gosade.
Igår skjutsade jag grabbarna till skolan på morgonen sen åkte jag hem och städade lite.
Jag kan inte säga att jag gjorde nån jätteansträngning på städfronten innan jag satte mig i soffan istället med en film.
Jag avbröt filmen en stund för frukost med min mamma.
När klockan blev halv två och det var dax att hämta barnen hade jag sett klart filmen och hunnit öppna min bok en stund med.
Barnen och jag åkte till Kvantum för att handla. Vi tog en fika först innan mathandlingen och sen lämnade vi hem matvarorna och begav oss ner till stan.
Där mötte vi upp Ann-Kari och hennes för stunden 4 barn. Jag hade lovat grabbarna varsin ny långärmad tröja.
Dom hittade en på Lindex som dom ville ha. Båda fastnade för samma tröja och samma färg fast att den fanns i både brunt och rött.
Det blev två röda likadana tröjor. Jag är inte så förtjust i att klä dom likadant nu när dom går i samma klass och så men dom ville själva ha det så.
Vi hann med 40årspresenter till Svenjohan med innan vi gick till mcDonalds och åt.
Ronnie kom hem vid halv åtta från sitt mekonomenmöte i Stockholm. Barnen hade valt chips och ostbågar som vi ställde fram och satte på en Asterixfilm.
Ronnie såg ungefär tjugo minuter av filmen innan han somnade i soffan. Det är jobbigt med möten på finlandsfärjor. Havsluften gör att man blir trött. Jag tror inte att det var av nån annan anledning. Han var säkert nykter hela resan.
Ledig dag
Barnen har stängningsdag på skolan idag och Ronnie har åkt till Stockholm på Mekonomenmöte.
Det blev lite svårt för mig att ordna med barnen nu när jag är gräsänka i 2 dar så Ann-Kari jobbar hela dan.
Idag har jag inte gått ur mjukisbyxorna en enda gång.
Jag skjutsade Ronnie till Mekonomen i morse och gick in en snabbis på Kvantum och köpte bröd sen har jag bara varit hemma hela tiden.
Mamma och Agneta kom en sväng och åt lunch förut så småkillarna bakade en sockerkaka och jag gjorde lasagne.
Det är skönt att bara ha en slappardag ibland.
Jag är inte avundsjuk på Ronnie överhuvudtaget. Sitta i bil till Stockholm och sen vara på möte på en finlandsfärja och sen bil hem imorgon är inget för lata bekväma mig.
Han sa att han inte kände för det igår men det kanske han bara sa fast han säkert ser fram mot att slippa familjen och alla måsten två dar.
Jag hoppas dom får kul i alla fall.
Jag funderar på att gå på bio ikväll. Får se om Koffe vill vara hemma annars blir det svårt.
Idag litar jag inte på Nicko som barnvakt. Han har varit hemsk.
Han har vissa dar när han inte är så rolig att tas med och idag är en sån dag.
Vi kom ihop oss för första gången vid tre inatt när han bar sig illa åt mot Emil.
Larmet gick för Emil och jag hörde inte det och tydligen inte Emil heller men Nicko hade öronen på skaft. Han och Lukas satt och lanade så han hade inte somnat än.
Naturligtvis kan inte min söta Nicko gå in till sin lillebror och väcka honom normalt och fråga om han behöver gå och kissa då eller väcka mig så jag får ta hand om det.
Nej Nicko går in till Emil och skriker åt honom att :- Gå och kissa då för helvete!!! och lite andra mysiga ordval som bara Nicko kan komma på att skrika åt sin sexåriga bror som har det jättejobbigt med sitt nattkissande.
Emil fattade inte riktigt vad som hände när han stod och skrek åt honom för han vaknade väl inte till ordentligt först och när otåliga Nicko inte fick snabb respons så var han ju tvungen att slita ifrån Emil hans täcke och slänga ut det i vardagsrummet och lämna honom sedan sittandes gråtande i sin säng.
Emil kommer in storgråtandes till mig och det tar ett tag innan jag har hela sammanhanget klart och när jag då frågar Nicko varför han behandlar Emil så skriker han:- Han skulle ju för helvete gå och kissa ju!!!
Jag talade om för Nicko att i det här huset så är det jag som tar hand om sånt här och om inte jag vaknar av larmet så får han väl väcka mig istället då.
Till råga på allt så hade han inte kissat på sig heller utan det var ett falsklarm.
Att sabba allt det som vi byggt upp nu under dom här nätterna är inte så lyckat.
Vi har våra rutiner som vi ska följa när larmet går och i dom rutinerna ingår det inte att skrika och svära åt Emil och slita av honom täcket.
Andra gången vi kom ihop oss var när han skulle äta frukost och Emil råkade befinna sig i köket samtidigt.
Emil kom flera gånger springandes till mig och var livrädd med Nicko i hasorna som skulle slå honom.
När jag frågade Nicko vad han höll på med sa han (eller rättare sagt skrek):- Han är ju så jävla jobbig ju!!!
Då svarade jag (lite opedagogiskt kanske):- Som om inte du är det då!!
Nicko:- Jag kan flytta nån annanstans då för helvete!!! (jag vet att det är mycket svordomar men det är så det låter här ibland)
Jag (lite opedagogisk igen):- Ja men gör det då!!!
Sen blev det tyst och varken Nicko eller jag sa nåt mer. Vi kände nog att det var bättre att vara tyst än att råka säga ännu mer som man får ångra sen.
Fortsätter det i den här stilen kan det bli roliga två dar innan jag får gå tilbaka till jobbet igen.
Det konstiga är att den här sidan visar han aldrig nån annan än mig. Inte ens Ronine behöver stå ut med det. Undrar varför??
Dom säger på Bup att det är för att han känner sig trygg med mig som han kan ge ut sin ilska över mig. Jag ska kanske ta honoms utbrott som en komplimang då.
Imorgon är det tack och lov skola i alla fall.
Det blev lite svårt för mig att ordna med barnen nu när jag är gräsänka i 2 dar så Ann-Kari jobbar hela dan.
Idag har jag inte gått ur mjukisbyxorna en enda gång.
Jag skjutsade Ronnie till Mekonomen i morse och gick in en snabbis på Kvantum och köpte bröd sen har jag bara varit hemma hela tiden.
Mamma och Agneta kom en sväng och åt lunch förut så småkillarna bakade en sockerkaka och jag gjorde lasagne.
Det är skönt att bara ha en slappardag ibland.
Jag är inte avundsjuk på Ronnie överhuvudtaget. Sitta i bil till Stockholm och sen vara på möte på en finlandsfärja och sen bil hem imorgon är inget för lata bekväma mig.
Han sa att han inte kände för det igår men det kanske han bara sa fast han säkert ser fram mot att slippa familjen och alla måsten två dar.
Jag hoppas dom får kul i alla fall.
Jag funderar på att gå på bio ikväll. Får se om Koffe vill vara hemma annars blir det svårt.
Idag litar jag inte på Nicko som barnvakt. Han har varit hemsk.
Han har vissa dar när han inte är så rolig att tas med och idag är en sån dag.
Vi kom ihop oss för första gången vid tre inatt när han bar sig illa åt mot Emil.
Larmet gick för Emil och jag hörde inte det och tydligen inte Emil heller men Nicko hade öronen på skaft. Han och Lukas satt och lanade så han hade inte somnat än.
Naturligtvis kan inte min söta Nicko gå in till sin lillebror och väcka honom normalt och fråga om han behöver gå och kissa då eller väcka mig så jag får ta hand om det.
Nej Nicko går in till Emil och skriker åt honom att :- Gå och kissa då för helvete!!! och lite andra mysiga ordval som bara Nicko kan komma på att skrika åt sin sexåriga bror som har det jättejobbigt med sitt nattkissande.
Emil fattade inte riktigt vad som hände när han stod och skrek åt honom för han vaknade väl inte till ordentligt först och när otåliga Nicko inte fick snabb respons så var han ju tvungen att slita ifrån Emil hans täcke och slänga ut det i vardagsrummet och lämna honom sedan sittandes gråtande i sin säng.
Emil kommer in storgråtandes till mig och det tar ett tag innan jag har hela sammanhanget klart och när jag då frågar Nicko varför han behandlar Emil så skriker han:- Han skulle ju för helvete gå och kissa ju!!!
Jag talade om för Nicko att i det här huset så är det jag som tar hand om sånt här och om inte jag vaknar av larmet så får han väl väcka mig istället då.
Till råga på allt så hade han inte kissat på sig heller utan det var ett falsklarm.
Att sabba allt det som vi byggt upp nu under dom här nätterna är inte så lyckat.
Vi har våra rutiner som vi ska följa när larmet går och i dom rutinerna ingår det inte att skrika och svära åt Emil och slita av honom täcket.
Andra gången vi kom ihop oss var när han skulle äta frukost och Emil råkade befinna sig i köket samtidigt.
Emil kom flera gånger springandes till mig och var livrädd med Nicko i hasorna som skulle slå honom.
När jag frågade Nicko vad han höll på med sa han (eller rättare sagt skrek):- Han är ju så jävla jobbig ju!!!
Då svarade jag (lite opedagogiskt kanske):- Som om inte du är det då!!
Nicko:- Jag kan flytta nån annanstans då för helvete!!! (jag vet att det är mycket svordomar men det är så det låter här ibland)
Jag (lite opedagogisk igen):- Ja men gör det då!!!
Sen blev det tyst och varken Nicko eller jag sa nåt mer. Vi kände nog att det var bättre att vara tyst än att råka säga ännu mer som man får ångra sen.
Fortsätter det i den här stilen kan det bli roliga två dar innan jag får gå tilbaka till jobbet igen.
Det konstiga är att den här sidan visar han aldrig nån annan än mig. Inte ens Ronine behöver stå ut med det. Undrar varför??
Dom säger på Bup att det är för att han känner sig trygg med mig som han kan ge ut sin ilska över mig. Jag ska kanske ta honoms utbrott som en komplimang då.
Imorgon är det tack och lov skola i alla fall.
Jag känner mig sjuk idag
Jag kan inte riktigt förklara på vilket sätt jag är sjuk jag känner mig bara "olustig" på nåt vis.
Ont i huvet eller snarare tung i huvet och tung i kroppen, matt och varm och kall om vartannat.
Jag tog en timma ledigt på förmiddan. Skulle börja elva men Ann-Kari tog en timme extra så jag kom till tolv.
Det blev inte mycket bättre för det men jag får se fram mot att vara ledig torsdag och fredag och hoppas att jag känner mig bra till helgen.
Det blir väldigt segt att jobba en hel helg när man inte känner sig ok.
Nu har jag en pall med varor att plocka in så det är bara att bita i det sura äpplet.
Förresten på tal om att bita i sura äpplen så gick det inte lika bra för Emil inatt tyvärr.
Vid sex imorse gick larmet. Han blev jättebesviken stackarn men det är bara att ta nya tag igen.
Jag fick så jag teg förut
Precis när jag skrivit klart om vilken energi jag hade så hörde jag DHLbilen utanför.
Jag beställde varor från OKQ8 i förra veckan och det var inte lite varor.
En hel pall med kartonger med spolarvätska, oljor, bilbatterier och annat smått och gott.
Jag bar tills mina armar höll på att ramla av.
Man får inte bära oavbrutet heller eftersom det kommer kunder hela tiden så den pallen tog ett tag att bära in och för att inte tala om att plocka upp allt på hyllorna.
Lagom när jag var färdig och kunde pusta ut så kom postbilen med dagens leverans med tidningar och hyrfilmer.
Allting gick i ett tills jag fick åka hem. Eller snarare åka till banken och sen affären och till sist hämta grabbarna.
Sen var jag inte lika rastlös och överenergisk längre.
Jag unnade mig till och med att lägga mig på sängen med min bok i en halvtimme innan jag började med middan.
Skönt att få utlopp för energin ibland måste jag säga.
Nu har jag suttit vid datan och kollat ifatt på andra avenyn.
När jag ändå var ute på svts sida så hittade jag en dokumentär om bortgifte som jag bara tänkte titta på lite grann men jag såg hela timmen.
Det var jätteintressant.
Det kändes som att alla som blev intervjuade verkligen öppnade sig och sa sanningen om hur seder och bruk ska fungera där och vad som händer annars.
Dom resonerar inte som vi är vana vid.
Jag förstod aldrig riktigt men jag tror att kvinnan som låg bakom dokumentären själv var därifrån från början så det kan ju vara därför dom kände sig lite tryggare med att berätta lite ärligare.
Det var tragiskt att se tjejerna som blivit bortgifta vid tretton års ålder.
Dom fick inte gå utanför dörren utan sin man överhuvudtaget.
Dom blev slagna och kuvade till underkastelse och en man sa att det var ok att döda sin dotter om hon vägrade giftermål för att det var som att ta bort ett sjukt finger typ.
Det är så fjärran vårat sätt att vara och tänka men jag tycker ändå lite synd om männen. Dom har ju också blivit offer. Dom har blivit inpräntade sitt sätt att tänka sen dom var små så dom vet ju inget annat.
Det var en intressant men tragisk film.
Nu är det dax för sängen. Barnen ska ju som vanligt upp till skolan imorgon så det blir till att ställa klockan fast att jag inte börjar förrän elva.
Ska bli skönt när barnen är så stora att dom klarar sig själva på mornarna men det är många år kvar tills dess. Nicko kan inte ens klara sig själv fast han är 14.
Jag beställde varor från OKQ8 i förra veckan och det var inte lite varor.
En hel pall med kartonger med spolarvätska, oljor, bilbatterier och annat smått och gott.
Jag bar tills mina armar höll på att ramla av.
Man får inte bära oavbrutet heller eftersom det kommer kunder hela tiden så den pallen tog ett tag att bära in och för att inte tala om att plocka upp allt på hyllorna.
Lagom när jag var färdig och kunde pusta ut så kom postbilen med dagens leverans med tidningar och hyrfilmer.
Allting gick i ett tills jag fick åka hem. Eller snarare åka till banken och sen affären och till sist hämta grabbarna.
Sen var jag inte lika rastlös och överenergisk längre.
Jag unnade mig till och med att lägga mig på sängen med min bok i en halvtimme innan jag började med middan.
Skönt att få utlopp för energin ibland måste jag säga.
Nu har jag suttit vid datan och kollat ifatt på andra avenyn.
När jag ändå var ute på svts sida så hittade jag en dokumentär om bortgifte som jag bara tänkte titta på lite grann men jag såg hela timmen.
Det var jätteintressant.
Det kändes som att alla som blev intervjuade verkligen öppnade sig och sa sanningen om hur seder och bruk ska fungera där och vad som händer annars.
Dom resonerar inte som vi är vana vid.
Jag förstod aldrig riktigt men jag tror att kvinnan som låg bakom dokumentären själv var därifrån från början så det kan ju vara därför dom kände sig lite tryggare med att berätta lite ärligare.
Det var tragiskt att se tjejerna som blivit bortgifta vid tretton års ålder.
Dom fick inte gå utanför dörren utan sin man överhuvudtaget.
Dom blev slagna och kuvade till underkastelse och en man sa att det var ok att döda sin dotter om hon vägrade giftermål för att det var som att ta bort ett sjukt finger typ.
Det är så fjärran vårat sätt att vara och tänka men jag tycker ändå lite synd om männen. Dom har ju också blivit offer. Dom har blivit inpräntade sitt sätt att tänka sen dom var små så dom vet ju inget annat.
Det var en intressant men tragisk film.
Nu är det dax för sängen. Barnen ska ju som vanligt upp till skolan imorgon så det blir till att ställa klockan fast att jag inte börjar förrän elva.
Ska bli skönt när barnen är så stora att dom klarar sig själva på mornarna men det är många år kvar tills dess. Nicko kan inte ens klara sig själv fast han är 14.
Jag är konstigt nog inte trött idag
Igår jobbade jag kväll så när jag kom hem så kunde jag inte varva ner. Jag var väldigt rastlös som jag alltid är när jag kommer från jobbet.
Jag bakade bullar till barnens utflykt och gjorde schackrutor. När bullarna var klara kokade jag kaffe och ropade in Ronnie och hans kompisar från garaget och Koffe och Nicko så åt vi nybakade bullar och satt och pratade.
Jag kom ändå i säng innan elva men jag kunde inte sova så jag plockade fram en ny bok.
När jag såg att klockan blivit tolv var jag tvungen att försöka sova men jag har vridit och vänt på mig hela natten.
Det känns som att jag inte sovit nånting men det har jag ju säkert gjort.
När klockan ringde imorse var jag trött men jag hade fortfarande inte kunnat sova ordentligt även om jag fått ligga kvar.
Jag har dagar när jag är otroligt rastlös. Jag kan bara inte varva ner dom dagarna. Jag försöker göra mig trött men det funkar inte.
I och för sig kanske det är det som är felet. Jag tänker att om jag städar, plockar, bakar och lagar mat och allt annat jag kan komma på så måste jag bli trött men det kanske är det som gör att jag är i varv.
Men jag kan bara inte sätta mig ner när jag blir sån. Det kryper i mig. Jag måste göra nåt.
Idag känner jag mig inte trött utan det blir nog en överaktiv dag idag med.
Jag bakade bullar till barnens utflykt och gjorde schackrutor. När bullarna var klara kokade jag kaffe och ropade in Ronnie och hans kompisar från garaget och Koffe och Nicko så åt vi nybakade bullar och satt och pratade.
Jag kom ändå i säng innan elva men jag kunde inte sova så jag plockade fram en ny bok.
När jag såg att klockan blivit tolv var jag tvungen att försöka sova men jag har vridit och vänt på mig hela natten.
Det känns som att jag inte sovit nånting men det har jag ju säkert gjort.
När klockan ringde imorse var jag trött men jag hade fortfarande inte kunnat sova ordentligt även om jag fått ligga kvar.
Jag har dagar när jag är otroligt rastlös. Jag kan bara inte varva ner dom dagarna. Jag försöker göra mig trött men det funkar inte.
