Det känns inte som nyårsafton

Vi har för första gången sen urminnes tider inget bestämt ikväll ( förra året bestämde vi med Jessica men dom blev sjuka på nyårsafton så vi blev ensamma då med).
På sätt och vis känns det skönt för jag har varit väldigt trött på sista tiden. Samtidigt känns det tragiskt med. När man träffat alla förväntansfulla kunder idag som är uppklädda och ska på fest så blir man ju lite sugen.
Jag frågade Ronnie häromdan om vi inte skulle fråga nån om idag men han sa att han bara ville va hemma och ta det lugnt.
Vi håller på att laga lite god mat och sen kanske Kim o Linda kommer och äter efterrätt.
Tyvärr kan jag inte få in den där nyårskänslan i år.
Jag antar att det är 2008 imorgon när jag vaknar i alla fall.
Vi får väl gå in till grannen och bjuda in dom till efterrätten med för dom sitter också själva.

Idag är sista dan på 2007

Vaknade imorse och såg snö. USCH hatar snö!!
jag kunde inte köra fortare än 60 ut hit och det är nästan ingen trafik på vägarna. I och för sig är det väl rätt bra så jag kan inventera i lugn och ro.
Ronnie var här nåra timmar igår kväll och tog halva butiken så det är lugnt nu.

Fördelen med såna här helger är att alla kunder som kommer är så glada och positiva. Det är "gott slut", "gott nytt år", "ha en trevlig kväll" hela tiden och ständiga leenden. Det är så det ska va. Pisshumöret kan dom lämna i bilen.
På somrarna kommer folks värsta humör fram. Dom gapar, svär och skriker och jäktar på sina barn. Dom tutar åt andra bilister som råkar köra in från fel håll eller står fel vid pumparna eller tar för lång tid. Semesterfirare har sjukt bråttom.

Nåt jag lagt märke till på somrarna är att kommer det in barn på macken som nära på river stället så kan man ge sig fan på att föräldrarna är såna där gapiga, otåliga och jäktade människor. Däremot när det kommer in ett barn som går lugnt genom macken, tittar försynt bland tidningarna, pratar med normal röst och beter sig allmänt bra så har dom i allmänhet föräldrar som oxå beter sig likadant. Det är sjukt vad föräldrarnas beteende går igen hos barnen. Barn gör ju som man gör inte som man säger ( eller skriker som vissa föräldrar gör).

JUBILEUM

Inlägg nummer 100!!!
Jag som inte visste om jag hade uppslag till ett inlägg från  början.
Egentligen var det dåligt planerat av mig. Jag skulle tagit jubileumsinlägget vid tolvslaget imorgon.
Jaja det är väl bara att radera nåra då :)

Undrar hur många inlägg min favoritbloggare Anna kommit upp i? ;)


Imorgon ska jag inventera

Imorgon ska inventeringen vara klar. Jag gjorde en del idag med. När jag stod med miniräknaren och räknade ihop nåra papper kom en av mina stammisar in. Det är en man i sextioårsåldern som brukar stå och prata bort en stund. Det är alltid lika trevligt.
Idag frågade han mig vad det var för papper jag räknade på. Jag sa att jag hade inventering som skulle va klar imorron. Jag kan ju inte påstå att jag sa det med glädje. Det är ju mycket kvar att räkna.
Han sa helt plötsligt att "jag kommer och hjälper dig i morron. När börjar du?"
Jag: Det kan du ju inte: Du har väl annat att styra med imorron. Jag klarar det här. ( jag sa det naturligtvis med ett leende för det var så gulligt).
Han: Jag har inget att göra i alla fall utom att titta på tv så det skulle bara va kul. Ska jag komma när du öppnar då?
Jag: Du behöver inte.
Han: Jag kommer tio i nio då. Hejdå.
Han hade ett stort leende när han gick. Det var nog så att han tyckte om att få nåt att göra eftersom hans fru är död och han är mycket ensam så jag hade inte hjärta att säga ifrån.
Jag har helt plötsligt fått hjälp från oväntat håll då.

Mina barn kan det här om blommor och bin

När vi åkte hem förut så pratade dom på radion om att hångla.

Emil: Hörde du mamma dom prata om att hånglas!! VAD ÄCKLIGT!!!

Jag: Vadå äckligt? Det är väl inget äckligt att hångla.

Emil: Man är ju naken och ligger på varann!!! Är inte det äckligt??!!

Jag: Man är ju inte naken. Hånglas gör man ju med munnen och pussas och så.

Emil: Oskar har sagt att man är naken i alla fall.

Fabian: Men Emil det heter ju knullas!!

Emil: Knullas!! Var kom KNULLAS in i det här då??? Vi pratar faktiskt om att hånglas!!

Jag skrattade så jag höll på att köra av vägen.

Fabian: Varför skrattar du för?? Vem har rätt??

Ja vem har egentligen rätt? Ska dom kunna sånt här när dom är 6 och 7 år?

