Olyckor händer så lätt
Imorse när jag var på ett objekt och hade städat klart skulle jag gå ut med soporna på bakgården.
När jag gick över gården så uppfattade jag nånting i ögonvrån. Först tyckte jag det såg ut som en fågel eller nåt som flög mot mig så jag vred snabbt på huvet för att se vad det var.
Det var ingen fågel. Det var en full skyffel med blötsnö från en balkong på tredje våningen. Snön kom med hög fart mot mig och slog till på sidan om nacken så jag hörde ett knak nånstans från ryggen.
Trots att det gjorde ont sa jag ändå till killen som stod på sin balkong och helt förtvivlat bad om ursäkt tusen gånger att det var ok.
Det var inte ok! Jag har ont! Jag kunde knappt andas timmarna efteråt för varje gång jag drog in ett djupt andetag så tog det emot av smärta. Det gick att få in lite luft om jag drog upp båda händerna över huvet och lutade mig lite bakåt samtidigt men det såg nog lite roligt ut.
Till slut stod jag inte ut. Det blev värre och värre med tiden. Jag blev tvungen att ringa min chef så hon fixade en tid hos en massör som knakade tillbaka min rygg.
Nu kan jag dra in lite mer luft men det är ändå inte bra. Nu känns det som om nån skulle ha dunkat mig hårt i ryggen. Jag gäspar hela tiden av syrebrist och hälften av gäspningar går igenom men den andra halvan klarar jag inte på grund av att det gör för ont.
Det jag inte kan fatta är varför just jag ska hamna under en snöhög dan innan julafton och varför just jag är så plikttrogen att jag inte kan gå hem från jobbet ens när ryggen värker och jag varken kan böja mig efter papperskorgar utan att få ont eller plocka upp nåt från golvet utan att det svartnar för ögonen.
När jag efter åtta timmars slit kom upp till jobbet för att lämna in nycklar så såg jag att alla andra hade unnat sig att gå hem klockan ett. Kul för dom! Jätteglad för deras skull är jag! Inte ett dugg bitter! Jag unnar dom verkligen att få gå hem tidigt dan innan julafton! Jag förväntar mig absolut inte att dom ska hjälpa mig så jag också ska kunna gå hem tidigt utan jag jobbar jättegärna mina 8 timmar själv!
Nu sitter jag i soffan och väntar in julen.
Klapparna ligger under granen och jag börjar så smått förstå att det är julafton imorgon.
GOD JUL!
När jag gick över gården så uppfattade jag nånting i ögonvrån. Först tyckte jag det såg ut som en fågel eller nåt som flög mot mig så jag vred snabbt på huvet för att se vad det var.
Det var ingen fågel. Det var en full skyffel med blötsnö från en balkong på tredje våningen. Snön kom med hög fart mot mig och slog till på sidan om nacken så jag hörde ett knak nånstans från ryggen.
Trots att det gjorde ont sa jag ändå till killen som stod på sin balkong och helt förtvivlat bad om ursäkt tusen gånger att det var ok.
Det var inte ok! Jag har ont! Jag kunde knappt andas timmarna efteråt för varje gång jag drog in ett djupt andetag så tog det emot av smärta. Det gick att få in lite luft om jag drog upp båda händerna över huvet och lutade mig lite bakåt samtidigt men det såg nog lite roligt ut.
Till slut stod jag inte ut. Det blev värre och värre med tiden. Jag blev tvungen att ringa min chef så hon fixade en tid hos en massör som knakade tillbaka min rygg.
Nu kan jag dra in lite mer luft men det är ändå inte bra. Nu känns det som om nån skulle ha dunkat mig hårt i ryggen. Jag gäspar hela tiden av syrebrist och hälften av gäspningar går igenom men den andra halvan klarar jag inte på grund av att det gör för ont.
Det jag inte kan fatta är varför just jag ska hamna under en snöhög dan innan julafton och varför just jag är så plikttrogen att jag inte kan gå hem från jobbet ens när ryggen värker och jag varken kan böja mig efter papperskorgar utan att få ont eller plocka upp nåt från golvet utan att det svartnar för ögonen.
När jag efter åtta timmars slit kom upp till jobbet för att lämna in nycklar så såg jag att alla andra hade unnat sig att gå hem klockan ett. Kul för dom! Jätteglad för deras skull är jag! Inte ett dugg bitter! Jag unnar dom verkligen att få gå hem tidigt dan innan julafton! Jag förväntar mig absolut inte att dom ska hjälpa mig så jag också ska kunna gå hem tidigt utan jag jobbar jättegärna mina 8 timmar själv!
Nu sitter jag i soffan och väntar in julen.
Klapparna ligger under granen och jag börjar så smått förstå att det är julafton imorgon.
GOD JUL!
Kommentarer
Trackback