I och för sig kanske det är det som är felet. Jag tänker att om jag städar, plockar, bakar och lagar mat och allt annat jag kan komma på så måste jag bli trött men det kanske är det som gör att jag är i varv.
Men jag kan bara inte sätta mig ner när jag blir sån. Det kryper i mig. Jag måste göra nåt.
Idag känner jag mig inte trött utan det blir nog en överaktiv dag idag med.
Emil är lycklig idag
Emil har klarat två nätter i rad nu som han inte har kissat i sängen.
När jag gick upp imorse och skulle göra mina mackor så ropade Emil på mig.
När jag kom in i hans rum så var han sömnig men lycklig och var tvungen att tala om att han klarat en natt till.
Eftersom jag fått sova hela natten utan larm så visste jag ju det men det låtsades jag inte om till Emil.
Jag spädde ju naturligtvis på och sa att:- Va!!!Är det sant!!!!! Jag som trodde att pappa hade varit inne hos dig men då har du alltså inte kissat på dig nån gång inatt!!! Det är ju helt fantastiskt!!!
Emil lyste som en sol. Han sprang ut i köket och ritade två streck på tavlan. Sen gjorde han en jätteaffär av att han var tvungen att gå och kissa också så jag inte skulle missa att det faktiskt var dax att gå på toaletten nu när han varit så stor hela natten.
Nu håller jag tummarna för att det inte blir nåt bakslag för det skulle kunna knäcka det självförtroendet han fått nu.
När jag gick upp imorse och skulle göra mina mackor så ropade Emil på mig.
När jag kom in i hans rum så var han sömnig men lycklig och var tvungen att tala om att han klarat en natt till.
Eftersom jag fått sova hela natten utan larm så visste jag ju det men det låtsades jag inte om till Emil.
Jag spädde ju naturligtvis på och sa att:- Va!!!Är det sant!!!!! Jag som trodde att pappa hade varit inne hos dig men då har du alltså inte kissat på dig nån gång inatt!!! Det är ju helt fantastiskt!!!
Emil lyste som en sol. Han sprang ut i köket och ritade två streck på tavlan. Sen gjorde han en jätteaffär av att han var tvungen att gå och kissa också så jag inte skulle missa att det faktiskt var dax att gå på toaletten nu när han varit så stor hela natten.
Nu håller jag tummarna för att det inte blir nåt bakslag för det skulle kunna knäcka det självförtroendet han fått nu.
Där fick jag för att jag storhandlade
Jag var med Ann-Kari och storhandlade igår.
Jag hoppades slippa sätta min fot i affären på ett par dar men det sket sig.
Jag hann inte mer än in genom dörren nu så började småkillarna gapa om att dom skulle ha fika med sig imorgon till skolan.
Det blir affären idag med alltså.
Jag har jäst hemma så egentligen skulle jag baka bullar men jag vet inte om jag orkar.
I och för sig sköter det sig ju i stort sett självt så varför inte.
Naturligtvis har jag glömt min plånbok på jobbet men Ronnies finns väl hemma i värsta fall.
Jag ska fundera på hur jag ska lösa barnens fikaproblem nu så får jag se hur jag gör.
Jag hoppades slippa sätta min fot i affären på ett par dar men det sket sig.
Jag hann inte mer än in genom dörren nu så började småkillarna gapa om att dom skulle ha fika med sig imorgon till skolan.
Det blir affären idag med alltså.
Jag har jäst hemma så egentligen skulle jag baka bullar men jag vet inte om jag orkar.
I och för sig sköter det sig ju i stort sett självt så varför inte.
Naturligtvis har jag glömt min plånbok på jobbet men Ronnies finns väl hemma i värsta fall.
Jag ska fundera på hur jag ska lösa barnens fikaproblem nu så får jag se hur jag gör.
Jag kollade gårdagens avsnitt av ensamma mammor
Jag satt skönt med min filt i soffan i datarummet och tittade på avsnittet från igår på datan.
Den mörka tjejen Nina hade frukostdejt med en av sina killar, Sveningvar!! Bara namnet ger mig rysningar.
Hon frågade honom vad han skulle vilja göra med henne om han fick välja vad han ville inom rimliga gränser den dan.
Puckot svarar att:- Jag vet ju hur mycket du tycker om motorer. Har du testat att köra gaffeltruck nån gång?!!
Driver han med henne eller?
Hon gillar motorer inte truckar.
Sen frågade hon vad han skulle packa ner i en pickninckkorg. Om jag får chansa så ville hon säkert höra typ räkor, vin, vindruvor eller nåt annat romantiskt men inte Sveningvar inte.
Sveningvar svarar:- Ja bröd, smör, ost och skinka.
Är han korkad eller? Annars spelar han väldigt bra.
Jag både skrattade och skämdes på honoms vägnar.
Nåt som fascinerar mig med det programmet är att om nån av tjejerna fastnar för en av killarna så måste det ju bli en del svartsjuka nu i efterhand. Om inte annat när dom ser programmet och hör vad dom gör och vad dom säger till och om varandra.
Den mörka tjejen Nina hade frukostdejt med en av sina killar, Sveningvar!! Bara namnet ger mig rysningar.
Hon frågade honom vad han skulle vilja göra med henne om han fick välja vad han ville inom rimliga gränser den dan.
Puckot svarar att:- Jag vet ju hur mycket du tycker om motorer. Har du testat att köra gaffeltruck nån gång?!!
Driver han med henne eller?
Hon gillar motorer inte truckar.
Sen frågade hon vad han skulle packa ner i en pickninckkorg. Om jag får chansa så ville hon säkert höra typ räkor, vin, vindruvor eller nåt annat romantiskt men inte Sveningvar inte.
Sveningvar svarar:- Ja bröd, smör, ost och skinka.
Är han korkad eller? Annars spelar han väldigt bra.
Jag både skrattade och skämdes på honoms vägnar.
Nåt som fascinerar mig med det programmet är att om nån av tjejerna fastnar för en av killarna så måste det ju bli en del svartsjuka nu i efterhand. Om inte annat när dom ser programmet och hör vad dom gör och vad dom säger till och om varandra.
Middag med Jessica och hennes familj
Jessica jobbar den här helgen så jag hade inte förväntat mig att hon skulle hinna eller orka träffa oss.
Förut ringde hon för att fråga efter Oskar och medans vi pratade frågae Ronnie i bakgrunden om hon och Andreas ville komma till oss och äta spagetti och kötfärssås.
Hon sa ja!
Jag blev snopen men glad.
Jag har inte umgåtts med nån innan idag så jag var lite törstande efter umgänge men jag är inte van vid att nån annan är lika spontan som jag.
Jag hade sagt ja utan att tveka men alla andra jag känner planerar sina liv och kan inte gå utanför sina mönster utan att få betänketid.
Maten blev bra och sällskapet är alltid lika trevligt så det känns bra nu.
Barnen spelade Buzz, Jessica och jag satt och pratade och Ronnie och Andreas hamnade vid datan.
Nu fick jag blodad tand. Kanske ska försöka vara lite mer spontan med Jessica framöver. Jag vet att hon egentligen innerst inne är precis likadan som jag.
Vi som åkte förbi Perugatan en gång när våra stora barn var små och sa att här är det fint man kanske skulle söka lägenhet här.
Vi stannade med en gång och gick in på deras kontor och frågade om dom hade några lägenheter lediga till oss och det hade dom.
Vi bokade lägenheterna och åkte hem till våra karlar och sa att vi hade skrivit på för nya lägenheter och skulle säga upp våra gamla.
Kenta och Ronnie var så vana vid oss så dom bara suckade och gick med på det.
Idag är jag över trettio med fyra barn, villa och firma så lika spontan som jag var på den tiden då jag var tonåring och bara hade Koffe kanske jag inte kan vara men ändå.
Jag får väl i alla fall tacka Ronnie för att vi träffades med Jessica och Andreas idag.
Förut ringde hon för att fråga efter Oskar och medans vi pratade frågae Ronnie i bakgrunden om hon och Andreas ville komma till oss och äta spagetti och kötfärssås.
Hon sa ja!
Jag blev snopen men glad.
Jag har inte umgåtts med nån innan idag så jag var lite törstande efter umgänge men jag är inte van vid att nån annan är lika spontan som jag.
Jag hade sagt ja utan att tveka men alla andra jag känner planerar sina liv och kan inte gå utanför sina mönster utan att få betänketid.
Maten blev bra och sällskapet är alltid lika trevligt så det känns bra nu.
Barnen spelade Buzz, Jessica och jag satt och pratade och Ronnie och Andreas hamnade vid datan.
Nu fick jag blodad tand. Kanske ska försöka vara lite mer spontan med Jessica framöver. Jag vet att hon egentligen innerst inne är precis likadan som jag.
Vi som åkte förbi Perugatan en gång när våra stora barn var små och sa att här är det fint man kanske skulle söka lägenhet här.
Vi stannade med en gång och gick in på deras kontor och frågade om dom hade några lägenheter lediga till oss och det hade dom.
Vi bokade lägenheterna och åkte hem till våra karlar och sa att vi hade skrivit på för nya lägenheter och skulle säga upp våra gamla.
Kenta och Ronnie var så vana vid oss så dom bara suckade och gick med på det.
Idag är jag över trettio med fyra barn, villa och firma så lika spontan som jag var på den tiden då jag var tonåring och bara hade Koffe kanske jag inte kan vara men ändå.
Jag får väl i alla fall tacka Ronnie för att vi träffades med Jessica och Andreas idag.
Nickos gamla synder
Vid frukostbordet imorse skojade vi om Nickos gamla synder.
Nicko har gjort många konstiga saker i sitt liv. Han har för att nämna några saker till exempel slagit sönder ett antal rutor hemma, jagat Koffe med kniv, försökt slå sig in i Koffes rum genom taket, jagat Koffe med basebollträ när Koffe satt i rullstol, slagit sönder sin cykel i småbitar med samma basebollträ (han var uttråkad). En annan sak han och hans kompisar gjorde för ett år sen cirka var att cykla förbi ett antal parkerade cyklar och sträcka ut benet så alla cyklar ramlade som en dominoeffekt.
När den saken kom upp så påstod den mannen också att Nicko och hans kompisar hade ringt på hos gamla tanter och skrämt dom. När jag sa det nu så protesterade Nicko med hög röst:
Nicko:- Nej nu kommer det saker som jag faktiskt inte har gjort!! Varför skulle jag skrämma gamla tanter? Dom är ju det vackraste som finns!! Vem skulle annars äta upp alla biskvier om dom inte fanns??
Nicko har gjort många konstiga saker i sitt liv. Han har för att nämna några saker till exempel slagit sönder ett antal rutor hemma, jagat Koffe med kniv, försökt slå sig in i Koffes rum genom taket, jagat Koffe med basebollträ när Koffe satt i rullstol, slagit sönder sin cykel i småbitar med samma basebollträ (han var uttråkad). En annan sak han och hans kompisar gjorde för ett år sen cirka var att cykla förbi ett antal parkerade cyklar och sträcka ut benet så alla cyklar ramlade som en dominoeffekt.
När den saken kom upp så påstod den mannen också att Nicko och hans kompisar hade ringt på hos gamla tanter och skrämt dom. När jag sa det nu så protesterade Nicko med hög röst:
Nicko:- Nej nu kommer det saker som jag faktiskt inte har gjort!! Varför skulle jag skrämma gamla tanter? Dom är ju det vackraste som finns!! Vem skulle annars äta upp alla biskvier om dom inte fanns??
Fabian söker närhet
Hela tiden när jag sitter med laptopen i knät i soffan så kommer Fabian närmare och närmare. Han sitter till slut nästan i knät på mig. Helst ska han luta sig mot mig med.
Varje gång jag bad honom att flytta undan för jag får cellskräck så blev han sur och skrek att det var Emil som tog upp all plats så inte han kunde sitta ordentligt.
Emil i sin tur skyller på Nicko som naturligtvisockså sitter i vägen.
Nu har både Nicko, Koffe och Emil gått härifrån men vem tror ni sitter halvt uppe i mitt knä om inte Fabian.
Nu kan han inte skylla på sina syskon.
Jag får hela tiden be om lite utrymme och varje gång han flyttat bort sig så ser jag i ögonvrån hur han flyttar en centimeter närmare i taget. Snart är han här igen.
Varje gång jag bad honom att flytta undan för jag får cellskräck så blev han sur och skrek att det var Emil som tog upp all plats så inte han kunde sitta ordentligt.
Emil i sin tur skyller på Nicko som naturligtvisockså sitter i vägen.
Nu har både Nicko, Koffe och Emil gått härifrån men vem tror ni sitter halvt uppe i mitt knä om inte Fabian.
Nu kan han inte skylla på sina syskon.
Jag får hela tiden be om lite utrymme och varje gång han flyttat bort sig så ser jag i ögonvrån hur han flyttar en centimeter närmare i taget. Snart är han här igen.
Det blev ingen jogg
När vi skulle åka till VO-joggen så spöregnade det.
Det kan inte vara nyttigt att springa i skogen och bli dygnsur och springa med regnkläder är nog ingen toppenidé heller.
Vi tog en lugn frukost med barnen istället.
Jag åkte till affären och köpte smör och juice medan Koffe passade brödet i ugnen.
Ronnie kan inte åka till mataffären. Han överhandlar alltid.
Skickar jag honom för att köpa 2 liter mjölk så kommer han ändå hem med tre fulla kassar med "braatthasaker".
Egentligen är han nog rätt så smart. Jag tänkte på det när jag gick i affären imorse med joggingbyxor och skitigt hår. Han har nog gjort sig omöjlig som mathandlare för att slippa.
Varje gång jag ber honom åka till affären så får han en sån där köpgalen blick och då vågar jag inte skicka honom utan åker själv.
Han vet nog vad han gör. Han har nog stått framför spegeln och övat in den blicken.
Vem skulle inte vilja slippa åka till affären om nån annan kunde göra det istället. Speciellt en lördagsmorgon när man kan ligga kvar i sängen en stund till istället.
Jag får köra en ny taktik. Om jag tar ut ganska exakt dom pengarna som det ska gå åt i affären och gömmer hans kort när han ska åka. Då kan han inte handla sina knäckebröd, chokladpudding, glass, mandelbiskvier, mazariner och allt annat han handlar varje gång.
Vårat skafferi är fullt med oöppnade förpackningar av knäckebröd och nyponsoppa. Då ska vi ändå inte tala om alla öppnade förpackningar.
Varje gång han tar en förpackning av rågrut i affären så påpekar jag att han har typ fem hemma i skafferiet men varje gång vägrar han tro mig.
Varje gång säger han att det bara finns lite på botten av förpackningarna och varje gång när vi kommer hem så överbevisar jag honom.
Ändå har vi samma diskussion varje gång i affären. Värst är det när han åker själv och inte jag kan hejda honom.
Han är något av en shopoholic av mat.
Det kan inte vara nyttigt att springa i skogen och bli dygnsur och springa med regnkläder är nog ingen toppenidé heller.
Vi tog en lugn frukost med barnen istället.
Jag åkte till affären och köpte smör och juice medan Koffe passade brödet i ugnen.
Ronnie kan inte åka till mataffären. Han överhandlar alltid.
Skickar jag honom för att köpa 2 liter mjölk så kommer han ändå hem med tre fulla kassar med "braatthasaker".
Egentligen är han nog rätt så smart. Jag tänkte på det när jag gick i affären imorse med joggingbyxor och skitigt hår. Han har nog gjort sig omöjlig som mathandlare för att slippa.
Varje gång jag ber honom åka till affären så får han en sån där köpgalen blick och då vågar jag inte skicka honom utan åker själv.
Han vet nog vad han gör. Han har nog stått framför spegeln och övat in den blicken.
Vem skulle inte vilja slippa åka till affären om nån annan kunde göra det istället. Speciellt en lördagsmorgon när man kan ligga kvar i sängen en stund till istället.
Jag får köra en ny taktik. Om jag tar ut ganska exakt dom pengarna som det ska gå åt i affären och gömmer hans kort när han ska åka. Då kan han inte handla sina knäckebröd, chokladpudding, glass, mandelbiskvier, mazariner och allt annat han handlar varje gång.
Vårat skafferi är fullt med oöppnade förpackningar av knäckebröd och nyponsoppa. Då ska vi ändå inte tala om alla öppnade förpackningar.
Varje gång han tar en förpackning av rågrut i affären så påpekar jag att han har typ fem hemma i skafferiet men varje gång vägrar han tro mig.
Varje gång säger han att det bara finns lite på botten av förpackningarna och varje gång när vi kommer hem så överbevisar jag honom.
Ändå har vi samma diskussion varje gång i affären. Värst är det när han åker själv och inte jag kan hejda honom.
Han är något av en shopoholic av mat.
Jag är ledig idag
Annett har varit sjuk länge nu men idag försöker hon sig på att jobba.
Jag håller tummarna för att hon klarar helgen. Om inte så är jag inställd på att jobba så det är inte hela världen men för hennes egen skull måste det vara skönast om det flyter på.
Det enda inplanerade jag har den här helgen är VO-joggen om en timme.
Efter det ska killarna i familjen åka cross och jag får ett par timmar egentid.
Nu måste jag fixa frukost till familjen så vi kommer i tid till sista tävlingen.
Jag håller tummarna för att hon klarar helgen. Om inte så är jag inställd på att jobba så det är inte hela världen men för hennes egen skull måste det vara skönast om det flyter på.
Det enda inplanerade jag har den här helgen är VO-joggen om en timme.
Efter det ska killarna i familjen åka cross och jag får ett par timmar egentid.
Nu måste jag fixa frukost till familjen så vi kommer i tid till sista tävlingen.
Det är Jessicas fel
Jessica ropade in en moped på nån auktionssida på internet igår och när jag skulle kolla vad det var för sida så kom jag till en annan.
På den sidan där jag hamnade så får man lägga bud på olika saker. Varje bud kostar fem kronor och varje gång ökar man med 1 krona.
Har ingen lagt ett bud inom en minut så går varan till den sista som la bud.
Det går sakta kan jag säga men jag vågar inte sluta bevaka den med jämna mellanrum.