Kan nån förklara en sak för mig

Jag vill bara börja med att säga att det här är inget rasistiskt utan bara fakta.
Det händer väldigt ofta att jag får in män som "talar med bruten svenska"  som när dom ska betala tar upp en enorm sedelbunt ur fickan. Dom har sällan kort utan tar allt cash. Vad beror det på egentligen.
Litar dom inte på banken? Tycker dom inte om plånböcker? Förklara! Är dom inte rädda för att tappa alla dom pengarna?
En annan grej jag lagt märke till är att ungdomar har mindre valörer pengar nerknycklade i fickan och då menar jag knycklade. Dom viker eller knycklar ner pengarna som om det vore en servett eller nåt annat man inte är rädd om. Jag kan stå i evigheter och räta ut pengar. Om dom inte har dom i fickan så ligger dom i ett kortetui som dom inte får igen för alla hopvikta tjugolappar.
Äldre män och kvinnor har stora plånböcker och där råder ingen oordning. Pengarna ligger i storleksordning och ofta i olika fack. Dom har ofta inte kort och om dom använder kort så tittar dom på en minneslapp för koden och säger den högt samtidigt som dom slår den.
Ok nu ska jag inte generalisera men så här är det ofta, men naturligtvis finns det undantag åt alla håll.

Jag har tröttnat på snyltgäster

En av dagarna i julhelgen blev jag trött på alla snyltgäster som kommer in bara för att låna toaletten.
Dom kommer in och springer förbi mig utan att ta ögonkontakt går in på toaletten och springer ut igen utan så mycket som ett tack.
När jag hade haft ett tiotal såna på annandan så surnade jag till och skrev en lapp på toadörren
"kundtoalett kunder gratis övriga 5 kronor"
Kunden som kom efter jag satt upp den läste på lappen, vände sig om och tittade på mig. Efter toabesöket formligen sprang hon förbi mig utan att titta på mig. Jävla snåljåp.
Senare kom det in en dam som läste på lappen sen kom hon fram till mig
Damen: Kostar det om man vill gå på toaletten?
Jag: Inte för kunder
Damen: Så om jag handlar kostar det inget då?
Jag: Nej det kostar bara för dom som inte är kunder
Damen: Men jag vet ju inte om jag ska handla kostar det i alla fall då?
Jag: Är du kund kostar det inget.
Damen: Så om jag handlar blir det gratis?
Jag: Det är ok du får gå gratis i alla fall. ( med ett irriterat leende)
Hur svårt kan det va!!! På gatuköket jämte oss tar dom fem kronor och där är det ingen som gnäller.


Min helg att jobba

Jag måste säga att det kändes rätt bra när jag såg allt jag inte behövde göra igår.

Jag hade beställt 35 kartonger spolarvätska. Dom står på sin plats. Jag behövde inte bära en enda
.
Mjölken var en extrastor leverans p.g.a långhelg. Dom står på sin plats. Jag plockade inte upp en enda.

Nya snuskylen kom igår. Sist jag skulle ställa den på plats fick jag ta spjärn med ryggen mot disken och putta allt vad jag hade. Hålet där den står är egentligen inte tillräckligt brett men med lite våld så går det. Den står på plats. Jag behövde inte bryta ryggen av mig den här gången.

 Det känns bra att va ledig ibland.

Vi var på bio idag

Mina barn fick 200 var av sin farmor igår.
Fabian hade dessutom kvar lite pengarsen han sålde jultidningar. Jag pratde med dom och frågade vad dom ville göra med sina pengar. Dom kom överens om att vi skulle gå på bio först.
Barnen ville betala sina egna biljetter. Dessutom tyckte Fabian att han var ju så rik så han ville bjuda mig med men det kunde jag naturligtvis inte låta honom göra.
Efter bion ville dom gå till "halsbandsaffären" (guldfynd) och köpa ett halsband till sin mormor. Emil hade kommit på den tanken redan på julafton men då fanns ju inga affärer öppna. Dom visste ju att mormor fick inbrott i somras och att tjuvarna tog alla mormors halsband.
Vi gick till "halsbandsaffären" och där valde dom mellan en röd eller svart jordgubbe eller ett svart äpple. Efter mycket om och men beslutade dom sig för den svarta jordgubben.
Sen trodde jag att barnen fått nog av affärer men Fabian chockade mig.
Plötsligt bad han om att vi skulle titta på kläder.
Vi gick in på Jc. Han provade två jeans och en tröja. Båda jeansen var jättefina men jag sa till honom att han fick välja ett par jeans.
Fabian : Jag vill ha båda.
Jag : Det har jag inte råd med nu Fabian. Du får ett par och tröjan.
Fabian: Jag tänkte betala själv av mina pengar.
Han är för gullig. Han är sju år och tänker betala sina egna kläder. Till slut kompromissade vi så jag betala ett par byxor och tröja och han dom andra jeansen. Han var sjukt stolt över sina kläder som han hade bidragit till.
Efter klädinköpen skulle vi åka till nästa affär där dom skulle köpa deodorant, duschcreme, hårvax och parfym.
Dom vill ju vara som sina storebröder. Nu har dom badat och parfymerat sig så dom luktar SÅ gott.

