fyrbarnsmor

Jag loggade in för att skriva nåt men det är totalt vakum i huvet.
Det har hänt så otroligt mycket och varit så mycket känslor som flödat så jag känner mig helt tom.
Orkeslös, tom och känslolös.
Jag ler mot mina kunder och småpratar som man ska men jag är inte riktigt med ändå känns det som.
Jag undrar om det syns när man inte ler på riktigt. Undrar om kunderna ser det. Jag får hoppas att dom inte gör det.
Jag kommer snart att ha mina krafter tillbaka.
Det är jag säker på.
Då kommer jag komma på alla små roliga och mysiga vardagligheter som jag la märke till innan. Då har jag roliga saker att skriva om igen.
Alla dom sakerna händer antagligen runt omkring mig även nu men jag ser det inte längre.
Jag fortsätter le och ta tag i livet. Inget blir roligare än vad man gör det till.
Usch vad deppigt det här blev nu. Det var inte meningen.
Jag mår bra. Jag har massor att vara tacksam för.
Det är inte alla som har så underbar familj som jag har.
Jag ska sluta gnälla och tänka positivt.
Slut på självömkan från och med nu.
Nu ska jag fundera en liten stund innan jag går hem och försöka skriva ett inlägg till där det bara är positivt.
Jag återkommer när jag tänkt klart.