Just nu är det en laptop som jag håller koll på.
Den är uppe i snart 700 och auktionen började igår kväll vid nio.
Chansen finns att den inte blir klar idag eller annars missar jag den rakt framför ögonen som jag gjorde med ett nintendo igår.
Jag hoppas mitt nya beroende av auktioner släpper snart.
När jag kollade historiken på andra auktioner så ser man att det kan handla om ren slump.
Eftersom ingen vill kosta på fem kronor för att lägga ett bud på låg nivå när man antagligen ändå inte vinner så gick det en ny mobil värd 5000 kronor igår för 21 kronor.
Antagligen satt massor av folk och väntade på att buden skulle stiga innan dom la sig i (inklusive jag själv) så den personen som la sig på 21 kronor var nog väldigt nöjd.
Nintendot som jag bevakade gick för 403 kronor innan jag hann reagera.
På den sidan där jag hamnade så får man lägga bud på olika saker. Varje bud kostar fem kronor och varje gång ökar man med 1 krona.
Har ingen lagt ett bud inom en minut så går varan till den sista som la bud.
Det går sakta kan jag säga men jag vågar inte sluta bevaka den med jämna mellanrum.
Just nu är det en laptop som jag håller koll på.
Den är uppe i snart 700 och auktionen började igår kväll vid nio.
Chansen finns att den inte blir klar idag eller annars missar jag den rakt framför ögonen som jag gjorde med ett nintendo igår.
Jag hoppas mitt nya beroende av auktioner släpper snart.
När jag kollade historiken på andra auktioner så ser man att det kan handla om ren slump.
Eftersom ingen vill kosta på fem kronor för att lägga ett bud på låg nivå när man antagligen ändå inte vinner så gick det en ny mobil värd 5000 kronor igår för 21 kronor.
Antagligen satt massor av folk och väntade på att buden skulle stiga innan dom la sig i (inklusive jag själv) så den personen som la sig på 21 kronor var nog väldigt nöjd.
Nintendot som jag bevakade gick för 403 kronor innan jag hann reagera.
Uppdatering om Emils nattlarm
Igår kväll gick det ett "falsklarm" vid elvatiden.
Han var uppe och kissade och gick och la sig igen.
Sen var det tyst hela natten.
Klockan tio i sju imorse väckte han mig och sa att det hänt en olycka och då var det ändå dax att gå upp. Han var positiv och jätteglad att han kunde hålla sig ända till morgonen.
Både Emil och jag var ju lite piggare idag med nu när vi fick sova inatt.
Jag frågade honom förut om han vaknade av larmet eller om han märkte själv att han kissade på sig.
Han sa att han hade känt att kisset kom och då väntade han på att larmet skulle gå innan han gick och väckte mig.
Det är positivt att han vaknar av det nu men han har nog missförstått larmet lite. Målet är ju att han ska vakna själv inte att larmet ska tala om för honom när det är försent.
Han kanske kommer behöva larm resten av livet sen.
Jessica sa att Oskar blev torr på tre nätter. Jag får väl hoppas att det går lika bra för Emil.
Förhoppningsvis kan han bli torr på dagtid också på köpet nu. Han är så stor nu att det är pinsamt när kompisarna ser att han har kissiga byxor.
Han var uppe och kissade och gick och la sig igen.
Sen var det tyst hela natten.
Klockan tio i sju imorse väckte han mig och sa att det hänt en olycka och då var det ändå dax att gå upp. Han var positiv och jätteglad att han kunde hålla sig ända till morgonen.
Både Emil och jag var ju lite piggare idag med nu när vi fick sova inatt.
Jag frågade honom förut om han vaknade av larmet eller om han märkte själv att han kissade på sig.
Han sa att han hade känt att kisset kom och då väntade han på att larmet skulle gå innan han gick och väckte mig.
Det är positivt att han vaknar av det nu men han har nog missförstått larmet lite. Målet är ju att han ska vakna själv inte att larmet ska tala om för honom när det är försent.
Han kanske kommer behöva larm resten av livet sen.
Jessica sa att Oskar blev torr på tre nätter. Jag får väl hoppas att det går lika bra för Emil.
Förhoppningsvis kan han bli torr på dagtid också på köpet nu. Han är så stor nu att det är pinsamt när kompisarna ser att han har kissiga byxor.
Frukost hos Jessica
Jag hinner aldrig träffa Jessica i normala fall.
Det kan bero på att vi har heltidsjobb och fyra barn båda två kanske.
Imorse när jag lämnat barnen åkte jag och köpte frallor att ta med till Jessica.
Man är inte bortskämd med att träffas utan barn eftersom vi sammanlagt har 8 stycken. Det var skönt att få fullfölja en mening utan att bli avbruten hela tiden.
Eftersom jag tänkte vara steget före för en gångs skull så ställde jag mitt larm på telefonen på kvart i elva så jag inte skulle komma försent till jobbet men det hjälpte inte så mycket.
Klockan blev ändå elva innan jag åkte så Ronnie fick göra sin plikt och hoppa in i kassan tills jag kom.
Jag är lite bortskämd med att ha honom här som avbytare i nödfall så då blir jag lite slarvig.
Jag tänkte ta min frukost där imorgon med. Jessica blev säkert helt förskräckt av att behöva umgås med mig 2 dar i rad men protesterar hon inte så får hon skylla sig själv.
Det kan bero på att vi har heltidsjobb och fyra barn båda två kanske.
Imorse när jag lämnat barnen åkte jag och köpte frallor att ta med till Jessica.
Man är inte bortskämd med att träffas utan barn eftersom vi sammanlagt har 8 stycken. Det var skönt att få fullfölja en mening utan att bli avbruten hela tiden.
Eftersom jag tänkte vara steget före för en gångs skull så ställde jag mitt larm på telefonen på kvart i elva så jag inte skulle komma försent till jobbet men det hjälpte inte så mycket.
Klockan blev ändå elva innan jag åkte så Ronnie fick göra sin plikt och hoppa in i kassan tills jag kom.
Jag är lite bortskämd med att ha honom här som avbytare i nödfall så då blir jag lite slarvig.
Jag tänkte ta min frukost där imorgon med. Jessica blev säkert helt förskräckt av att behöva umgås med mig 2 dar i rad men protesterar hon inte så får hon skylla sig själv.
Senaste resultatet
Först har vi då Fabian:
Sjunde plats är bra jobbat som vanligt.
Han siktar in sig på att bli bland topp fem på sista tävlingen på lördag.
Näste man ut är då Emil.
Emil hade inte hamnat på tiondeplats utan på elfteplats om han inte hade tacklat killen som kom bakom och skulle springa om på slutspurten.
Strax innan målsnöret såg Emil att killen var på väg om så det blev en liten lagom aggressiv tackling så han vågade inte försöka mer sen.
Emil satsar självklart på första platsen på lördag.
Den är han övertygad om att han kan ta.
Kommer han bara först vid start och tacklar killarna som han gjorde igår så kan han säkert klara det.
| Plac | Namn | Klubb | Tid | |
| 1 | Samuel Algman Folkesson | Breviksskolan | 06:38 | |
| 2 | Karl Filip Christensen | Breviksskolan | 06:46 | |
| 3 | Jonathan Ströberg | Lidhem | 06:50 | |
| 4 | Fabian Sätterlund | Näktergalen | 07:00 | |
| 5 | Arvid Grönwall | Lidhem | 07:01 | |
| 6 | Samuel Edström | Fågelbäret | 07:05 | |
| 7 | Fabian Appelqvist | Marieborg | 07:08 | |
| 8 | William Svensson | Fågelbäret | 07:29 | |
| 9 | Martin Åberg | Marieborg | 07:34 | |
| 10 | Gustav Alsenhed | Näktergalen | 07:40 | |
| 11 | Robin Lindgren | Näktergalen | 07:47 | |
| 12 | Robin Karlsson | Näktergalen | 08:00 | |
| Josef Tengver | Breviksskolan | 08:00 | ||
| 14 | Adrian Hyllman | Fågelbäret | 08:15 | |
| 15 | Gustav Kägo | Marieborg | 08:16 | |
| 16 | Elias Larsson | Marieborg | 08:19 | |
| 17 | Måns Davidsson | Marieborg | 08:21 | |
| 18 | Axel Lögdahl | Marieborg | 08:34 | |
| 19 | Viktor Larsson | Marieborg | 08:40 | |
| 20 | Viktor Preinitz | Skogshaga | 08:43 | |
| 21 | Marcus Hultman | Skogshaga | 08:59 | |
| 22 | Willhelm Thour | Lidhem | 09:03 | |
| 23 | Adam Fridlund | Breviksskolan | 09:06 | |
| 24 | Erik Petersen | Breviksskolan | 09:09 | |
| 25 | William Sandberg | Breviksskolan | 09:14 | |
| 26 | Arvid Fagerström | Skogshaga | 09:26 | |
| Alexander Hermansson | Kvännaren | 09:26 | ||
| 28 | Lucas Forss | Lidhem | 09:32 | |
| 29 | Martin Håkansson | Breviksskolan | 09:37 | |
| 30 | Gustav Ferlin | Skogshaga | 09:57 | |
| 31 | Sebastian Bjernbrink | Näktergalen | 10:33 | |
| 32 | Lowe Asp | Breviksskolan | 12:02 | |
| 33 | Adrian Petersson | Breviksskolan | 12:13 | |
| 34 | Jesper Ahnfeldt | Marieborg | 12:22 | |
| 35 | Benjamin Dalin-yurt | Karstorpsskolan | 13:27 | |
Sjunde plats är bra jobbat som vanligt.
Han siktar in sig på att bli bland topp fem på sista tävlingen på lördag.
Näste man ut är då Emil.
Emil hade inte hamnat på tiondeplats utan på elfteplats om han inte hade tacklat killen som kom bakom och skulle springa om på slutspurten.
Strax innan målsnöret såg Emil att killen var på väg om så det blev en liten lagom aggressiv tackling så han vågade inte försöka mer sen.
| Resultat Pojkar 6-7 år | ||||
| Plac | Namn | Klubb | Tid | |
| 1 | Joar Hertin | Breviksskolan | 06:42 | |
| 2 | Harry Lund | Fågelbäret | 06:54 | |
| 3 | Simon Eriksson | Skogshaga | 06:59 | |
| 4 | Emil Andrae | Skogshaga | 07:02 | |
| 5 | Jacob Björkman | Skogshaga | 07:17 | |
| 6 | Max Lindblad | Näktergalen | 07:25 | |
| 7 | Isac Andersson | Breviksskolan | 07:30 | |
| 8 | Gustaf Kullander | Breviksskolan | 07:31 | |
| 9 | Viktor Candlow | Kvännaren | 07:36 | |
| 10 | Emil Appelqvist | Marieborg | 07:37 | |
| 11 | Filip Windahl | Breviksskolan | 07:39 | |
| 12 | Christoffer Gustavsson | Breviksskolan | 08:01 | |
| 13 | Malte Wredberg | Skogshaga | 08:05 | |
| Albin Boqvist | Skogshaga | 08:05 | ||
| 15 | Albin Kristiansson | Skogshaga | 08:06 | |
| 16 | Jakob Wirengård | Skogshaga | 08:08 | |
| 17 | Leon Hellström | Fågelbäret | 08:11 | |
| 18 | Eddie Lundin-larsson | Fågelbäret | 08:15 | |
| 19 | Simon Danielsson | Fågelbäret | 08:18 | |
| John Pettersson | Fågelbäret | 08:18 | ||
| 21 | Johan Larsson | Fågelbäret | 08:19 | |
| 22 | Adam Carlsson | Fågelbäret | 08:25 | |
| 23 | Ishak Dalin-yurt | Karstorpsskolan | 08:28 | |
| 24 | Vincent Cederlöf | Näktergalen | 08:32 | |
| 25 | David Mellberg | Breviksskolan | 08:38 | |
| 26 | Jakob Tengver | Breviksskolan | 08:39 | |
| 27 | Edvin Sätterlund | Näktergalen | 08:42 | |
| Rasmus Rosengren | Breviksskolan | 08:42 | ||
| 29 | Martin Rosenmuller | Breviksskolan | 08:49 | |
| 30 | Adrian Mattsson | Lidhem | 08:52 | |
| Kasper Pettersson | Skogshaga | 08:52 | ||
| 32 | David Ahlstedt | Lidhem | 08:53 | |
| 33 | Simon Nyström | Kvännaren | 08:58 | |
| 34 | Jakob Johnsson | Fågelbäret | 09:00 | |
| 35 | Adrian Holmberg | Näktergalen | 09:07 | |
| 36 | Carl Jakobsson | Kvännaren | 09:08 | |
| 37 | John Brändström | Marieborg | 09:09 | |
| 38 | Simon Swärd | Kvännaren | 09:10 | |
| 39 | Elias Ahlstrand | Lidhem | 09:14 | |
| 40 | Nemo Hellström | Kvännaren | 09:29 | |
| 41 | Filip Lindström | Marieborg | 09:31 | |
| 42 | Noel Karlsson | Kvännaren | 09:33 | |
| 43 | Albin Drott | Marieborg | 09:34 | |
| 44 | Otto Wahlin | Kvännaren | 09:44 | |
| 45 | Ludvig Öst | Breviksskolan | 09:46 | |
| 46 | Axel Andersson | Näktergalen | 09:49 | |
| 47 | Martin Dahl | Näktergalen | 09:56 | |
| 48 | Isak Eklöv | Näktergalen | 10:12 | |
| 49 | Filip Lindström | Marieborg | 10:17 | |
| 50 | Elliot Schäfer | Marieborg | 10:19 | |
| 51 | Oliver Gustafsson | Breviksskolan | 10:22 | |
| 52 | Isak Danesten | Breviksskolan | 10:25 | |
| 53 | August Johansson | Skogshaga | 10:27 | |
| 54 | Gustav Frey | Näktergalen | 10:29 | |
| 55 | Arvid Andersson | Näktergalen | 10:32 | |
| 56 | Eric Johansson | Kvännaren | 10:33 | |
| 57 | Kasper Storck | Näktergalen | 10:34 | |
| Hampus Juhlin | Fågelbäret | 10:34 | ||
| 59 | Jonatan Winess-johnsson | Kvännaren | 11:02 | |
| 60 | Aron Holmberg | Breviksskolan | 11:49 | |
| Marcus Essenholm | Breviksskolan | 11:49 | ||
| 62 | Max André | Lidhem | 11:58 | |
| 63 | Ted Dahlquist | Lidhem | 12:00 | |
| 64 | Linus Andersson | Lidhem | 12:13 | |
| 65 | Adrian Sjöstrand | Marieborg | 13:32 | |
| 66 | Alexander Axelsson | Fågelbäret | 14:33 | |
Emil satsar självklart på första platsen på lördag.
Den är han övertygad om att han kan ta.
Kommer han bara först vid start och tacklar killarna som han gjorde igår så kan han säkert klara det.
Ikväll är det VO-joggen igen
Nu är det bara ikväll och på lördag kvar sen är det färdigsprunget för i år.
Ikväll kanske vi till och med kan åka dit och heja både Ronnie och jag.
Mina barn försöker ge sig på sporter ibland men deras slarviga mamma glömmer bort tiderna jämt.
I våras började dom på fotboll.
Dom gick några söndagar men sen glömde jag bort det och nu startade det upp igen men jag har fortfarande inte tagit mig i kragen och åkt dit med dom.
I och för sig har jag jobbat i stort sett varje söndag så jag har inte hunnit.
Dom började på innebandy förra måndagen men i måndags glömde vi även den.
Som tur är så är VO-joggen kort och intensivt så jag har gett mig den på att dom ska få gå alla fyra gånger.
Nånting kan dom ju få slutföra.
Ikväll kanske vi till och med kan åka dit och heja både Ronnie och jag.
Mina barn försöker ge sig på sporter ibland men deras slarviga mamma glömmer bort tiderna jämt.
I våras började dom på fotboll.
Dom gick några söndagar men sen glömde jag bort det och nu startade det upp igen men jag har fortfarande inte tagit mig i kragen och åkt dit med dom.
I och för sig har jag jobbat i stort sett varje söndag så jag har inte hunnit.
Dom började på innebandy förra måndagen men i måndags glömde vi även den.
Som tur är så är VO-joggen kort och intensivt så jag har gett mig den på att dom ska få gå alla fyra gånger.
Nånting kan dom ju få slutföra.
Fabian sover som en klubbad säl
Larmet tjuter som ett brandlarm. Barnen sover i samma rum.
Varje gång larmet gick tände vi i taket. Vi var inte tysta och diskreta direkt.
På morgonen när jag väckte killarna sa Fabian yrvaket:- Vad duktig Emil har varit. Han har ju inte kissat på sig en enda gång inatt.
Jag:- Jo jag har varit här flera gånger inatt.
Fabian:- Va!? Men funkade inte det där larmet då??
Han såg ut som ett frågetecken. Han har inte hört oss en enda gång.
Måste vara skönt att kunna sova så hårt.
Varje gång larmet gick tände vi i taket. Vi var inte tysta och diskreta direkt.
På morgonen när jag väckte killarna sa Fabian yrvaket:- Vad duktig Emil har varit. Han har ju inte kissat på sig en enda gång inatt.
Jag:- Jo jag har varit här flera gånger inatt.
Fabian:- Va!? Men funkade inte det där larmet då??
Han såg ut som ett frågetecken. Han har inte hört oss en enda gång.
Måste vara skönt att kunna sova så hårt.
Emil är tapper
Larmet gick redan efter ett par timmar.
Jag rusade upp och sprang in och skulle väcka Emil. Han sov jättehårt och när jag väl hade väckt honom så visade det sig att han inte hade kissat en enda droppe.
Varför larmet ändå gick är en gåta men en teori vi hade var att den var för känsligt inställd så den larmade av svett.
Emil fick ändå gå upp och kissa och sen ställde vi in larmet på den andra nivån som inte skulle vara lika känslig.
Plötsligt väckte Emil mig och sa att han hade kissat på sig.