Emil sov utan blöja inatt igen

Inte en dropp i kalsongen.
Efter alla år av kämpande är det fantastiskt. Med dom andra barnen var det en självklarhet att dom skulle bli torra. Nu vet jag bättre. Jag är tacksam för varje dag han klarar sig.
Det är rätt konstigt egentligen, jag och dagis provade allt.
Vi provade ett belöningsystem  många gånger. Dagis hade klistermärken som han fick ett varje daghan kunde hålla sig torr och när han fick ihop fem fick han önska sig nåt. En gång önskade han att han och kompisarna på dagis skulle få se en film och äta popcorn. En annan gång fick han bestämma att dom skulle gå till gymnastiksalen. Ytterligare en gång blev det utflykt till skogen med fika.
Nackdelen var bara att han klarade inte av sina märken på så lång tid att det var svårt att motivera honom. Till slut rann det ut i sanden.
Hemma hade vi oxå belöninsystem. Han skulle rita streck varje dag han var torr och efter fem dar på raken torr skulle Ronnie fixa en cross. Problemet var bara att det brukade bara bli max tre dar på raken.
Till slut beställde vi tid till doktorn så vi ska dit den 7 januari och nu helt plötsligt verkar det som om han håller på att bli torr.
Det är ju alltid så. När man äntligen får läkartid så behövs den inte. Det är väl lika bra att gå i alla fall. Man vet ju aldrig om han får ett bakslag igen.

Vi var hos svärmor på middag idag

Jättegott med mat och fika. Jag åt så det pyser ur öronen.
Problemet är ju bara med min man och min pappa som inte kan behärska sig ens borta.
När vi skulle sätta oss och äta så var Ronnie sist till bordet och naturligtvis var den enda av fjorton platser som var ledig jämte min far.
Jag undrar fortfarande om dom är syskon eller nåt. Dom retas med varann hela tiden. Det är mest min pappa som är retsticka.
Han var ju tvungen att dra upp incidenten med helikoptern ett antal gånger.Han nöp honom i sidan när han skulle äta. När pappa reste sig för att gå förbi Ronnie och hämta mer mat var han ju tvungen att råka slå till tallriken lite lätt i hans huvud.
Inte nog med dom två, Ronnies bror är ju inte ett dugg bättre.
Ronnie och hans bror älskar att reta svärmor. Varje gång vi äter där så säger dom "åh vad äckligt det här var" och "vilka torra bullar" och "det här kan inte va hemmagjord sill den smakar precis som abbas" osv. Svärmor går på det varje gång och vänder sig till mig och min svägerska förtvivlat " tycker ni att bullarna är torra med"  och "smakade det inte gott".
Medan hon håller på att gå upp i limningen så garvar Ronnie och hans bror mer och mer. Det har väl blivit som nåt rollspel till slut.
Det är omöjligt att hon går på det på allvar varje gång.

Jag hatar min bank

Eftersom det alltid är så krångligt att gå in på banken nu när dom bygger om så la jag pengarna i en securitaspåse idag.
Jag hade lite bråttom idag så jag körde in på bussfilen och stannade utanför boxen med motorn igång och bildörren öpen. Det tar max tio sekunder att slänga i påsen och åka igen.
Om man inte har Sveriges krångligaste bank vill säga. 
Jag rusade fram och tryckte in koden och drog i luckan. inget hände. Jag tryckte koden igen, drog i luckan. inget hände. Efter tionde gången eller så gav jag upp. 
Jag känner mig inte bekväm med alla pengar innanför jackan utanför en bank samtidigt som alla inom tio mils radie är runt mig och mellandagsrear. Man tittar sig över axeln hela tiden och vill bara få upp den där förbannade luckan och kasta ner pengarna.
Ok då går jag väl in på banken istället (eller snarare rusade in). Trängde mig fram till en kassa och räckte fram påsen till tjejen i kassan. Jag sa till henne att automaten funkar inte så du får ta påsen här.
Men inte ska det gå så lätt. 
Tjejen i kassan ropar på en annan tjej som jag stressat får säga samma sak till (hela tiden med tankarna på min bil som står på bussfilen).
Då kan man ju tycka att den här tjejen ska ta min påse då men det vore ju fortfarande för enkelt. Hon ber mig istället att följa med henne ut så hon får prova att trycka koden. ( man kan ju inte bara lita på sina kunder hur som helst)
Hon trycker koden MÅNGA gånger. Provar stjärnan och fyrkanten emellanåt med. Säger hela tiden att det brukar gå om man är envis. Jag trampar nervöst fram och tillbaka med min påse i jackan och tittar på min bil som står mycket i vägen.
Jag går fram och stänger av bilen och banktjejen fortsätter att trycka och dra i luckan.
Jag trodde aldrig hon skulle ge upp men till slut säger hon att " du får väl lämna påsen inne på banken då"
PUCKO!!! Vad tror hon jag försökte med för flera minuter sen.
Då får jag återigen följa henne in och stå och trampa där inne medan hon skriver ett inlämningskvitto.
Ska det va så jävla svårt att va lite servicevänlig på den där banken. Ett ärende som normalt tar tio sekunder tog nu tio minuter!!
Bra jobbat Sparbanken nästa gång lämnar jag pengarna på en annan bank och ser om de vill ha dom istället. Jag trugar ingen.

