fyrbarnsmor

Nu är senaste beskedet att vi ska fortsätta tills allt är klart med sanering och försäljning och allt.
Nu ska det tänkas om igen i min fulla hjärna. Alla dessa olika besked och omställningar hela tiden gör mig galen.
Jag ville ju från början jobba tills sista dan så det beskedet i sig är bra men nu dyker nya problem upp när planen har ändrats.
Jag har tänkt om så många gånger och inte hittat nån bra lösning på förra situationen och nu är det dax att ligga vaken några nätter igen och grunna på nya lösningar igen.
Ena stunden ska det stängas igår och nu ska det inte stängas alls förrän nån gång när allt är klart.
Är det konstigt om jag börjar känna mig smått galen.
Jag känner mig avtrubbad och som om jag står utanför och betraktar allt utifrån. Som om allt som händer inte händer mig utan nån annan som jag ska försöka hjälpa.
Undrar hur långt mitt psyke räcker för jag känner mig ganska emotionellt urlakad just nu. Som en urvriden disktrasa.
Mitt mantra är att "det finns ett liv bortom macken". Jag hoppas det gör det i alla fall.