Den här gången hade han kissat ordentligt men larmet hade inte ens reagerat.
Emil hade bytt kalsonger och kissat innan han väckte mig.
Vi bytte lakan tillsammans. Inte ett enda gnäll hördes från honom fast att han var så trött att hna nästan somnade stående.
Larmet har bara två lägen så vi ställde tillbaka den på det känsliga läget igen.
Vi hade sedan två "falska alarm" till innan morgonen. Det sista var vid tjugo i sex så det blev inte mycket sömn för mig den här natten.
Ronnie åkte ut och öppnade och jag väckte barnen.
Emil var jättetrött när jag väckte honom men när jag berömde honom och sa hur duktig han hade varit inatt så sken han som en sol.
Han var jättestolt och pratade om att snart behöver han inte kissa på sig längre.
Jag rusade upp och sprang in och skulle väcka Emil. Han sov jättehårt och när jag väl hade väckt honom så visade det sig att han inte hade kissat en enda droppe.
Varför larmet ändå gick är en gåta men en teori vi hade var att den var för känsligt inställd så den larmade av svett.
Emil fick ändå gå upp och kissa och sen ställde vi in larmet på den andra nivån som inte skulle vara lika känslig.
Plötsligt väckte Emil mig och sa att han hade kissat på sig.
Den här gången hade han kissat ordentligt men larmet hade inte ens reagerat.
Emil hade bytt kalsonger och kissat innan han väckte mig.
Vi bytte lakan tillsammans. Inte ett enda gnäll hördes från honom fast att han var så trött att hna nästan somnade stående.
Larmet har bara två lägen så vi ställde tillbaka den på det känsliga läget igen.
Vi hade sedan två "falska alarm" till innan morgonen. Det sista var vid tjugo i sex så det blev inte mycket sömn för mig den här natten.
Ronnie åkte ut och öppnade och jag väckte barnen.
Emil var jättetrött när jag väckte honom men när jag berömde honom och sa hur duktig han hade varit inatt så sken han som en sol.
Han var jättestolt och pratade om att snart behöver han inte kissa på sig längre.
Emil sover med kisslarm
Vi fick komma och hämta larmet idag redan.
Nu har vi precis bäddat ner honom och instruerat honom hur han ska bära sig åt när larmet går.
Det här kommer bli spännande.
Det blir nog inte mycket sömn dom närmaste nätterna.
Emil är förväntansfull och glad. Nu hoppas jag för honoms skull att det här lyckas så han slipper bli besviken.
Ronnie skvätte lite vatten på larmet för att visa Emil hur det lät och hur han ska stänga av och det lät verkligen som ett brandlarm.
Vaknar han inte av det så måste han vara döv.
Det är höst ute nu
Det känns som den här sommaren bara försvann.
Hela sommaren gick åt till Kim och hans problem så det blev inga lata dagar på stranden eller strosande med glass på stan på kvällarna.
Varje dag tänkte jag bara att när det löst sig med Kim kan vi göra alla sommarsaker man ska göra men det löste sig inte med honom.
Så länge allt var kaos varken orkade jag eller hade jag tid för att göra nåt.
Jag ville åka till Ölands djurpark och Ronnie skulle åka till Göteborg med dom stora men ingenting var kul.
Jag har förstört mina barns sommar och slösat bort den på en otacksam missbrukare.
Jag vet att han egentligen inte menar att vara så här som han är nu men det är svårt att inte bli bitter på honom.
I kims fotspår just nu är det bara droger, mordförsök, misshandel och psykoser.
Ena sidan av mig tycker synd om honom men den andra sidan hatar honom för allt illa han gjort oss.
Ena stunden förbannar jag den dan han kom in i våra liv och andra stunden är jag tacksam för han fick mig lite mer ödmjuk och visade mig en sida av samhället som jag inte förstått.
Jag har dåligt samvete bara för att mina barn blev inblandade. Jag kunde aldrig i mitt liv föreställa mig att en människa kunde bli så förändrad som han blev.
När jag föreställde mig det värsta jag kunde tänka mig om honom så räckte det i slutändan inte ens till.
Det finns liksom inget slut på honom. När man tror han nått botten så finns det fortfarande en liten bit till att sjunka.
Snart är han så djupt att det inte går att ta sig upp längre.
Tyvärr är han nog förlorad.
Nu är hösten här och snart vintern men nästa sommar ska jag ta vara på.
Hade jag inte haft sjuk personal skulle jag velat gjort nåt med mina barn nu i höst. Antingen en helg i Stockholm och gått på teater eller helst en vecka utomlands.
Utlandet är lite för mycket pengar för oss men en helg med teater skulle vara genomförbart.
Jag får se om min personal blir bättre så får jag planera in nåt.
Hela sommaren gick åt till Kim och hans problem så det blev inga lata dagar på stranden eller strosande med glass på stan på kvällarna.
Varje dag tänkte jag bara att när det löst sig med Kim kan vi göra alla sommarsaker man ska göra men det löste sig inte med honom.
Så länge allt var kaos varken orkade jag eller hade jag tid för att göra nåt.
Jag ville åka till Ölands djurpark och Ronnie skulle åka till Göteborg med dom stora men ingenting var kul.
Jag har förstört mina barns sommar och slösat bort den på en otacksam missbrukare.
Jag vet att han egentligen inte menar att vara så här som han är nu men det är svårt att inte bli bitter på honom.
I kims fotspår just nu är det bara droger, mordförsök, misshandel och psykoser.
Ena sidan av mig tycker synd om honom men den andra sidan hatar honom för allt illa han gjort oss.
Ena stunden förbannar jag den dan han kom in i våra liv och andra stunden är jag tacksam för han fick mig lite mer ödmjuk och visade mig en sida av samhället som jag inte förstått.
Jag har dåligt samvete bara för att mina barn blev inblandade. Jag kunde aldrig i mitt liv föreställa mig att en människa kunde bli så förändrad som han blev.
När jag föreställde mig det värsta jag kunde tänka mig om honom så räckte det i slutändan inte ens till.
Det finns liksom inget slut på honom. När man tror han nått botten så finns det fortfarande en liten bit till att sjunka.
Snart är han så djupt att det inte går att ta sig upp längre.
Tyvärr är han nog förlorad.
Nu är hösten här och snart vintern men nästa sommar ska jag ta vara på.
Hade jag inte haft sjuk personal skulle jag velat gjort nåt med mina barn nu i höst. Antingen en helg i Stockholm och gått på teater eller helst en vecka utomlands.
Utlandet är lite för mycket pengar för oss men en helg med teater skulle vara genomförbart.
Jag får se om min personal blir bättre så får jag planera in nåt.
Nu har jag tagit itu med kisseriet igen
Emil har det jättejobbigt med sitt nattkissande.
Han skäms oerhört för att han behöver använda blöja. Vi har fått nya engångsunderlägg till sängen så han tycker att vi ska försöka med dom igen och vara utan blöja.
Problemet är bara att Emil lägger sig på kvällen och sen kissar han på sig efter ett par timmar. Då tar han lakanet och underlägget och kalsongerna och kastar ner dom på golvet utan att säga till. Sen kissar han igen och den gången finns det inget underlägg som tar emot.
Det gör att hans madrass stinker kiss.
Emil själv tycker att det är mest pinsamt att nån kan få reda på att han har blöja men jag anser att blöjpaketet kan jag gömma undan men kisslukten som blir i madrassen går inte att dölja.
Emils högsta önskan är en ny madrass. Han frågar ofta om han ska få en ny madrass när han slutar kissa på sig.
Vi har redan bytt ut honoms madrass tre gånger.
Jag tycker så synd om honom.
Ett tag hade vi ett system som gick ut på att han fick skriva ett streck på en tavla varje gång som han sov utan att kissa på sig. När han kom upp i tio streck skulle han få en ny madrass.
Han kom aldrig upp i tio streck.
Fanny frågade honom en gång när han visade henne strecken: vad ska du få då när du fått ihop dina streck? Och Emil svarade med stolthet och förväntansfullhet som om han pratade om nånting helt fantastiskt : en ny madrass!!!
Det gjorde ont i mig när jag hörde det.
Idag ringde jag till sjukhuset och bad om att få låna ett larm. Det är som en matta som han ska ligga på. När en enda droppe kiss kommer går larmet och då ska man gå upp och väcka honom och se till att han själv byter lakan, kalsonger och duschar av sig. Det kommer bli flera gånger per natt och tyvärr funkar det inte på alla barn men jag måste testa i alla fall för Emils skull.
Jag håller tummarna för honom. Jag får se när det blir ett larm ledigt bara.
Han skäms oerhört för att han behöver använda blöja. Vi har fått nya engångsunderlägg till sängen så han tycker att vi ska försöka med dom igen och vara utan blöja.
Problemet är bara att Emil lägger sig på kvällen och sen kissar han på sig efter ett par timmar. Då tar han lakanet och underlägget och kalsongerna och kastar ner dom på golvet utan att säga till. Sen kissar han igen och den gången finns det inget underlägg som tar emot.
Det gör att hans madrass stinker kiss.
Emil själv tycker att det är mest pinsamt att nån kan få reda på att han har blöja men jag anser att blöjpaketet kan jag gömma undan men kisslukten som blir i madrassen går inte att dölja.
Emils högsta önskan är en ny madrass. Han frågar ofta om han ska få en ny madrass när han slutar kissa på sig.
Vi har redan bytt ut honoms madrass tre gånger.
Jag tycker så synd om honom.
Ett tag hade vi ett system som gick ut på att han fick skriva ett streck på en tavla varje gång som han sov utan att kissa på sig. När han kom upp i tio streck skulle han få en ny madrass.
Han kom aldrig upp i tio streck.
Fanny frågade honom en gång när han visade henne strecken: vad ska du få då när du fått ihop dina streck? Och Emil svarade med stolthet och förväntansfullhet som om han pratade om nånting helt fantastiskt : en ny madrass!!!
Det gjorde ont i mig när jag hörde det.
Idag ringde jag till sjukhuset och bad om att få låna ett larm. Det är som en matta som han ska ligga på. När en enda droppe kiss kommer går larmet och då ska man gå upp och väcka honom och se till att han själv byter lakan, kalsonger och duschar av sig. Det kommer bli flera gånger per natt och tyvärr funkar det inte på alla barn men jag måste testa i alla fall för Emils skull.
Jag håller tummarna för honom. Jag får se när det blir ett larm ledigt bara.
Nu har jag lagom tagit mig upp
Sen jag kom hem från jobbet har jag legat hjälplös i soffan i datarummet och haft en fruktansvärd huvudvärk.
Det går inte ens att beskriva hur det känns. Jag har inte kunnat resa på mig för att hämta panodil men till slut var jag tvungen att tvinga mig själv upp.
Jag trodde det skulle bli bra av sig självt men inte då.
Det blev dubbel dos panodil och ryggläge ett tag till.
Nu känns det som jag har blymössa. Det är inte lika intensiv värk men jag orkar inte riktigt hålla huvet uppe.
Av nån underlig anledning låter Fabian och Emil tio gånger mer när dom märker att jag inte orkar.
Man kunde ju tycka att barnen kunde ha lite förbarmande över mig men det är för mycket begärt.
Nu har jag i alla fall lagat middag och sitter vid datan lite så snart är jag som vanligt igen.
Idag blev det fiskpinnar och spenat. Jag har inte ätit nån mat kan jag säga. Usch.
När jag lagar mat som jag inte tycker om brukar jag säga till barnen att jag inte är hungrig eller att jag är allergisk eller nåt men idag behövde jag inte ens ljuga för jag har ändå ingen vidare matlust.
Det går inte ens att beskriva hur det känns. Jag har inte kunnat resa på mig för att hämta panodil men till slut var jag tvungen att tvinga mig själv upp.
Jag trodde det skulle bli bra av sig självt men inte då.
Det blev dubbel dos panodil och ryggläge ett tag till.
Nu känns det som jag har blymössa. Det är inte lika intensiv värk men jag orkar inte riktigt hålla huvet uppe.
Av nån underlig anledning låter Fabian och Emil tio gånger mer när dom märker att jag inte orkar.
Man kunde ju tycka att barnen kunde ha lite förbarmande över mig men det är för mycket begärt.
Nu har jag i alla fall lagat middag och sitter vid datan lite så snart är jag som vanligt igen.
Idag blev det fiskpinnar och spenat. Jag har inte ätit nån mat kan jag säga. Usch.
När jag lagar mat som jag inte tycker om brukar jag säga till barnen att jag inte är hungrig eller att jag är allergisk eller nåt men idag behövde jag inte ens ljuga för jag har ändå ingen vidare matlust.
Min bror börjar bli gammal
Anders fyllde 39 år igår.
Själv tror han att han är 29 men det är ändå framsteg mot vad han trodde innan han blev ihop med Tina för då trodde han att han var 18.
Ett år till med Tina så är han nog ifatt sina jämnåriga. Nästa år får han ju bjuda på jättekalas. 40 år!!
Jag hade småkillarna med hem till dom. Som vanligt försökte dom att riva hela lägenheten men i år var dom inte ensamma om att försöka. Nu har ju Anders en styvson som hjälper till. Nu slipper jag sitta och vara nervös för att mina barn är vilddjur. Nu är jag ju inte ensam om att ha livliga pojkar.
Själv tror han att han är 29 men det är ändå framsteg mot vad han trodde innan han blev ihop med Tina för då trodde han att han var 18.
Ett år till med Tina så är han nog ifatt sina jämnåriga. Nästa år får han ju bjuda på jättekalas. 40 år!!
Jag hade småkillarna med hem till dom. Som vanligt försökte dom att riva hela lägenheten men i år var dom inte ensamma om att försöka. Nu har ju Anders en styvson som hjälper till. Nu slipper jag sitta och vara nervös för att mina barn är vilddjur. Nu är jag ju inte ensam om att ha livliga pojkar.
Stina har flyttat
Efter jag kom hem från Nina i lördas åkte vi till Hjorted och skulle lämna ifrån oss Stina till en ny familj.
Vi visste att den här familjen hade en hund sen innan.
Det visade sig att den här hunden dom hade (en blandning av schäfer och collie) ville inte alls att Stina skulle komma och bo i hennes hem.
Hon morrade och högg efter Stina hela tiden och Stina hade svansen mellan benen.
Jag sa till Ronnie med en gång att vi tar Stina och åker igen men familjen var envis.
Mamman i familjen släppte hundarna lösa på baksidan. Jag höll andan och förberedde mig på det värsta.
Hundarna sprang runt runt hela tiden. Deras hund jagade Stina hela tiden och jag tyckte det såg jätteotäckt ut.
När hundrarna hade jagat sig trötta ville familjen att vi skulle gå in och se hur det blev.
Efter en del maktvisande från den andra hunden så verkade hon efter ett tag acceptera Stina.
När vi åkte var det inget tjafs mellan hundarna men det kändes ändå inte bra att lämna henne där.
Familjen lovade att ringa om det blev nåt problem mellan hundarna. I så fall åker vi och hämtar henne med en gång.
Än så länge har dom inte ringt så jag antar att det funkar.
Vi visste att den här familjen hade en hund sen innan.
Det visade sig att den här hunden dom hade (en blandning av schäfer och collie) ville inte alls att Stina skulle komma och bo i hennes hem.
Hon morrade och högg efter Stina hela tiden och Stina hade svansen mellan benen.
Jag sa till Ronnie med en gång att vi tar Stina och åker igen men familjen var envis.
Mamman i familjen släppte hundarna lösa på baksidan. Jag höll andan och förberedde mig på det värsta.
Hundarna sprang runt runt hela tiden. Deras hund jagade Stina hela tiden och jag tyckte det såg jätteotäckt ut.
När hundrarna hade jagat sig trötta ville familjen att vi skulle gå in och se hur det blev.
Efter en del maktvisande från den andra hunden så verkade hon efter ett tag acceptera Stina.
När vi åkte var det inget tjafs mellan hundarna men det kändes ändå inte bra att lämna henne där.
Familjen lovade att ringa om det blev nåt problem mellan hundarna. I så fall åker vi och hämtar henne med en gång.
Än så länge har dom inte ringt så jag antar att det funkar.
Hon var jättesöt lilla Tuva
Jag skulle bara åka dit en liten stund men den lilla stunden blev 6 timmar.
Under alla dom timmarna hörde jag henne bara gny till en en enda gång annars bara låg hon där och sov eller tittade sig omkring.
Jag tog inte med mig nån jacka eftersom jag tänkte att vi nog inte skulle gå ut men det tänkte Nina att vi skulle.
Dom hade nån löpartävling i Odensvi som vi skulle titta på. Att gå dit var ok för då rörde jag på mig men att stå stilla och titta i en timme var en plåga. Det var riktigt kallt ute och blåste dessutom.
Jag fick lite bebiskänslor när jag satt med gullungen och gosade men som tur var så försvann den känslan så fort jag satte mig i bilen igen.
Tur att jag har lite självbevarelsedrift i alla fall.
Synd bara att det är fyra mil till Nina. Eller tur för henne kanske annars skulle jag väl hänga där jämt.
Under alla dom timmarna hörde jag henne bara gny till en en enda gång annars bara låg hon där och sov eller tittade sig omkring.
Jag tog inte med mig nån jacka eftersom jag tänkte att vi nog inte skulle gå ut men det tänkte Nina att vi skulle.
Dom hade nån löpartävling i Odensvi som vi skulle titta på. Att gå dit var ok för då rörde jag på mig men att stå stilla och titta i en timme var en plåga. Det var riktigt kallt ute och blåste dessutom.
Jag fick lite bebiskänslor när jag satt med gullungen och gosade men som tur var så försvann den känslan så fort jag satte mig i bilen igen.
Tur att jag har lite självbevarelsedrift i alla fall.
Synd bara att det är fyra mil till Nina. Eller tur för henne kanske annars skulle jag väl hänga där jämt.
Imorgon ska jag få nosa på bebis
Jag ska få se och känna och nosa på Ninas lilla Tuva.