Emil sov utan blöja inatt

Jag hade glömt köpa nya blöjor så igår kväll var dom slut.
Först såg Emil lite orolig ut men när jag lovade honom att vi skulle kissa honom på natten gick det bra.
Tyvärr somnade Ronnie på soffan så vid fyra vaknade jag av att Emil ville gå på toaletten.
Det hade kommit lite i kalsongerna men i jämförelse med vad det brukar va så var det ett mindre mirakel.
Bara att han vaknade är ett framsteg.
Han är nästan torr på dan med nu. När jag frågade honom häromdan hur det kommer sig att han nästan aldrig kissar på sig längre sa han att "det blev så när jag fick en ny cross".
Jag är jättestolt över honom. Vi har kämpat i flera år med kissandet och Emil har mått jättedåligt för det här.
Bra jobbat gullunge!!

Koffe målar sitt rum

När Koffe gör nåt så överdriver han jämt.
Dom är fem tonåringar på hans rum nu. Alla med målarbyxor ( inklusive Fanny )
ALLA hans saker ligger på altan. (man kan ju flytta ut sakerna från väggen bara men inte Koffe)
Han till och med spacklar igen varje spikhål!!!
Det händer inte ofta att han gör nåt med sån inlevelse.
När jag målade vardagsrummet kunde han inte ens ta i en pensel.

Nu står han bredvid mig och tjatar på att jag måste komma och kolla.
: vadå ni har ju inte ens börjat måla än
: Man ser i alla fall hur färgen blir
Han har målat ett drag och vill redan visa resultatet.
Det här är en stor händelse i hans sexton (snart sjutton ) åriga liv. Lilla gubben har målat sitt första rum :)


Nu har jag haft julmiddag här hemma

Den förflöt helt smärtfritt. Fantastiskt! Ingen vidbränd mat, sura miner eller andra incidenter.
Jag är chockad. Hela den här julen har gått klockrent.

Jag bortser ju då från min pappa ochmin man som retas med varann hela tiden. Om jag inte visste bättre kunde man tro att dom är syskon.
Ronnie fick en radiostyrd helikopter som han körde med i vardagsrummet. Behöver jag säga mer?!?!
Han välte ner ljusstaken i fönstret så nu funkar bara tre av sju lampor.
 Min pappa kunde ju inte sluta reta Ronnie för det så fort han kom åt.
 När kusin Ronny med flickvännen Haidi kom var han ju naturligtvis tvungen att säga till Haidi när Ronnie var i köket
:- Fråga Ronnie varför inte alla lampor lyser i ljusstaken ( han sa det med ett elakt leende)
När Ronnie kom in sa Haidi :- Fin ljusstake ni har i fönstret men det är ju synd att bara tre lampor lyser.
På två tiondelar hade Ronnie vänt sig mot min pappa
 :- Amen vad Fan!! och så garvade dom. Pappa lite retligt elakt och Ronnie trött och uppgivet.
 Han hade ju fått en sådär trettio pikar eller så för den där ljusstaken så han var lagom trött på den.

Ungar är bortskämda

Hade en liten unge på macken på cirka tre år.
Pojken:- Jag vill ha en leksak!!
Pappan:- Du har ju fått massa julklappar
Pojken:- DET RÄCKER INTE!!
Pappan:- Men hela bilen är ju full sen har vi ju julklapparna hemma med som vi glömde ta med
Pojken:- DET RÄCKER ÄNDÅ INTE!!!! JAG VILL HAAA!!!!
Pappan gick bort till drickakylen medan pojken fortsatte tjata. Pappan stängde av öronen och vägrade svara. När han stod vid kassan sa pojken :- DU LYSSNAR JU INTE!!!!!!
Pappan viskade så bara jag hörde :- Tro mig det gör jag. (han lät uppgiven).
Sen stampade pojken i golvet och drog ner underläppen och mamman kom.
Mamman:- Men lilla gubben vad är det? Vad var det nu som blev fel?
Han var för guds skull tre år. Tänk er honom om tio år.