Hon är en hel månad gammal nu och jag har fortfarande inte sett henne.
Det är lite dåligt av mig om jag får säga det själv.
Dom har i och för sig inte varit hemma så länge så jag har haft nån ärlig chans men nu ska det äntligen bli av.
Jag var nere en snabbis på Åhlens förut och skulle titta efter nåt litet roligt att ta med.
Det fanns massor av fint. Det hade kommit in en nyserie med kläder med barbapappatema.
Jag blev helt salig. Det var olika klänningar med barbapappor och barbamammor och tights, tröjor, vantar ja allt man kan vilja ha med en barbapappa på.
Jag fastnade för en pyjamas med massvis av olika barbapappor, barbamammor och barbabarn på men Fanny tyckte inte om den så jag föll för trycket och tog en body och ett par byxor istället.
Byxorna var svarta med en rosa barbapappa på benet och bodyn var vit med en barbapappa och barbamamma på magen.
Skulle jag ha en liten Tuva skulle jag bli jätteglad om hon fick såna söta kläder.
Ska bli roligt att se lilla stumpan imorgon.
Hon är en hel månad gammal nu och jag har fortfarande inte sett henne.
Det är lite dåligt av mig om jag får säga det själv.
Dom har i och för sig inte varit hemma så länge så jag har haft nån ärlig chans men nu ska det äntligen bli av.
Jag var nere en snabbis på Åhlens förut och skulle titta efter nåt litet roligt att ta med.
Det fanns massor av fint. Det hade kommit in en nyserie med kläder med barbapappatema.
Jag blev helt salig. Det var olika klänningar med barbapappor och barbamammor och tights, tröjor, vantar ja allt man kan vilja ha med en barbapappa på.
Jag fastnade för en pyjamas med massvis av olika barbapappor, barbamammor och barbabarn på men Fanny tyckte inte om den så jag föll för trycket och tog en body och ett par byxor istället.
Byxorna var svarta med en rosa barbapappa på benet och bodyn var vit med en barbapappa och barbamamma på magen.
Skulle jag ha en liten Tuva skulle jag bli jätteglad om hon fick såna söta kläder.
Ska bli roligt att se lilla stumpan imorgon.
Det tog ett tag den här veckan
Förra veckan var dom snabba med att lägga ut resultatet på vojoggen men den här veckan blev det inte förrän ikväll (dom sprang i onsdags)
Fabian kom på plats 13 den här gången. Inte så illa tycker jag ändå med tanke på att det var 42 barn som tävlade med honom.
Emil på plats 11 av 84 inte så illa det heller.
Dom är riktiga löparess mina småkillar. Jag är stolt över dom.
| Resultat Pojkar 8 år | ||||
| Plac | Namn | Klubb | Tid | |
| 1 | Samuel Algman Folkesson | Breviksskolan | 06:32 | |
| 2 | Jonathan Ströberg | Lidhem | 06:39 | |
| 3 | Karl Filip Christensen | Breviksskolan | 06:44 | |
| 4 | Samuel Edström | Fågelbäret | 06:49 | |
| 5 | Fabian Sätterlund | Näktergalen | 06:58 | |
| 6 | Arvid Grönwall | Lidhem | 06:59 | |
| 7 | William Svensson | Fågelbäret | 07:10 | |
| 8 | Martin Åberg | Marieborg | 07:13 | |
| 9 | Teodor Töregård | Breviksskolan | 07:16 | |
| 10 | Tafic Aldin | Fågelbäret | 07:19 | |
| 11 | Gustav Alsenhed | Näktergalen | 07:25 | |
| 12 | Robin Lindgren | Näktergalen | 07:31 | |
| 13 | Fabian Appelqvist | Marieborg | 07:34 | |
| 14 | Måns Davidsson | Marieborg | 07:36 | |
| 15 | Gustav Kägo | Marieborg | 07:41 | |
| 16 | Adrian Hyllman | Fågelbäret | 07:43 | |
| 17 | Carl Jansson | Kvännaren | 07:44 | |
| 18 | Hampus Jansson | Kvännaren | 07:45 | |
| 19 | Adam Fridlund | Breviksskolan | 07:47 | |
| 20 | Josef Tengver | Breviksskolan | 07:50 | |
| 21 | William Sandberg | Breviksskolan | 07:51 | |
| 22 | Tilman Bamberg | Skogshaga | 07:53 | |
| 23 | Elias Larsson | Marieborg | 07:55 | |
| 24 | Erik Petersen | Breviksskolan | 08:09 | |
| 25 | Robin Karlsson | Näktergalen | 08:15 | |
| 26 | Viktor Larsson | Marieborg | 08:24 | |
| 27 | Axel Lögdahl | Marieborg | 08:27 | |
| 28 | Melker Rooth | Lidhem | 08:29 | |
| 29 | Viktor Preinitz | Skogshaga | 08:30 | |
| 30 | Marcus Hultman | Skogshaga | 08:31 | |
| 31 | Arvid Fagerström | Skogshaga | 08:36 | |
| 32 | Willhelm Thour | Lidhem | 08:56 | |
| 33 | Alexander Hermansson | Kvännaren | 09:00 | |
| 34 | Axel Björnberg | Breviksskolan | 09:09 | |
| 35 | Love Sjöholm | Marieborg | 09:26 | |
| 36 | Anton Landén | Breviksskolan | 09:28 | |
| 37 | Martin Håkansson | Breviksskolan | 09:35 | |
| 38 | Gustav Ferlin | Skogshaga | 09:40 | |
| 39 | Lucas Forss | Lidhem | 09:49 | |
| 40 | Lowe Asp | Breviksskolan | 09:50 | |
| 41 | Sebastian Bjernbrink | Näktergalen | 09:55 | |
| 42 | Benjamin Dalin-yurt | Karstorpsskolan | 11:19 | |
Fabian kom på plats 13 den här gången. Inte så illa tycker jag ändå med tanke på att det var 42 barn som tävlade med honom.
| Resultat Pojkar 6-7 år | ||||
| Plac | Namn | Klubb | Tid | |
| 1 | Joar Hertin | Breviksskolan | 06:32 | |
| 2 | Harry Lund | Fågelbäret | 06:42 | |
| 3 | Simon Eriksson | Skogshaga | 06:52 | |
| 4 | Emil Andrae | Skogshaga | 07:00 | |
| 5 | Max Lindblad | Näktergalen | 07:08 | |
| 6 | Theo Sohlman | Näktergalen | 07:25 | |
| 7 | Gustaf Kullander | Breviksskolan | 07:30 | |
| 8 | Viktor Candlow | Kvännaren | 07:36 | |
| 9 | Jacob Björkman | Skogshaga | 07:39 | |
| 10 | Filip Windahl | Breviksskolan | 07:43 | |
| 11 | Emil Appelqvist | Marieborg | 07:44 | |
| 12 | Leon Hellström | Fågelbäret | 07:45 | |
| 13 | Christoffer Gustavsson | Breviksskolan | 07:46 | |
| 14 | John Pettersson | Fågelbäret | 07:59 | |
| 15 | Kasper Pettersson | Skogshaga | 08:00 | |
| 16 | Jakob Wirengård | Skogshaga | 08:07 | |
| 17 | Malte Wredberg | Skogshaga | 08:08 | |
| 17 | Adam Carlsson | Fågelbäret | 08:08 | |
| 19 | David Mellberg | Breviksskolan | 08:13 | |
| 20 | Elias Hellman | Breviksskolan | 08:22 | |
| 21 | Simon Danielsson | Fågelbäret | 08:24 | |
| 22 | Eddie Lundin-larsson | Fågelbäret | 08:29 | |
| 23 | Albin Kristiansson | Skogshaga | 08:31 | |
| 24 | Teo Boström | Fågelbäret | 08:32 | |
| 24 | Adrian Mattsson | Lidhem | 08:32 | |
| 26 | Albin Boqvist | Skogshaga | 08:33 | |
| 27 | Isac Andersson | Breviksskolan | 08:35 | |
| 28 | Vincent Cederlöf | Näktergalen | 08:37 | |
| 29 | Simon Swärd | Kvännaren | 08:38 | |
| 30 | Martin Rosenmuller | Breviksskolan | 08:39 | |
| 31 | Theodo Bergerum | Näktergalen | 08:41 | |
| 32 | Jakob Tengver | Breviksskolan | 08:42 | |
| 33 | Rasmus Rosengren | Breviksskolan | 08:44 | |
| 34 | Edvin Sätterlund | Näktergalen | 08:45 | |
| 35 | Ted Dahlquist | Lidhem | 08:46 | |
| 36 | Simon Nyström | Kvännaren | 08:49 | |
| 37 | Jacob Öhlund | Skogshaga | 08:53 | |
| 38 | David Ahlstedt | Lidhem | 08:54 | |
| 39 | Ishak Dalin-yurt | Karstorpsskolan | 08:55 | |
| 40 | Albin Gustavsson | Fågelbäret | 09:04 | |
| 41 | Filip Lundgren | Marieborg | 09:05 | |
| 42 | Johan Lang | Fågelbäret | 09:06 | |
| 43 | John Brändström | Marieborg | 09:07 | |
| 44 | Axel Andersson | Näktergalen | 09:08 | |
| 45 | Albin Drott | Marieborg | 09:09 | |
| 46 | Henrik Alsteryd | Breviksskolan | 09:11 | |
| 47 | Isak Eklöv | Näktergalen | 09:13 | |
| 48 | Emil Schön | Skogshaga | 09:14 | |
| 49 | Tim Håvestam | Breviksskolan | 09:15 | |
| 50 | Gustav Frey | Näktergalen | 09:18 | |
| 51 | Filip Lindström | Marieborg | 09:22 | |
| 52 | Filip Lindström | Marieborg | 09:24 | |
| 53 | Otto Wahlin | Kvännaren | 09:30 | |
| 54 | Hampus Juhlin | Fågelbäret | 09:35 | |
| 55 | Nemo Hellström | Kvännaren | 09:39 | |
| 56 | Noel Karlsson | Kvännaren | 09:41 | |
| 57 | Ludvig Öst | Breviksskolan | 09:42 | |
| 58 | Aron Holmberg | Breviksskolan | 09:44 | |
| 59 | Gustav Myhrén | Fågelbäret | 09:46 | |
| 60 | Linus Storm-rydqvist | Näktergalen | 09:49 | |
| 61 | Adrian Holmberg | Näktergalen | 09:56 | |
| 62 | Martin Dahl | Näktergalen | 10:00 | |
| 63 | Thulani Andersson | Breviksskolan | 10:09 | |
| 64 | Carl Jakobsson | Kvännaren | 10:11 | |
| 65 | Arvid Andersson | Näktergalen | 10:22 | |
| 66 | Erik Lindgren | Kvännaren | 10:24 | |
| 67 | Elliot Schäfer | Marieborg | 10:26 | |
| 68 | Oliver Gustafsson | Breviksskolan | 10:28 | |
| 69 | Isak Danesten | Breviksskolan | 10:29 | |
| 70 | Kasper Storck | Näktergalen | 10:30 | |
| 71 | Oskar Åberg | Fågelbäret | 10:31 | |
| 72 | Elias Ahlstrand | Lidhem | 10:33 | |
| 73 | Kristoffer Solstad | Näktergalen | 10:37 | |
| 74 | Marcus Essenholm | Breviksskolan | 10:41 | |
| 75 | August Johansson | Skogshaga | 10:43 | |
| 76 | Eric Johansson | Kvännaren | 11:00 | |
| 77 | Karl Westerlund | Näktergalen | 11:11 | |
| 78 | Jakob Jonsson | Lidhem | 11:23 | |
| 79 | Linus Andersson | Lidhem | 11:31 | |
| 80 | Max André | Lidhem | 11:32 | |
| 81 | Jonatan Winess-johnsson | Kvännaren | 11:40 | |
| 82 | Lucas Hansson-sevlidis | Fågelbäret | 11:59 | |
| 83 | Adrian Sjöstrand | Marieborg | 12:09 | |
| 84 | Alexander Axelsson | Fågelbäret | 12:13 | |
Emil på plats 11 av 84 inte så illa det heller.
Dom är riktiga löparess mina småkillar. Jag är stolt över dom.
Jag har nog adhd trots allt
När jag kollar vad jag har skrivit om så slår det mig hur mycket olika tankar jag har i huvet hela tiden.
Jag såg ett program häromdan om adhd som hette "mitt huvud är en torktumlare" (man kan se den fortfarande på svt.se). Där beskrev olika personer med adhd hur man mår.
En tjej sa att hon hade som en flerfilig autobahn med tankar i huvet igång hela tiden men att hon ändå kunde hålla isär dom.
Precis så är jag med. Jag har aldrig bara en tanke i mitt huvud. Jag tänker alltid på allt på samma gång men jag kan ändå plocka fram det som jag behöver med en gång.
Det kanske är därför jag kan verka lite vimsig och förvirrad ibland eftersom jag pendlar fort.
Jag tappar väldigt lätt fokus från det jag håller på med och sen står jag och kliar mig i huvet och undrar vad det var jag gjorde nyss.
Jag är fruktansvärt impulsiv och lever oftast i stunden här och nu.
Jag tror att jag kan verka lite känslokall ibland fast jag inte är det men jag släpper snabbt det som jag inte behöver och tar upp fokus på nästa grej som dyker upp.
Jag är egentligen inte glömsk tror jag men jag kan inte hålla alla bollar i luften hela tiden så jag sorterar bort onödig information.
Jag tror att tack vare att jag har lite kaos i huvet så visar det sig runt omkring mig med. Jag kan inte hålla städat och fint som andra. Antagligen för att när jag börjar städa så städar jag likadant som det ser ut i min hjärna. Jag plockar på flera ställen samtidigt så det blir liksom aldrig riktigt klart.
Jag har alltid massor på gång samtidigt.
När Nicko gjorde sin utredning kände jag igen mig alldeles för mycket.
I skolan fick jag bra betyg i dom ämnen jag gillade men i dom jag inte tyckte om blev det underkänt. Är det nåt jag inte tycker är intressant kan jag inte hålla kvar fokus på den uppgiften. det är helt omöjligt. Jag har försökt många gånger men jag kan läsa en text om och om igen utan att veta vad jag läst för jag tänker på annat.
Jag som älskar att läsa böcker. Även där är jag likadan. Får jag tag i en bok som jag tycker om så går det jättebra men är det en bok som inte fångar mig så skulle jag kunna läsa hela boken utan att veta överhuvudtaget vad den har handlat om. Jag läser men ändå inte. Orden går in i huvet på mig men dom fastnar inte.
Jag håller på med en sån bok nu. Jag har läst över 100 sidor men jag vet fortfarande inte vad boken handlar om. Det är lika bra att lägga ner då.
Det är nog mig Nicko och Emil är lika trots allt.
Jag såg ett program häromdan om adhd som hette "mitt huvud är en torktumlare" (man kan se den fortfarande på svt.se). Där beskrev olika personer med adhd hur man mår.
En tjej sa att hon hade som en flerfilig autobahn med tankar i huvet igång hela tiden men att hon ändå kunde hålla isär dom.
Precis så är jag med. Jag har aldrig bara en tanke i mitt huvud. Jag tänker alltid på allt på samma gång men jag kan ändå plocka fram det som jag behöver med en gång.
Det kanske är därför jag kan verka lite vimsig och förvirrad ibland eftersom jag pendlar fort.
Jag tappar väldigt lätt fokus från det jag håller på med och sen står jag och kliar mig i huvet och undrar vad det var jag gjorde nyss.
Jag är fruktansvärt impulsiv och lever oftast i stunden här och nu.
Jag tror att jag kan verka lite känslokall ibland fast jag inte är det men jag släpper snabbt det som jag inte behöver och tar upp fokus på nästa grej som dyker upp.
Jag är egentligen inte glömsk tror jag men jag kan inte hålla alla bollar i luften hela tiden så jag sorterar bort onödig information.
Jag tror att tack vare att jag har lite kaos i huvet så visar det sig runt omkring mig med. Jag kan inte hålla städat och fint som andra. Antagligen för att när jag börjar städa så städar jag likadant som det ser ut i min hjärna. Jag plockar på flera ställen samtidigt så det blir liksom aldrig riktigt klart.
Jag har alltid massor på gång samtidigt.
När Nicko gjorde sin utredning kände jag igen mig alldeles för mycket.
I skolan fick jag bra betyg i dom ämnen jag gillade men i dom jag inte tyckte om blev det underkänt. Är det nåt jag inte tycker är intressant kan jag inte hålla kvar fokus på den uppgiften. det är helt omöjligt. Jag har försökt många gånger men jag kan läsa en text om och om igen utan att veta vad jag läst för jag tänker på annat.
Jag som älskar att läsa böcker. Även där är jag likadan. Får jag tag i en bok som jag tycker om så går det jättebra men är det en bok som inte fångar mig så skulle jag kunna läsa hela boken utan att veta överhuvudtaget vad den har handlat om. Jag läser men ändå inte. Orden går in i huvet på mig men dom fastnar inte.
Jag håller på med en sån bok nu. Jag har läst över 100 sidor men jag vet fortfarande inte vad boken handlar om. Det är lika bra att lägga ner då.
Det är nog mig Nicko och Emil är lika trots allt.
Vad är felet på vissa av dagens ungdomar?
Det är så mycket brutalt övervåld bland ungdomsgängen idag.
Det låter kanske som att jag är gammal nu men det var faktiskt inte så här rått och otäckt bland ungdomarna när jag var i den åldern.
Igår fick jag reda på att en kille som vi känner till lite grann (vi känner fosterfamiljen han han bor hos) hade varit inblandad i slagsmål i måndags. Han och 7 killar till hade varit och slagit ner ungdomar med knogjärn.
Efter det slagsmålet när adrenalinet fortfarande pumapde i killarna hade dom träffat på Nicko och hotat honom med men han hade sluppit undan. Kanske för att han och den här killen (som antagligen är nån slags ledare i gänget) känner varandra.
Jag undrar vad det är som har gjort den här mentaliteten hos ungdomarna.
Det är väl relativt "normalt" att det blir bråk nån gång ibland men inte på det här viset. Ett bråk en mot en är en helt annan sak.
Dom här bråken som är idag är helt tagna ur tomma intet. Dom här killarna (och även tjejer) går omkring med massor av ilska och till slut rinner det över och dom tar första bästa som är i vägen och misshandlar den personen helt besinningslöst.
Kim var en av dom här killarna innan han flyttade till oss och tyvärr verkar han ha blivit likadan igen sen han flyttade ut.
Jag har tillbringat många timmar med att försöka komma underfund med hur Kim resonerade och hur han kunde bli så våldsam och ångestfylld men det är invecklat.
Det verkar inte finnas ett enkelt svar. Det ligger nog för långt tillbaka i tiden för dom här ungdomarna. Det är ilska som byggts upp under en helt liv för somliga och sen blir det för mycket i tonåren.
Det är så tragiskt.
Jag är orolig för mina pojkar som ska växa upp i det här hårda samhället där det inte ens hjälper att hålla sig på sin kant. Man åker på stryk även om man varken har tilltalt eller tittat på nån.
Kanske dags för samhället att sluta blunda. Det är ju bara att läsa tidningarna för att se vad som håller på att hända.
Det låter kanske som att jag är gammal nu men det var faktiskt inte så här rått och otäckt bland ungdomarna när jag var i den åldern.
Igår fick jag reda på att en kille som vi känner till lite grann (vi känner fosterfamiljen han han bor hos) hade varit inblandad i slagsmål i måndags. Han och 7 killar till hade varit och slagit ner ungdomar med knogjärn.
Efter det slagsmålet när adrenalinet fortfarande pumapde i killarna hade dom träffat på Nicko och hotat honom med men han hade sluppit undan. Kanske för att han och den här killen (som antagligen är nån slags ledare i gänget) känner varandra.
Jag undrar vad det är som har gjort den här mentaliteten hos ungdomarna.
Det är väl relativt "normalt" att det blir bråk nån gång ibland men inte på det här viset. Ett bråk en mot en är en helt annan sak.
Dom här bråken som är idag är helt tagna ur tomma intet. Dom här killarna (och även tjejer) går omkring med massor av ilska och till slut rinner det över och dom tar första bästa som är i vägen och misshandlar den personen helt besinningslöst.
Kim var en av dom här killarna innan han flyttade till oss och tyvärr verkar han ha blivit likadan igen sen han flyttade ut.
Jag har tillbringat många timmar med att försöka komma underfund med hur Kim resonerade och hur han kunde bli så våldsam och ångestfylld men det är invecklat.
Det verkar inte finnas ett enkelt svar. Det ligger nog för långt tillbaka i tiden för dom här ungdomarna. Det är ilska som byggts upp under en helt liv för somliga och sen blir det för mycket i tonåren.
Det är så tragiskt.
Jag är orolig för mina pojkar som ska växa upp i det här hårda samhället där det inte ens hjälper att hålla sig på sin kant. Man åker på stryk även om man varken har tilltalt eller tittat på nån.
Kanske dags för samhället att sluta blunda. Det är ju bara att läsa tidningarna för att se vad som håller på att hända.
Jag är skurken i familjen
Jag har kommit fram till att det inte är riktigt läge för våran familj att ha en hund.
Jag försöker tänka förnuftigt fast det inte är lätt när man har med världens sötaste hund att göra.
Det har tagit ännu längre tid för Ronnie att acceptera fakta men jag tror han inser också att vi inte kan binda upp oss så.
Barnen är inte glada på mig nu.
Alla inklusive Stina tittade på mig med anklagande sorgsna ögon igår kväll. Det är meningen att den familjen som ska ta henne ska hämta henne idag.
Nicko sa att han skulle gömma henne så vi inte kunde hitta henne.
Det känns hemskt att slita ifrån Nicko nånting som verkar betyda mycket för honom nu när allt annat är så jobbigt för honom. Jag har sett att Stina har blivit väldigt viktig för Nicko.
Beslutet var inte enkelt men ibland måste jag låta hjärnan bestämma. Jag kan inte alltid vara impulsiv. Eller egentligen vad är det för fel på att följa sina impulser?
Jag har klarat mig rätt bra i livet ändå utan att behöva vara förnuftig och förståndig och vuxen jämt.
Det är nog bäst att jag inte är hemma när dom kommer och hämtar hunden så jag inte låter hjärtat ta över i sista minuten.
Jag försöker tänka förnuftigt fast det inte är lätt när man har med världens sötaste hund att göra.
Det har tagit ännu längre tid för Ronnie att acceptera fakta men jag tror han inser också att vi inte kan binda upp oss så.
Barnen är inte glada på mig nu.
Alla inklusive Stina tittade på mig med anklagande sorgsna ögon igår kväll. Det är meningen att den familjen som ska ta henne ska hämta henne idag.
Nicko sa att han skulle gömma henne så vi inte kunde hitta henne.
Det känns hemskt att slita ifrån Nicko nånting som verkar betyda mycket för honom nu när allt annat är så jobbigt för honom. Jag har sett att Stina har blivit väldigt viktig för Nicko.
Beslutet var inte enkelt men ibland måste jag låta hjärnan bestämma. Jag kan inte alltid vara impulsiv. Eller egentligen vad är det för fel på att följa sina impulser?
Jag har klarat mig rätt bra i livet ändå utan att behöva vara förnuftig och förståndig och vuxen jämt.
Det är nog bäst att jag inte är hemma när dom kommer och hämtar hunden så jag inte låter hjärtat ta över i sista minuten.
Koffe fick brev igår
Det låg ett brev och väntade på Koffe igår.
Utanpå kuvertet stod det "pliktverket". Jag var så nyfiken att jag kunde dö men naturligtvis var han inte hemma. Jag kunde ju inte öppna honoms post hur sugen jag än var så jag fick snällt vänta på att han skulle komma hem.
Ett tag funderade jag på att jag kunde öppna det och låtsas att jag trodde att det var till mig men det var för genomskinlig. Det stod en stor logga med Pliktverket på framsidan och den kunde jag omöjligt säga att jag hade missat och hur skulle jag då kunna låtsas att jag trodde ett brev från militären var till mig? Nej det var bara att vänta.
Koffe hann inte ens innanför dörren innan jag ropade på honom att han skulle öppna sitt brev i köket.
Till råga på allt läste han i slowmotion och dessutom tyst också så jag inte fick höra vad det stod.
Självbehärskning.
Till slut fick jag äntligen läsa brevet.
Min lilla son är inkallad för mönstring nästa år!!
Dom kan ju inte mena allvar! Att lilla Koffe skulle vara stor nog att göra lumpen!
Han själv hoppas på att bli antagen. Vi får väl se vad dom säger nästa år när han ska dit. Det är inte alla som blir inkallade som får göra lumpen. Dom tar inte så många som förr längre.
Det är bara Koffe av mina grabbar som har en chans att göra lumpen. Nicko och Fabian har sin diabetes och Emil sin ögonsjukdom.
Nicko blev inte alls glad när jag påpekade det för honom för han sa att man visst det kunde kasta handgranater fast man hade diabetes.
Jag påpekade att hur skulle det se ut i ett krig om han fick insulinkänning och måste leta efter dextrosol mitt i skjutandet men det var inga problem sa han bara han såg till att äta ordentligt innan så han slapp känningar.
Ja vi får väl se om militären godkänner Nickos lösningar.
Utanpå kuvertet stod det "pliktverket". Jag var så nyfiken att jag kunde dö men naturligtvis var han inte hemma. Jag kunde ju inte öppna honoms post hur sugen jag än var så jag fick snällt vänta på att han skulle komma hem.
Ett tag funderade jag på att jag kunde öppna det och låtsas att jag trodde att det var till mig men det var för genomskinlig. Det stod en stor logga med Pliktverket på framsidan och den kunde jag omöjligt säga att jag hade missat och hur skulle jag då kunna låtsas att jag trodde ett brev från militären var till mig? Nej det var bara att vänta.
Koffe hann inte ens innanför dörren innan jag ropade på honom att han skulle öppna sitt brev i köket.
Till råga på allt läste han i slowmotion och dessutom tyst också så jag inte fick höra vad det stod.
Självbehärskning.
Till slut fick jag äntligen läsa brevet.
Min lilla son är inkallad för mönstring nästa år!!
Dom kan ju inte mena allvar! Att lilla Koffe skulle vara stor nog att göra lumpen!
Han själv hoppas på att bli antagen. Vi får väl se vad dom säger nästa år när han ska dit. Det är inte alla som blir inkallade som får göra lumpen. Dom tar inte så många som förr längre.
Det är bara Koffe av mina grabbar som har en chans att göra lumpen. Nicko och Fabian har sin diabetes och Emil sin ögonsjukdom.
Nicko blev inte alls glad när jag påpekade det för honom för han sa att man visst det kunde kasta handgranater fast man hade diabetes.
Jag påpekade att hur skulle det se ut i ett krig om han fick insulinkänning och måste leta efter dextrosol mitt i skjutandet men det var inga problem sa han bara han såg till att äta ordentligt innan så han slapp känningar.
Ja vi får väl se om militären godkänner Nickos lösningar.
Tankspridda jag
Jag har sjuk personal imorgon så jag fick ta veckohandlingen imorse innan jobbet istället för imorgon.
När jag hade skjutsat killarna till skolan imorse ringde jag upp Åsa och frågade om hon hann med en snabb frukost med mig mellan sina jobb.
Vi träffades på Nilssons konditori vid halv nio och tog en smörgås.
Vid nio skulle Åsa vidare så jag åkte bort till Willys för att handla.
Ronnie sa att han var glad att han slapp handla med mig. Han skäms nämligen för mig när jag åker till affären med joggingbyxor och dessutom hade med mig egna plastkassar.
Det är väldigt bekvämt att gå med joggingbyxor (jag är ju inte ensam om det heller) och plastkassar har jag så dom ramlar ut ur skåpen hemma (det är ju onödigt att köpa ännu fler då).
När jag kom till Willys skulle jag ta fram en peng till kundvagnen men hittade inte min plånbok. Jag letade igenom hela bilen tills jag kom på att jag måste ha glömt den på fiket.
Det var bara att åka tillbaka så fort det gick.
När jag kom in till bordet där vi satt låg det ingen plånbok där och det tog några sekunder innan jag kom på att leta i brickstället.
Där på min bricka låg den och väntade.
Gubbarna som satt där skrattade åt mig när jag böjde mig in och tog min plånbok. Dom satt där när vi kom så dom kände igen mig.
När jag hade skjutsat killarna till skolan imorse ringde jag upp Åsa och frågade om hon hann med en snabb frukost med mig mellan sina jobb.
Vi träffades på Nilssons konditori vid halv nio och tog en smörgås.
Vid nio skulle Åsa vidare så jag åkte bort till Willys för att handla.
Ronnie sa att han var glad att han slapp handla med mig. Han skäms nämligen för mig när jag åker till affären med joggingbyxor och dessutom hade med mig egna plastkassar.
Det är väldigt bekvämt att gå med joggingbyxor (jag är ju inte ensam om det heller) och plastkassar har jag så dom ramlar ut ur skåpen hemma (det är ju onödigt att köpa ännu fler då).
När jag kom till Willys skulle jag ta fram en peng till kundvagnen men hittade inte min plånbok. Jag letade igenom hela bilen tills jag kom på att jag måste ha glömt den på fiket.
Det var bara att åka tillbaka så fort det gick.
När jag kom in till bordet där vi satt låg det ingen plånbok där och det tog några sekunder innan jag kom på att leta i brickstället.
Där på min bricka låg den och väntade.
Gubbarna som satt där skrattade åt mig när jag böjde mig in och tog min plånbok. Dom satt där när vi kom så dom kände igen mig.
Det blev ingen mat av Nicko igår
Vi gör ett nytt försök nästa vecka.
Det var lite klumpigt av mig att förvänta mig att han skulle laga mat en onsdag när det är crossdagen.
Han är ju som alla andra killar och kan inte koncentrera sig på flera saker samtidigt.
Han kunde ju ha förberett maten så dom kunde ha slängt i sig den innan dom åkte men det blev för mycket planering för den herrn så jag gjorde mat när jag kom hem från jobbet vid åtta istället.
Har man ett gäng med killar i familjen så kan dom äta vad klockan än är så dom rensade kastrullerna och jag fick göra mer. Ändå blev inte Nicko nöjd så han avslutade med fem mackor med.
Nicko äter hela sin dygnsranson på kvällen eftersom han mår illa så länge hans medicin sitter i och det gör den tolv timmar.
Han kan varken äta frukost eller lunch på dan och äter vi middag för tidigt får han inte i sig den heller.
Igår blev det lite hektiskt för Ronnie. Han åkte från macken vid kvart över fem. Först skulle han hämta småkillarna på fritis sen direkt hem och hämta Nicko med crossen som han skjutsade upp till crossbanan.
Klockan sex var det sen Vo-joggen igen.
Efter det tillbaka hem med Fabian, Koffe och Fanny och till crossbanan med Emil som hann med att köra en timme innan dom stängde.
Vo-joggen gick nog bra efter vad Ronnie och killarna själva säger. Än har det inte kommit ut nåt resultat på deras sida men så fort det gör det så rapporterar jag vilken plats dom kom på.
Det var lite klumpigt av mig att förvänta mig att han skulle laga mat en onsdag när det är crossdagen.
Han är ju som alla andra killar och kan inte koncentrera sig på flera saker samtidigt.
Han kunde ju ha förberett maten så dom kunde ha slängt i sig den innan dom åkte men det blev för mycket planering för den herrn så jag gjorde mat när jag kom hem från jobbet vid åtta istället.
Har man ett gäng med killar i familjen så kan dom äta vad klockan än är så dom rensade kastrullerna och jag fick göra mer. Ändå blev inte Nicko nöjd så han avslutade med fem mackor med.
Nicko äter hela sin dygnsranson på kvällen eftersom han mår illa så länge hans medicin sitter i och det gör den tolv timmar.
Han kan varken äta frukost eller lunch på dan och äter vi middag för tidigt får han inte i sig den heller.
Igår blev det lite hektiskt för Ronnie. Han åkte från macken vid kvart över fem. Först skulle han hämta småkillarna på fritis sen direkt hem och hämta Nicko med crossen som han skjutsade upp till crossbanan.
Klockan sex var det sen Vo-joggen igen.
Efter det tillbaka hem med Fabian, Koffe och Fanny och till crossbanan med Emil som hann med att köra en timme innan dom stängde.
Vo-joggen gick nog bra efter vad Ronnie och killarna själva säger. Än har det inte kommit ut nåt resultat på deras sida men så fort det gör det så rapporterar jag vilken plats dom kom på.
Vi har återinfört matsedeln igen
Det har varit ett tag nu som jag inte orkat skriva matsedel.
När jag inte skriver upp för en vecka i förväg och storhandlar en gång i veckan blir det massor av småhandlande som blir dyrare och många dar när jag står och tittar i kylskåpet och har noll fantasi vad vi ska ha till middag.
I fredags fick jag nog igen och satte mig ner med barnen och planerade kommande veckan.
Det innebär även att Koffe och nicko får ansvar för varsin dag med matlagning när jag jobbar kväll.
Dom får själva säga vad dom vill laga för mat eftersom det måste ju vara nåt som dom vet att dom själva klarar.
Idag är det Nickos tur. Han valde korv och pulvermos.
Maten ska stå på bordet tills Ronnie kommer hem med småkillarna.
Det brukar funka jättebra.
Det är nyttigt för barn att ta ansvar och matkontot kommer bli mycket bättre nu.
Att åka till affären och handla nästan varje dag är jättedyrt. Det åker alltid med nåt varje dag som man egentligen inte behöver.
När jag inte skriver upp för en vecka i förväg och storhandlar en gång i veckan blir det massor av småhandlande som blir dyrare och många dar när jag står och tittar i kylskåpet och har noll fantasi vad vi ska ha till middag.
I fredags fick jag nog igen och satte mig ner med barnen och planerade kommande veckan.
Det innebär även att Koffe och nicko får ansvar för varsin dag med matlagning när jag jobbar kväll.
Dom får själva säga vad dom vill laga för mat eftersom det måste ju vara nåt som dom vet att dom själva klarar.
Idag är det Nickos tur. Han valde korv och pulvermos.
Maten ska stå på bordet tills Ronnie kommer hem med småkillarna.
Det brukar funka jättebra.
Det är nyttigt för barn att ta ansvar och matkontot kommer bli mycket bättre nu.
Att åka till affären och handla nästan varje dag är jättedyrt. Det åker alltid med nåt varje dag som man egentligen inte behöver.
Min axel stejkar
Jag har ont i min ena axel idag. Det är inte lite ont heller. Jag är van vid en viss smärtgräns så jag gnäller inte i onödan.
Det är väl såna utnötningsskador man får räkna med nu när man börjar närma sig den aktningsvärda åldern 35.
Stina är fortfarande kvar hos oss men jag tror att familjen börjar fatta att vi måste lämna ifrån oss henne nu.
Kanske inte barnen i och för sig för dom skulle inte klaga om hon var kvar men Ronnie börjar ta sitt förnuft till fånga och försöker tänka med hjärnan istället för hjärtat.
Det jobbiga är att Stina är världens mysigaste hund och man ser tydligt hur bra hon är för Nicko och även dom andra barnen.
Alla skiner upp så fort dom ser henne och börjar helt plötsligt prata med sån där töntig bebisröst.
Stina själv tror också att hon är valp. Hon är stor som en miniponny men ändå ska hon naturligtvis ta ett jämfotahopp upp i famnen på oss när vi sitter vid tvn.
Det är jättemysigt att ha hund hemma men för mig personligen så är det för mycket pass så det är väl bara att bita i det sura äpplet och hitta en ny familj till henne innan hon rotar sig för mycket hos oss.
Det är väl såna utnötningsskador man får räkna med nu när man börjar närma sig den aktningsvärda åldern 35.