Jag gick igenom min post

Jag hade en liten posthög som låg på macken när jag kom. Mitt i högen låg ett handskrivet kuvert till familjen appelqvist.
Ett julkort från våra vänner vi träffade i turkiet. Ingo och Rosa. Det var ett kort på barnen med rim på baksidan.
Det var oväntat och jätteroligt.
Jag måste ringa Rosa nån dag. Vi har inte pratat mer än med sms sen vi kom hem fast vi sa att vi skulle hålla kontakten. Det blir väl tyvärr så när man kommer hem till verkligheten igen. Det är synd för man träffar inte människor som man trivs så bra med så ofta. Jag får skärpa mig så det inte rinner ut i sanden.

Nu var det jobb igen

Det är helt otroligt vad fort man vänjer sig vid att va ledig.
Kan ju inte säga att jag vaknade med ett leende på läpparna.
Idag ska vi ha middag hos oss så jag jobbar bara till ett. Lite mjukstart efter julledigheten.

Om jag visste hur man lägger ut filmer

Då skulle ni få se Emil som sjunger beach boys med väldigt hög röst med mp3 lurar i öronen. Han är så söt.
Vi pendlar mellan boten anna, Beach boys, Sitter i venten, och I feel good.
Förut när han skulle låta sin gammelfarmor lyssna satte han på twisted sister åt henne men det var inte hennes musik riktigt.
Blandningen på hans musik är suverän. Det finns allt mellan barnvisor och Lordi.

Jag råkade nämna förut att man kan se repriser på Babben och så på datan

För mig duger det gott med min lilla dataskärm men inte för min man.
Han fick helt plötsligt en ny jättebra ide. Han tog fram stora borren och gjorde ett hål i min vardagsrumsvägg!
Sen drog han tjocka fula kablar (visserligen under min bokhylla men ändå) genom väggen och till tvn.
Han är så fiffig min man.
Man kunde ju ha haft en kabel som man kunde dragit fram dom få gångerna vi ville se nåt på datan och sen lagt bort den. Det hade ju varit för enkelt för Ronnie Appelqvist.
Nån gång kanske jag lär mig att tänka först och prata sen. Min man säger att det finns faktiskt spackel.

Nu har jag haft pappa och Birthe här

Min pappa är nog Sveriges största retsticka. När han och Ronnie kommer igång så är dom som två barnungar.
Jag fick sitta mellan dom för annars sitter pappa och jävlas med Ronnie hela tiden. Jag som tycker det är mycket med fyra söner och Ronnie ( som är den största barnungen i vår familj). Hur kunde jag då bli bestraffad med en sån far?
Tur att jag styr upp det då :)
Egentligen ska man väl va glad om man har barnasinnet kvar.

Koffes tjejkompis ringde honom imorse

Hon ville se film med honom. Kul sa jag vad ska ni se då?
 Koffe:-Vet inte det var nån film på fyran vid halv fyra eller nåt
Jag kollade i tvtidningen och såg att det var pearl Harbor
Jag :- Den är ju bra. Dom slåss om en tjej och så.
Koffe :- Allvarligt! Jag frågade ju henne om det var sånt där romantiskt tjafs men det var det ju inte sa hon
Jag :- Synd för dig då för jo det är romantiskt tjafs. hahaha
Koffe ska kolla romantiskt tjafs idag! Det är nyttigt för honom så kanske han kan lära sig hur en kille ska va mot en tjej. Killar är jämt så burdusa och går på som ångvältar. Mina söner ska lära sig känslor och hyfs. Lite romantik och hur man uppvaktar en tjej. Vad tror ni oddsen för det är?

Mina barn är hur gulliga som helst

Dom springer runt och leker med alla svärd och masker och allt dom fått. Nicko har till och med lekt hela dan trots att han är tretton.  Han är Darth Wader. Koffe skakade på huvet och sa bara att " jag orkar inte med alla dom här ljuden" och sen låste han ut sig på sitt rum.
 Ärligt! Jag förstår honom. Det är värsta Bullerbyidyllen här men jag blir GALEN! Dom låter hur mycket som helst. Nästa gång blir det bara filmer till julklapp.
 Fabian och Emil fick varsin mp3. Jag la in musik igår. Jättebra tänkte jag då hör jag inte musiken. Säkert! Dom sjunger eller snarare skriker låtarna hela tiden.
 Koffe försökte prata i telefon förut och till slut skrek han " HÅLL KÄFTEN"
 Jag ska inte klaga för det är underbart att dom leker så jag säger allt det här med ironi bara så ni vet.
 Det är ju det här som är det bästa med julen när presenterna blev lyckade.

En perfekt jul

Vi har haft en underbar julafton.
Nicko och Koffe har skött sig exemplariskt hemma hos sin mormor. Artiga, hjälpsamma och trevliga hela tiden. Emil och Fabian har inte bråkat en enda gång och dom har inte ens rivit ner något eller haft sönder en enda sak.
Alla har verkat nöjda med sina julklappar.
Jag vet inte om det kunde va så mycket bättre.
Nu ser jag fram mot att barnen kommer sköta sig lika bra dom återstående dagarna av julen :)

GOD JUL!!!!!

Barnen vaknade med ett skrik!!
Två paket och godis i stöveln!!! Lyckan var fullkomlig.
Tomten har lämnat en lapp också där det stod " Ho Ho barnen. God jul och tack för fikat"
Han har ätit nästan allt fika med och tagit med sig påsen med extrafika. Han var nog sugen. Det tar på krafterna att åka runt till alla barn hela natten.

Barnen är sugna på tomten nu

Dom har försökt gå och lägga sig i evigheter nu men först var de tvungna att lägga fram fika till tomten. Tomten ska få en lussebulle (Emil fick inte micra den för Ronnie, han sa att den får självtina), en pepparkaka och ett glas mjölk. Dessutom har dom gjort en liten påse med fika och godis som Tomten kan ta med.
De har ställt fram sina stövlar så Tomten har nånstans att göra av paketet han kommer med inatt.
Jag undrar om dom verkligen tror på allt det här på riktigt, men det måste dom ju göra när dom gör sig sånt besvär.
Dom fick hjälpa mig förut att lägga fram paketen under granen och dom var i extas. Emil klämde och läste på varenda paket på vägen ut. Bara att få hålla i sitt paket en liten stund det är som att få lukta på lördagsgodiset på fredan.
Det är helt underbart att se deras förväntan.

Alla har olika jultraditioner

När jag tänker på alla ensamma människor imorgon får jag ibland dåligt samvete.
Det finns massor av människor som sitter ensamma. Både äldre och yngre. Det är hemskt egentligen.
När man jobbar som jag så pratar man ju med folk och då kommer man automatiskt in på julfrågan. Ibland tar dom själva upp det.
Man läser ju ofta om att man ska tänka på alla som inte har nån och så men det blir verkligt när man får ett ansikte på ensamheten. Det kanske gör att jag kan uppskatta det jag har mer.
Även såna för mig självklara saker som att va med mina barn på jul är inte lika självklart för alla. Jag har ju en del kompisar som är skilda och då blir ju frågan varje år för dom vem som ska ha barnen på julafton och om det blir hela eller halva dan o.s.v. Båda föräldrarna vill ju självklart va med barnet så det blir ett pusslande.
Vad enkelt mitt liv är egentligen.

Vi sitter och väntar in julen

Nu är det försent om alla presenter inte är köpta. Det känns nästan lite skönt. Nu blir det vad det blir.
Det blir väl nån film och slappa lite. Skönt att inte ha julmiddag här hemma. I så fall skulle jag väl stå och rulla köttbullar nu.
Ann-Kari och jag var hos Jörgen förut med en blomma och choklad förut. Han krockade igår med en lastbil. Bilen blev mos men Jörgen är ok och det är huvudsaken. Jag tänker på honom och lider med honom. Det är mycket motgångar för honom periodvis. Hoppas på det bästa.
Jessica och jag har varit på stan en sväng och sen tog vi en fika. Det var kul att träffas en stund utan barn. Det är lättare att prata då.

Koffe funderade igår

Hans kompis David har äldre föräldrar än honom så David pratade om häromdan att hans morfar ligger för döden.
Tydligen är morfar rätt så tät så mamman ärver väl en del. David spånade ju vidare på att när han själv är i trettioårsåldern fanns chansen att ha i sin tur skulle ärva pengarna efter sin mamma.
Koffe kom på då att eftersom vi är unga föräldrar så skulle han själv va gammal den dan han skulle ärva nåt.
Jag:- Det blir nog till och med så  att när du sitter på ålderdomshemmet med alzeimher så kommer jag pigg som en lärka och besöker dig. hahah
Koffe:- Det är ju orättvist. Vi kommer ju bli gamla samtidigt.
Stackars barn! Vad traumatiskt det måste va att ha en mamma som inte är pensionsfärdig som kompisarnas.

Nicko skulle köpa julklappar till sina bröder idag

Han hade bara 100kr så efter övervägande fick han ta 400kr från sitt sparkonto. Då hade han 500 att handla för vilket vi tyckte skulle va gott och väl. Skulle till och med ha räckt till en liten present till mor och far tycker jag allt.
När vi var på  Lindex kom Nicko dit.
Nicko :- Jag behöver mer pengar.
Ronnie:- Varför? Hade du inte 500?
Nicko:- Jo men jag har köpt upp dom till Koffe.
Ronnie:- På ett paket! Vad har du då köpt?
Nicko :- En skjorta.
Ronnie:- För 500!?!?
Nicko :- Nää 499.
Har Nicko nån koll överhuvudtaget??
Han fick lämna tillbaka skjortan. Det kändes hårt  jag förstår ju att han menade så väl.