Stina är fortfarande kvar hos oss men jag tror att familjen börjar fatta att vi måste lämna ifrån oss henne nu.
Kanske inte barnen i och för sig för dom skulle inte klaga om hon var kvar men Ronnie börjar ta sitt förnuft till fånga och försöker tänka med hjärnan istället för hjärtat.
Det jobbiga är att Stina är världens mysigaste hund och man ser tydligt hur bra hon är för Nicko och även dom andra barnen.
Alla skiner upp så fort dom ser henne och börjar helt plötsligt prata med sån där töntig bebisröst.
Stina själv tror också att hon är valp. Hon är stor som en miniponny men ändå ska hon naturligtvis ta ett jämfotahopp upp i famnen på oss när vi sitter vid tvn.
Det är jättemysigt att ha hund hemma men för mig personligen så är det för mycket pass så det är väl bara att bita i det sura äpplet och hitta en ny familj till henne innan hon rotar sig för mycket hos oss.
Kvartsamtal på Nickos skola igår
Vi har fått flera mail från Nickos lärare sen skolstarten.
Jag kan lugnt säga att jag såg ju inte fram mot det här samtalet. Mailen jag fått har varit korta och inte innehållt nån direkt information om vad som varit fel men jag tänkte att jag får väl reda på det när jag träffar honom.
Jag blev inte ett dugg klokare igår.
Nicko har skolkat en hel del. Det har jag vetat länge så vi försöker göra så gott vi kan för att få honom till skolan.
Medicinerna fungerar inte. Nicko har det problemet att om han tar sin medicin får han biverkningar som innebär att han blir illamående. Han kan omöjligt äta när han mår dåligt så därför blir hans diabetes svårinställd och han går ner i vikt.
Om han inte tar sin medicin mår han bra men skolan klarar inte av honom. Skolan ser väldigt tydligt vilka dagar han inte tagit medicinen. Dom dagarna han är utan medicin blir han utslängd från lektioner på löpande band och det är också då han skolkar som mest.
Det är väldigt stimmigt och rörigt i Nickos huvud utan medicin så han orkar knappt med sig själv. Att då gå till en stimmig skola dessutom blir för mycket så dom dagarna brukar han avvika från skolan vid lunchtid.
Nicko har med andra ord att välja på att vara illamående med dåligt blodsocker men med en nöjdare omgivning eller matglad med bra blodsocker och med kaos i huvet och en arg omvärld där man får skäll för allt hela tiden.
Valet är varken enkelt eller självklart.
Ett annat problem han får när han tar sin medicin är att hans tics blir värre. Medicinen förstärker den delen av hans diagnos.
Ett tag i våras hade han sån ångest att han fick ta ångestdämpande medicin för att överhuvudtaget kunna gå till skolan.
Dom här problemen har vi tampats med i flera år så mötet igår var bara ett av mängder som handlade om samma sak och där vi som vanligt inte kom ett enda steg längre.
Skolan är inte anpassad till såna barn som Nicholas. Han är ju inte ensam om sin problematik så det kanske är dax att skolorna tar tag i sina problem med att hantera barn med särskilda behov.
Små personaltäta grupper med pedagogiskt utbildad personal skulle vara regel på alla skolor. Det finns barn som klarar att gå i klasserna som dom ser ut idag men för dom som inte gör det skulle det finnas ett alternativ.
Jag kan lugnt säga att jag såg ju inte fram mot det här samtalet. Mailen jag fått har varit korta och inte innehållt nån direkt information om vad som varit fel men jag tänkte att jag får väl reda på det när jag träffar honom.
Jag blev inte ett dugg klokare igår.
Nicko har skolkat en hel del. Det har jag vetat länge så vi försöker göra så gott vi kan för att få honom till skolan.
Medicinerna fungerar inte. Nicko har det problemet att om han tar sin medicin får han biverkningar som innebär att han blir illamående. Han kan omöjligt äta när han mår dåligt så därför blir hans diabetes svårinställd och han går ner i vikt.
Om han inte tar sin medicin mår han bra men skolan klarar inte av honom. Skolan ser väldigt tydligt vilka dagar han inte tagit medicinen. Dom dagarna han är utan medicin blir han utslängd från lektioner på löpande band och det är också då han skolkar som mest.
Det är väldigt stimmigt och rörigt i Nickos huvud utan medicin så han orkar knappt med sig själv. Att då gå till en stimmig skola dessutom blir för mycket så dom dagarna brukar han avvika från skolan vid lunchtid.
Nicko har med andra ord att välja på att vara illamående med dåligt blodsocker men med en nöjdare omgivning eller matglad med bra blodsocker och med kaos i huvet och en arg omvärld där man får skäll för allt hela tiden.
Valet är varken enkelt eller självklart.
Ett annat problem han får när han tar sin medicin är att hans tics blir värre. Medicinen förstärker den delen av hans diagnos.
Ett tag i våras hade han sån ångest att han fick ta ångestdämpande medicin för att överhuvudtaget kunna gå till skolan.
Dom här problemen har vi tampats med i flera år så mötet igår var bara ett av mängder som handlade om samma sak och där vi som vanligt inte kom ett enda steg längre.
Skolan är inte anpassad till såna barn som Nicholas. Han är ju inte ensam om sin problematik så det kanske är dax att skolorna tar tag i sina problem med att hantera barn med särskilda behov.
Små personaltäta grupper med pedagogiskt utbildad personal skulle vara regel på alla skolor. Det finns barn som klarar att gå i klasserna som dom ser ut idag men för dom som inte gör det skulle det finnas ett alternativ.
Vi var och såg Wall-E igår
Ronnie och jag gick med småkillarna på bio.
Filmen var inte jättebra. Den var sevärd men inte så rolig för barnen kanske. Lite underlig och småtråkig ibland.
Den har fått massor bra kritik så jag hade förväntat mig mer. Kanske förväntningarna som var felet.
Ronnie skrattade i alla fall högt flera gånger och barnen kommenterade filmen ännu högre så man skulle kunna tro att vi satt själva i vårat vardagsrum eller nåt.
Det var kanske bara jag som inte uppskattade den.
Filmen var inte jättebra. Den var sevärd men inte så rolig för barnen kanske. Lite underlig och småtråkig ibland.
Den har fått massor bra kritik så jag hade förväntat mig mer. Kanske förväntningarna som var felet.
Ronnie skrattade i alla fall högt flera gånger och barnen kommenterade filmen ännu högre så man skulle kunna tro att vi satt själva i vårat vardagsrum eller nåt.
Det var kanske bara jag som inte uppskattade den.
Märklig kund
Så här tidigt på morgonen är det nästan inga kunder.
Jag såg förut att det var en kund på dieselpumpen och skulle tanka. Som vanligt hade den kunden inte uppmärksammat att hon inte skulle sätta i kortet i kortautomaten så jag gick ut till henne. Eftersom det bara var hon som tankade fanns det ingen risk att någon annan skulle tanka på hennes kort på den pumpen som hon av misstag hade aktiverat.
Jag gick fram till kortautomaten för att avbryta samtidigt som jag pratade med henne.
Jag:- Dieseln betalar man i kassan på dagtid men jag avbryter ditt kort här.
Hon:- Jaha men är det dagtid nu?! Men jag har ju betalt redan.
Jag:- Den går till andra pumpen men jag har avbrutit den nu så du kan komma in och betala.
Hon:- Det tror jag inte på! Det vill jag allt ha ett kvitto på!!
Jag:- Du kan se själv här att den är avbruten.
Jag gick in och lyssnade inte mer på henne. Jag såg kunden gå till kortautomaten och titta i displayen. Jag trodde allt var klart då eftersom hon där kunde se själv att det var ok.
Kunden kommer in.
Hon:- Jag vill ha ett kvitto!
Jag:- På vad?
Hon:- På att jag inte kommer bli debiterad nåt på automaten.
Jag:- Jag vet inte vad jag skulle kunna skriva för kvitto. Du kan kanske stoppa i kortet igen för då ska det komma kvitto om man har tankat men eftersom det är avbrutet tror jag inte det gör det.
Hon:- Jag vill att du skriver ett kvitto åt mig.
Jag:- Ok jag vet inte riktigt vad det är du vill att jag skriver men jag får väl göra det.
Jag tog fram ett papper och skrev att jag avbrutit kortautomaten och klockslag och tid och 0kr sen skrev jag under med mitt namn.
Kunden betalade sin diesel och gick ut genom dörren. Hon vände precis utanför och kom in igen.
Hon:- Skriv att mitt kort inte kommer bli debiterat också!!
Jag skrev som hon ville sen gick hon ut till bilen igen och åkte.
Konstigt att hon nöjde sig med det lilla. Att hon inte krävde att jag skulle bryta strömmen till kortautomaten eller nollställa den eller nåt. Det hade jag så gärna gjort. Allt för kunderna.
Att vissa människor har såna attitydproblem kan jag inte fatta. Att vara trevlig kostar ingenting.
Det blev jobb idag
Min personal som skulle jobba idag blev sjuk så jag är på macken.
Det är dåligt väder och folk sover länge på söndagar så än så länge har jag inte jobbat ihjäl mig. Jag hoppas dom vaknar till snart.
Jag hade lovat småkillarna att gå på bio idag på eftermiddagen så jag får nog ringa och påminna Ronnie så han kan gå med dom istället.
Den nya disneyfilmen Wall-E går på bio.
Nu ska jag ta mina mackor ifall att det inte blir nån mer tid till det idag. Man kan ju aldrig veta. Rätt som det kanske det spricker upp och varenda kund i området tar sin söndagspromenad för att köpa tidningen.
Det är dåligt väder och folk sover länge på söndagar så än så länge har jag inte jobbat ihjäl mig. Jag hoppas dom vaknar till snart.
Jag hade lovat småkillarna att gå på bio idag på eftermiddagen så jag får nog ringa och påminna Ronnie så han kan gå med dom istället.
Den nya disneyfilmen Wall-E går på bio.
Nu ska jag ta mina mackor ifall att det inte blir nån mer tid till det idag. Man kan ju aldrig veta. Rätt som det kanske det spricker upp och varenda kund i området tar sin söndagspromenad för att köpa tidningen.
Ullared
Jag hatar att åka bil!! Vad gör man inte för att få bränna pengar i Sveriges största och billigaste affär?!
Upp klockan halv tre på natten och åka 30 mil, slåss om utrymmet med mängder av kunder,sen åka bil hem i 30 mil.
Ok det var värt det i alla fall. Jag slapp att köra och det är ju ett plus.
Jag trodde nog ändå att det inte skulle vara så mycket kunder som det blev eftersom det varken var lönehelg eller barnbidrag.
Jag var ganska så självbehärkad och handlade inte mycket mer än vad jag hade planerat. Lite mer blir det ju alltid det är oundvikligt men i det stora hela är jag nöjd.
Mitt roligaste och bästa kap var varsitt par "healys" till barnen. Dom fick dom när jag kom hem igår. Jag tror aldrig jag fått en så hård kram av nåt barn innan. Dom slet på sig skorna och cykelhjälm med en gång och övade ute på gatan hela kvällen.
Det blev lite födelsedagspresenter till Emil också. Nackdelen är bara att det är 2 månader kvar tills han fyller och jag kommer antagligen inte kunna hålla mig från att ge dom sakerna innan. Jag får försöka glömma att dom ligger där i garderoben.
Bilen blev fullpackad på hemvägen men det var Ann-Kari som var den största handlaren av oss så när vi släppte av henne i Ankarsrum blev bilen helt plötsligt mycket lättare:).
Upp klockan halv tre på natten och åka 30 mil, slåss om utrymmet med mängder av kunder,sen åka bil hem i 30 mil.
Ok det var värt det i alla fall. Jag slapp att köra och det är ju ett plus.
Jag trodde nog ändå att det inte skulle vara så mycket kunder som det blev eftersom det varken var lönehelg eller barnbidrag.
Jag var ganska så självbehärkad och handlade inte mycket mer än vad jag hade planerat. Lite mer blir det ju alltid det är oundvikligt men i det stora hela är jag nöjd.
Mitt roligaste och bästa kap var varsitt par "healys" till barnen. Dom fick dom när jag kom hem igår. Jag tror aldrig jag fått en så hård kram av nåt barn innan. Dom slet på sig skorna och cykelhjälm med en gång och övade ute på gatan hela kvällen.
Det blev lite födelsedagspresenter till Emil också. Nackdelen är bara att det är 2 månader kvar tills han fyller och jag kommer antagligen inte kunna hålla mig från att ge dom sakerna innan. Jag får försöka glömma att dom ligger där i garderoben.
Bilen blev fullpackad på hemvägen men det var Ann-Kari som var den största handlaren av oss så när vi släppte av henne i Ankarsrum blev bilen helt plötsligt mycket lättare:).
Jag ska till Ullared imorgon
Egentligen är det inte så jättemycket jag behöver. Lite ytterkläder till dom små, joggingbyxor till Emil, strumpor och kalsonger.
Jag vet ju i och för sig att det inte kommer sluta med det när jag väl kommer dit men det är ändå skönt att åka till Ullared och ha lite mer normal inköpslista ibland.
Jag kan kanske till och med gå och strosa lite på damavdelningen den här gången.
Annars brukar jag få slita åt mig nåt till mig själv i sista minuten när jag handlat allting annat till alla barn och Ronnie.
Jag ser fram emot att komma till Ullared. Det är alltid nån slags förväntan innan man kommer in och ser vad dom har den här gången.
Ibland när man kommer in blir man jättebesviken. Då kanske man inte hittar nånting som man vill ha. Ibland får man köpa kläder som man inte är riktigt hundra nöjd med för att det inte finns så stort urval.
Sist jag var där i våras med Åsa blev jag riktigt nöjd. Jag hittade allt plus lite till.
Ann-Kari vet i alla fall vad som gäller när man åker med mig nånstans. Chansen är stor att det är hon som hamnar vid ratten. Det där med att köra bil är inte min favorit. Finns det andra frivilliga i bilen avstår jag gärna. Finns det inga frivilliga så blir det lite värre.
Jag väljer ju mina offer att åka långresor med och dom vet allihop att deras plats är vid ratten. Jag gjorde i och för sig ett undantag när Åsa och jag åkte till Linköping sist men det var bara för att hon inte gillade att köra min Galaxy.
Jag vet ju i och för sig att det inte kommer sluta med det när jag väl kommer dit men det är ändå skönt att åka till Ullared och ha lite mer normal inköpslista ibland.
Jag kan kanske till och med gå och strosa lite på damavdelningen den här gången.
Annars brukar jag få slita åt mig nåt till mig själv i sista minuten när jag handlat allting annat till alla barn och Ronnie.
Jag ser fram emot att komma till Ullared. Det är alltid nån slags förväntan innan man kommer in och ser vad dom har den här gången.
Ibland när man kommer in blir man jättebesviken. Då kanske man inte hittar nånting som man vill ha. Ibland får man köpa kläder som man inte är riktigt hundra nöjd med för att det inte finns så stort urval.
Sist jag var där i våras med Åsa blev jag riktigt nöjd. Jag hittade allt plus lite till.
Ann-Kari vet i alla fall vad som gäller när man åker med mig nånstans. Chansen är stor att det är hon som hamnar vid ratten. Det där med att köra bil är inte min favorit. Finns det andra frivilliga i bilen avstår jag gärna. Finns det inga frivilliga så blir det lite värre.
Jag väljer ju mina offer att åka långresor med och dom vet allihop att deras plats är vid ratten. Jag gjorde i och för sig ett undantag när Åsa och jag åkte till Linköping sist men det var bara för att hon inte gillade att köra min Galaxy.
Fabian säljer jultidningar
Så fort han såg att årets jultidningar kommit i brevlådan sprang han ut och sålde.
Förra året var han jätteduktig på att sälja.
Emil är lite mer lat. Fabian frågade honom om dom skulle hjälpas åt men det passade inte herrn. Han ville leka. Jobba och förtjäna pengar är ingenting som ligger för Emil. Emil ska ha allt han vill ha i alla fall.
I två dagar nu har Fabian ägnat all tid efter skolan med påsen i handen cyklandes runt i området och knackat dörr.
Igår kväll när vi satt vid köksbordet och tittade på vad det är för premier man kan få i år såg jag att man kunde få "healys".
Det är skor med ett hjul i hälen som man kan både åka och gå med. Barnen har velat ha såna länge.
När Emil fick höra att Fabian snart hade tjänat ihop till dom blev han hysterisk.
Helt plötsligt ville ju han med sälja!! Varför skulle bara Fabian få allting jämt!! Orättvist!! Han tjöt och sprang in i badrummet och ville inte lyssna alls.
Jag förklarade lugnt och pedagogiskt att vi faktiskt hade frågat honom men att han själv hade valt att inte vara med.
Men då hade vi ju inte talat om att man kunde få såna skor ju!! Hur skulle han kunna veta det?? Hade vi sagt det skulle han också velat sälja!!
Latmasken själv. Säkert att han skulle offra sin lektid.
Mina barn är olika som natt och dag kan jag bara upplysa om.
Förra året var han jätteduktig på att sälja.
Emil är lite mer lat. Fabian frågade honom om dom skulle hjälpas åt men det passade inte herrn. Han ville leka. Jobba och förtjäna pengar är ingenting som ligger för Emil. Emil ska ha allt han vill ha i alla fall.
I två dagar nu har Fabian ägnat all tid efter skolan med påsen i handen cyklandes runt i området och knackat dörr.
Igår kväll när vi satt vid köksbordet och tittade på vad det är för premier man kan få i år såg jag att man kunde få "healys".
Det är skor med ett hjul i hälen som man kan både åka och gå med. Barnen har velat ha såna länge.
När Emil fick höra att Fabian snart hade tjänat ihop till dom blev han hysterisk.
Helt plötsligt ville ju han med sälja!! Varför skulle bara Fabian få allting jämt!! Orättvist!! Han tjöt och sprang in i badrummet och ville inte lyssna alls.
Jag förklarade lugnt och pedagogiskt att vi faktiskt hade frågat honom men att han själv hade valt att inte vara med.