Vi åt på Mc donalds förut

När vi hade ätit klart kom Ronnie på att Emil hade burit påsen med honoms nya tröja i. Han ropade på Emil och frågade var den var men naturligtvis visste han ju inte det.
Barnen och jag satt kvar på Mc Donalds medan Ronnie fick gå tillbaka genom alla affärer vi varit i och leta efter sin påse.
När han höll på att ge upp så råkade han titta upp i trappan til hotellet på Västerport .Där stod den mitt i trappan.
Man kan ju undra vad Emil ens hade där att göra.


Jag är riktigt trött!

 Idag har vi varit på stan och handlat lite och handlat mat på Kvantum.
Det känns som jag gått omkring i nån dvala hela dan. När Ronnie stannat och pratat med alla som vanligt så har jag inte hört vad dom sagt utan det känns som jag sitter i nån bubbla och allt bara är ett sorl runt omkring.
Jag har jobbat för mycket på sista tiden tror jag och sen allt med barnen, julklappar och hela mitt liv som går i 180.
När jag äntligen har ett par dagar ledigt så är det som om jag bara faller ihop.
Annika som vi pratade med på stan tog mig undan och frågade allvarligt hur det var med mig. Hon tyckte det såg ut som jag skulle svimma eller nåt. Det är så det känns också.
Ska väl dra ner på mina måsten nån dag för så här vill jag inte må mer.
Nu har jag gnällt färdigt. Tack för mig.

Idag kom det in en taxichaffis på macken

Han tankade full tank och köpte 4 kexchoklad och lika många red bull.
Han hade en långkörning. Till Piteå!
Det skulle bli 220 mil tur och retur. Det skulle kosta kunden 15000 kr!
Tänk om han får springnota när dom är framme. Han måste ju ha nån garanti av nåt slag av kunden. Chaffisen sa att han skulle va tillbaka imorgon kväll.
Det måste ju finnas nåt billigare sätt att ta sig till Piteå. Vem har råd med nåt sånt. Han kunde ju lika gärna köpt en bil för 5000 istället och skrotat den när han kom fram. Jag blir fascinerad av vilka summor folk har att röra sig med egentligen.

Jag ringde Koffe förut

Ronnie fick in ett akutjobb så jag hade ingenstans att göra av barnen så jag ringde Koffe.

Jag:- Hej det är jag. Vad gör du?

Koffe:-Jag är på stan vadå då? Ska jag va barnvakt eller?

Jag:- Hur visste du det?

Koffe:- Ni ringer ju aldrig mig annars.

Ok jag fick faktiskt dåligt samvete men så ofta ber jag honom faktiskt inte.Han överdriver. Det är kanske två gånger i månaden och jag respekterar om han inte vill. Jag kanske ska ringa honom oftare istället och bara fråga hur det är och så.

Banken igen

För ett halvår sen när jag var på banken så lurade dom på mig ett kreditkort som skulle va gratis i ett år. JAg vill inte ha nåra kreditkort och jag har aldrig använt det så idag när jag var på banken tänkte jag att jag säger upp det nu medan jag kommer ihåg det.
 Nu kan man ju tydligen inte bara lämna in kortet och säga till att jag inte vill ha det. Man måste skriva på sitt namn, adress, telefonnummer personnummer ja allt utom skostorlek tror jag det var. Det var ju inte bara ett papper heller. När jag trodde jag var klar slängde han fram ett papper till :- Jag måste skriva av vilken anledning också säger han då.
 Varför måste jag uppge en anledning och skriva under på den för att jag vill avsluta ett kort?
Gör dom det krångligt för att man inte ska orka eller?


Alla är helt plötsligt så snälla

Kan det va för att det är jul?
Igår fick Ronnie en julklapp av en kund och två av mekonomen. Idag fick han ytterligare ett paket av en kund.
Jag fick paket av Åsa idag, en julblomma av personalen och en blomma av David.
Jag blir glad av all uppvaktning men jag får ju dåligt samvete för att jag inte är lika snäll. Jag har inte ens köpt färdigt mina julklappar än. Har inte riktigt haft tid. Jag får ta det imorgon.

Det blev halvdag idag

Jag fick ta första passet med Emil. Han kräks inte mer men han vaknade med feber. Den har nog försvunnit också nu för han är lika pigg som vanligt
 När vi kom ut till macken förut Emil och jag för att byta av Ronnie så kom det in en flicka i Emils ålder. Hon var kritvit i ansiktet och rätt vad det var så kräktes hon på golvet utanför toaletten.
 Emil tittade deltagande på henne, så sa han :- Sådär gjorde jag också igår i affären.
 Undrar om det fick flickan att må bättre när det var nån som förstod henne.
 

Emil är dessutom sjuk stackarn

 Ronnie skulle in en sväng på Rusta förut. Barnen sprang i förväg in och när Ronnie kom fram till Emil sa han bara att :- Jag vill inte va här. 
 : - Varför sa Ronnie och längre kom han inte för Emil spydde rätt ut i gången.
 Ronnie fick gå till personalen och tala om att det hänt en "olycka". Sen var det bara att åka hem.
 Han har spytt ett antal gånger till och nu sover han.
 Det mest spännande blir imorgon när jag ska jobba hela dan för Ann-Karis barn är ju oxå sjuka. Vi får väl ta halva dan var i värsta fall Ronnie och jag. 
 