Men då hade vi ju inte talat om att man kunde få såna skor ju!! Hur skulle han kunna veta det?? Hade vi sagt det skulle han också velat sälja!!
Latmasken själv. Säkert att han skulle offra sin lektid.
Mina barn är olika som natt och dag kan jag bara upplysa om.
Barnen sprang VO-joggen igår
| Plac | Namn | Klubb | Tid | |
| 1 | Samuel Algman Folkesson | Breviksskolan | 06:39 | |
| 2 | Arvid Grönwall | Lidhem | 06:43 | |
| 3 | Samuel Edström | Fågelbäret | 07:02 | |
| 4 | Karl Filip Christensen | Breviksskolan | 07:06 | |
| 5 | Fabian Sätterlund | Näktergalen | 07:08 | |
| 6 | Martin Åberg | Marieborg | 07:10 | |
| 7 | Fabian Appelqvist | Marieborg | 07:22 | |
| 8 | William Svensson | Fågelbäret | 07:24 | |
| 9 | Gustav Alsenhed | Näktergalen | 07:26 | |
| 10 | Tafic Aldin | Fågelbäret | 07:29 | |
| 11 | Adam Fridlund | Breviksskolan | 07:35 | |
| 12 | Adrian Hyllman | Fågelbäret | 07:38 | |
| 13 | Gustav Kägo | Marieborg | 07:39 | |
| 14 | Måns Davidsson | Marieborg | 07:41 | |
| 15 | William Sandberg | Breviksskolan | 07:44 | |
| 16 | Hampus Jansson | Kvännaren | 07:53 | |
| 17 | Carl Jansson | Kvännaren | 07:54 | |
| 18 | Robin Karlsson | Näktergalen | 08:04 | |
| 19 | Josef Tengver | Breviksskolan | 08:06 | |
| 20 | Robin Lindgren | Näktergalen | 08:16 | |
| 21 | Axel Lögdahl | Marieborg | 08:19 | |
| 22 | Viktor Larsson | Marieborg | 08:27 | |
| 23 | Viktor Preinitz | Skogshaga | 08:30 | |
| 24 | Erik Petersen | Breviksskolan | 08:51 | |
| 25 | Willhelm Thour | Lidhem | 08:56 | |
| 26 | Marcus Hultman | Skogshaga | 08:57 | |
| 27 | Lowe Asp | Breviksskolan | 09:01 | |
| 28 | Elias Larsson | Marieborg | 09:11 | |
| 29 | Melker Rooth | Lidhem | 09:12 | |
| 30 | Anton Landén | Breviksskolan | 09:25 | |
| 31 | Lucas Forss | Lidhem | 09:37 | |
| 32 | Martin Håkansson | Breviksskolan | 09:42 | |
| 33 | Alexander Hermansson | Kvännaren | 09:55 | |
| 34 | Love Sjöholm | Marieborg | 09:56 | |
| 35 | Sebastian Bjernbrink | Näktergalen | 10:03 | |
| 36 | Arvid Fagerström | Skogshaga | 10:13 | |
| 37 | Gustav Ferlin | Skogshaga | 10:22 | |
| 38 | Jesper Ahnfeldt | Marieborg | 12:46 | |
| 39 | Benjamin Dalin-yurt | Karstorpsskolan | 12:51 | |
| 40 | Adrian Petersson | Breviksskolan | 13:07 | |
Kolla in Fabians placering på sjundeplats!!!!
| Resultat Pojkar 6-7 år | ||||
| Plac | Namn | Klubb | Tid | |
| 1 | Joar Hertin | Breviksskolan | 06:34 | |
| 2 | Harry Lund | Fågelbäret | 06:44 | |
| 3 | Emil Andrae | Skogshaga | 06:48 | |
| 4 | Simon Eriksson | Skogshaga | 07:02 | |
| 5 | Albin Kristiansson | Skogshaga | 07:06 | |
| 6 | Max Lindblad | Näktergalen | 07:10 | |
| 7 | Kasper Pettersson | Skogshaga | 07:21 | |
| 8 | Gustaf Kullander | Breviksskolan | 07:23 | |
| 9 | Emil Appelqvist | Marieborg | 07:40 | |
| 10 | Filip Windahl | Breviksskolan | 07:41 | |
| 11 | Theo Sohlman | Näktergalen | 07:52 | |
| 12 | Carl Jakobsson | Kvännaren | 07:53 | |
| 13 | John Pettersson | Fågelbäret | 07:55 | |
| 14 | Teo Boström | Fågelbäret | 07:59 | |
| 15 | Viktor Candlow | Kvännaren | 08:00 | |
| 16 | Jacob Björkman | Skogshaga | 08:01 | |
| 17 | Vincent Cederlöf | Näktergalen | 08:06 | |
| 18 | Leon Hellström | Fågelbäret | 08:09 | |
| 19 | Jakob Tengver | Breviksskolan | 08:12 | |
| 20 | Jakob Wirengård | Skogshaga | 08:22 | |
| 21 | Adam Carlsson | Fågelbäret | 08:24 | |
| 22 | Eddie Lundin-larsson | Fågelbäret | 08:27 | |
| 23 | Johan Larsson | Fågelbäret | 08:29 | |
| 24 | Elias Hellman | Breviksskolan | 08:30 | |
| 25 | Albin Boqvist | Skogshaga | 08:31 | |
| 26 | Jakob Johnsson | Fågelbäret | 08:32 | |
| 27 | Adrian Mattsson | Lidhem | 08:41 | |
| 28 | David Ahlstedt | Lidhem | 08:50 | |
| 29 | Simon Danielsson | Fågelbäret | 08:52 | |
| 30 | Martin Rosenmuller | Breviksskolan | 08:56 | |
| 31 | Albin Gustavsson | Fågelbäret | 08:58 | |
| 31 | Nemo Hellström | Kvännaren | 08:58 | |
| 33 | Ludvig Öst | Breviksskolan | 08:59 | |
| 34 | Edvin Sätterlund | Näktergalen | 09:04 | |
| 35 | Vile Karlsson | Näktergalen | 09:05 | |
| 36 | Jacob Öhlund | Skogshaga | 09:09 | |
| 37 | John Brändström | Marieborg | 09:10 | |
| 38 | Malte Wredberg | Skogshaga | 09:18 | |
| 39 | Linus Andersson | Lidhem | 09:22 | |
| 40 | Filip Lindström | Marieborg | 09:23 | |
| 41 | Filip Lundgren | Marieborg | 09:26 | |
| 42 | Ted Dahlquist | Lidhem | 09:33 | |
| 43 | Axel Andersson | Näktergalen | 09:34 | |
| 44 | Erik Lindgren | Kvännaren | 09:39 | |
| 45 | Elias Ahlstrand | Lidhem | 09:40 | |
| 46 | Johan Lang | Fågelbäret | 10:01 | |
| 47 | Otto Wahlin | Kvännaren | 10:04 | |
| 48 | Linus Pettersson Molin | Marieborg | 10:05 | |
| 49 | Simon Swärd | Kvännaren | 10:06 | |
| 50 | Linus Storm-rydqvist | Näktergalen | 10:07 | |
| 51 | Karl Westerlund | Näktergalen | 10:12 | |
| 52 | Simon Nyström | Kvännaren | 10:13 | |
| 53 | Filip Lindström | Marieborg | 10:16 | |
| 54 | Kristoffer Solstad | Näktergalen | 10:18 | |
| 55 | Christoffer Gustavsson | Breviksskolan | 10:20 | |
| 56 | Elliot Schäfer | Marieborg | 10:22 | |
| 57 | Ishak Dalin-yurt | Karstorpsskolan | 10:23 | |
| 58 | Emil Schön | Skogshaga | 10:24 | |
| 59 | Gustav Frey | Näktergalen | 10:25 | |
| 60 | Lucas Hansson-sevlidis | Fågelbäret | 10:27 | |
| 61 | August Johansson | Skogshaga | 10:29 | |
| 62 | Hampus Juhlin | Fågelbäret | 10:30 | |
| 63 | Aron Holmberg | Breviksskolan | 10:31 | |
| 64 | Noel Karlsson | Kvännaren | 10:34 | |
| 65 | Gustav Myhrén | Fågelbäret | 10:37 | |
| 66 | Kasper Storck | Näktergalen | 10:38 | |
| 67 | Max André | Lidhem | 10:40 | |
| 68 | Carl Ström | Näktergalen | 10:43 | |
| 69 | Thulani Andersson | Breviksskolan | 11:00 | |
| 70 | Marcus Essenholm | Breviksskolan | 11:36 | |
| 71 | Martin Dahl | Näktergalen | 12:03 | |
| 72 | Arvid Andersson | Näktergalen | 12:25 | |
| 73 | Eric Johansson | Kvännaren | 12:28 | |
| 74 | Jonatan Winess-johnsson | Kvännaren | 12:31 | |
| 75 | Oskar Åberg | Fågelbäret | 13:11 | |
| 76 | Jacob Sjöholm | Marieborg | 13:12 | |
| 77 | Oliver Gustafsson | Breviksskolan | 13:18 | |
| 78 | Henrik Alsteryd | Breviksskolan | 13:26 | |
| 79 | Adrian Sjöstrand | Marieborg | 13:27 | |
| 80 | Arvid Johansson | Breviksskolan | 13:35 | |
| 81 | Isac Andersson | Breviksskolan | 13:36 | |
| 82 | Alexander Axelsson | Fågelbäret | 13:42 | |
| 83 | Tim Håvestam | Breviksskolan | 14:17 | |
| 84 | Alen Bajrami | Karstorpsskolan | 14:58 | |
Emil som nummer 9 av 84 barn!!!!!!!!
Visst är dom duktiga!!!!!!!
Alla föll för Stina
Hunden är nån korsning som ser mest ut som en golden.
Jättecharmig och go. Tyvärr drar hon fruktansvärt mycket när hon går i koppel och lyssnar inte när man ropar på henne att komma.
Jag kommer antagligen att bli hatad av hela min familj när jag säger att vi inte kan behålla henne.
Alla barnen är galna i henne men största beundraren har hon nog i Ronnie.
Stina i sig är inget problem för hon klarar sig utmärkt själv hemma dom timmarna vi är på jobbet. Som mest står vårat hus folktomt kanske 6 timmar innan nån kommer hem från skola eller jobb och då är det i värsta fall.
Problemet är att man blir ju bunden av en hund och hur söt hon än är så vet jag inte om jag vill ha problem med att skaffa hundvakt så fort vi vill åka iväg en helg eller nåt.
Nej nu gäller det att vara mer förnuftig än impulsiv för en gångs skull.
Vi ska va hundvakter
Jag tror jag kommer få ångra det här.
En tjej som vi känner lite grann frågade om vi ville passa hennes hund ett par dar.
Jag vet hur hon funkar. Risken finns att hunden blir kvar på obestämd framtid.
Jag ska nån gång lära mig att säga nej.
Den här gången lyckades jag inte få fram det ordet men nästa gång kanske.
En tjej som vi känner lite grann frågade om vi ville passa hennes hund ett par dar.
Jag vet hur hon funkar. Risken finns att hunden blir kvar på obestämd framtid.
Jag ska nån gång lära mig att säga nej.
Den här gången lyckades jag inte få fram det ordet men nästa gång kanske.
Emil backade lite igår
Vi har haft problem med Emils kissande jämt.
Han har fått ha plastunderlägg på madrassen ett tag nu. Det blev för känsligt att ha blöjor så vi skulle testa.
Varje natt tar vi upp honom en eller två gånger och kissar honom men ändå kissar han ner sig så han blir sjöblöt minst en gång per natt.
Problemet blir när han har kissat första gången. Då vaknar han av obehaget och sliter bort lakan underlägget och tar av sig kalsongerna. Sen somnar han om igen. När han då lyckas kissa för andra gången i sängen den natten så blir ju även madrassen blöt.
Det stinker kiss i deras rum.
Vi har varit hos doktorn med honom men det är inget "fel" på honom.
Igår tog plastunderläggen slut.
Ronnie tog ett samtal med honom och fick honom att gå med på blöjor igen.
Jag tycker synd om honom på ett sätt för det är ju ett steg bakåt men vad ska man göra.
Han sover för hårt så han kan inte vakna på natten antar jag.
Vi har gömt blöjorna nu och lovat Emil att ingen ska få veta att han har dom på natten.
Jag fick ta ett allvarligt samtal med Fabian också så han förstår att han aldrig får berätta det på skolan.
Han har fått ha plastunderlägg på madrassen ett tag nu. Det blev för känsligt att ha blöjor så vi skulle testa.
Varje natt tar vi upp honom en eller två gånger och kissar honom men ändå kissar han ner sig så han blir sjöblöt minst en gång per natt.
Problemet blir när han har kissat första gången. Då vaknar han av obehaget och sliter bort lakan underlägget och tar av sig kalsongerna. Sen somnar han om igen. När han då lyckas kissa för andra gången i sängen den natten så blir ju även madrassen blöt.
Det stinker kiss i deras rum.
Vi har varit hos doktorn med honom men det är inget "fel" på honom.
Igår tog plastunderläggen slut.
Ronnie tog ett samtal med honom och fick honom att gå med på blöjor igen.
Jag tycker synd om honom på ett sätt för det är ju ett steg bakåt men vad ska man göra.
Han sover för hårt så han kan inte vakna på natten antar jag.
Vi har gömt blöjorna nu och lovat Emil att ingen ska få veta att han har dom på natten.
Jag fick ta ett allvarligt samtal med Fabian också så han förstår att han aldrig får berätta det på skolan.
Tonåringar!!
Varför kan inte vissa barn bara få hoppa över tonåren?
För en del barn är det väldigt jobbiga år och för en del flyter dom åren obemärkt förbi.
För Nicholas verkar det bli väldigt tunga år. Jag lider med honom.
Hur får man in ett barn på rätt spår när dom kommer på glid?
Det är otroligt frustrerande.
Det mest skrämmande är att det "lilla" som jag "ser" är antagligen bara toppen på isberget.
Jag skulle behöva lägga ner all tid och kraft på Nicko nu men var jag ska jag hitta den.
Det ger mig jättedåligt samvete.
Han har haft det jobbigt i flera år så det är ju inget nytt men problemen blir ju större ju större han blir.
Det får bli hårdhandskarna så gott jag kan nu.
Kanske mjuka hårdhandskar fungerar bättre? En kombination av förståelse, empati och regler.
För en del barn är det väldigt jobbiga år och för en del flyter dom åren obemärkt förbi.
För Nicholas verkar det bli väldigt tunga år. Jag lider med honom.
Hur får man in ett barn på rätt spår när dom kommer på glid?
Det är otroligt frustrerande.
Det mest skrämmande är att det "lilla" som jag "ser" är antagligen bara toppen på isberget.
Jag skulle behöva lägga ner all tid och kraft på Nicko nu men var jag ska jag hitta den.
Det ger mig jättedåligt samvete.
Han har haft det jobbigt i flera år så det är ju inget nytt men problemen blir ju större ju större han blir.
Det får bli hårdhandskarna så gott jag kan nu.
Kanske mjuka hårdhandskar fungerar bättre? En kombination av förståelse, empati och regler.
Linköping igen
Jag hade min första och enda lediga dag på två veckor igår.
Jag har jobbat tretton dagar i sträck varav ett antal av dom var heldagar från morgon till kväll.
Utan att överdriva kan jag väl säga att min kärlek till macken sätts på hårda prov vid såna tillfällen men det är bara att bita ihop.
Igår var jag ju som sagt ledig så då passade Ronnie och jag på att ta med barnen till Linköping.
Nickos telefon var trasig och den närmaste butiken att lämna den var på Ikanohuset.
Vi hämtade först upp Fanny som var hos sin syster där över helgen sen åkte vi ut till Ikea.
Det blev databord till Nicko, småplock till Koffe och massor av glödlampor (som alltid när Ronnie är med).
Vi åt på Ikearestaurangen och tog en fika på busfabriken.
Barnen var överlyckliga över en och en halvtimmes bus. Ronnie och jag var lika glada över en och en halvtimmes avkoppling i busfabrikens soffor.
Dom stora lekte minst lika mycket som småbarnen.
Nicko och jag avslutade kvällen med att skruva ihop hans databord.
Det kändes bra att ha ägnat dagen till hundra procent åt barnen. Hade vi varit hemma skulle jag knappt sett röken av dom alls.
Idag jobbar jag heldag men Ronnie åkte ut och öppnade åt mig så jag kom inte hit förrän vid nio. Det känns lite drygt att stå här i tolv timmar ibland så det kändes bra ta hand om barnen på morgonen istället.
Dax att ta nya tag igen.
Jag har jobbat tretton dagar i sträck varav ett antal av dom var heldagar från morgon till kväll.
Utan att överdriva kan jag väl säga att min kärlek till macken sätts på hårda prov vid såna tillfällen men det är bara att bita ihop.
Igår var jag ju som sagt ledig så då passade Ronnie och jag på att ta med barnen till Linköping.
Nickos telefon var trasig och den närmaste butiken att lämna den var på Ikanohuset.
Vi hämtade först upp Fanny som var hos sin syster där över helgen sen åkte vi ut till Ikea.
Det blev databord till Nicko, småplock till Koffe och massor av glödlampor (som alltid när Ronnie är med).
Vi åt på Ikearestaurangen och tog en fika på busfabriken.
Barnen var överlyckliga över en och en halvtimmes bus. Ronnie och jag var lika glada över en och en halvtimmes avkoppling i busfabrikens soffor.
Dom stora lekte minst lika mycket som småbarnen.
Nicko och jag avslutade kvällen med att skruva ihop hans databord.
Det kändes bra att ha ägnat dagen till hundra procent åt barnen. Hade vi varit hemma skulle jag knappt sett röken av dom alls.
Idag jobbar jag heldag men Ronnie åkte ut och öppnade åt mig så jag kom inte hit förrän vid nio. Det känns lite drygt att stå här i tolv timmar ibland så det kändes bra ta hand om barnen på morgonen istället.
Dax att ta nya tag igen.