Nu är jag riktigt heligt förbannad!!!

Emil  har har en blåtira!!
Linus som går i Emils klass har slagit Emil med knytnäven rakt på ögat. Jävla unge! Det är inte första gången heller. De gick på dagis ihop med och det var alltid nåt varje dag. 
 Jag kan nämna nåra grejer Linus gjort :
Han har vid flera tillfällen bitit Emil så det gått hål och han hade till och med märken kvar efter ett bett på ryggen i månader.
Han har brutit av Emils glasögon rakt av när han var arg på fröken en gång.
Han har kastat upp Emils skor på taket.
Han har puttat ner Emil från stenarna där de klättrar på skolgården ( stenarna är en och en halv meter höga)
Han slår honom oprovocerat så fort han kommer åt.

 Det här är bara dom grejer jag fått veta ändå så det finns nog mer som jag inte vet nåt om. Idag gick Emil och pratade med en annan kille i korridoren och rätt var det var så får han en knytnäve rakt på ögat. VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ DEN UNGEN!!
Dessutom har jag vid två tillfällen haft telefonsamtal från skolan idag om Fabians blodsocker men inte en enda gång har dom nämnt att det här inträffat. Jag vill gärna bli underrättad när min son får en smäll och gråter. Jag kunde åtminstone tröstat honom på telefon och nån av oss hade ju åkt dit om vi vetat nåt. Nu tror väl Emil att vi inte brydde oss. Linus blev skickad till rektorn och där fick han va hela dan. Han är sex år!! Vad ska det bli av honom egentligen?? Han klår upp klasskompisar redan! Man undrar ju varför!?!? Vad får en sexåring att göra så??

 Imorgon är det jag som tar ett allvarligt samtal med den där skolan. Det skulle va trevligt att bli underrättad hädanefter.


Jag saknar att va med mina vänner

Jag har aldrig tid för mina kompisar längre.
Jag pratade med Nina förut i tio minuter på väg hem från jobbet. Det verkar va den enda kontakt jag har med mina vänner nu för tiden. Jag ringer på väg hem på kvällarna.
 Förr var jag alltid med nån och på helgerna träffades man med alla barn och åt och spelade kort och barnen hade skitkul.
 Nu har varken dom eller jag tid. Alla jobbar massor och har plikter hemma. Det är väl det som är vuxenlivets baksida.
 Det måste va lite bekvämlighet också för vi hade ju barn då med men det hindrade oss inte då.
 Jag får väl skärpa mig. Mina vänner är jätteviktiga för mig.
 Problemet är väl att jag har ett så socialt jobb nu så jag är trött på folk ibland när jag kommer hem. Jag pratar och ler hela dagarna.
 I helgen ska jag i alla fall försöka boka in både Jessica och Nina. Kanske till och med Åsa skulle kunna tänka sig att skänka mig en minut eller två :)

Ikväll ville jag gå på bio

 Ronnie sa nej. Han ville vi skulle sätta på en film istället.
Visst jag satte mig i soffan och väntadepå filmen men Ronnie han plockar fram datan. Det slutar med att jag också tar fram min data så här sitter vi med varsin laptop i knät.
 Sen jag fick en egen data slösar jag timmar varje dag.

Nu har jag bestämt att jag handlat klart

 Precis som alla år så bestämmer jag att nu är julklapparna är klara.
 Jag vill inte falla i den där julklappsfälllan när barnen får ett helt berg med grejer dom ändå inte vill ha. Tyvärr brukar det sluta med att jag står där nån dag innan julafton och tittar på högen och tycker att det är futtigt. Jag hittar säkert nån rolig grej till Fabbe men då måste jag ju köpa en grej till åt Emil och sen blir det en liten sak åt Nicko och då måste självklart Koffe ha en julklapp till.
 Varför köper man inte bara en ordentlig sak och sen är det bra.
 Jag kommer ihåg en jul när jag önskade mig en barbie med hästsläde mer än nåt annat (det var många år sen). Jag fick den och jag vet ärligt talat inte om jag fick nåt mer för jag hade ju bara ögon för barbien.
 Om jag frågar mina barn vad de fick i julklapp om ett par veckor så kommer de bara att komma ihåg det dom önskade sig mest så varför slösa pengar på det andra?

Koffe tog nattsagan idag

 Ronnie är kvar på macken och lär väl så bli ett antal timmar till. Jag kände att jag var tvungen att åka med mat till honom så jag frågade Koffe om han valde att ta moppen ut till macken med mat till sin pappa eller läsa godnattsaga för småbröderna.
 Han valde ju självklart bröderna. Två mil på moppe i minusgrader tilltalade inte herrn.
 Jag var borta i drygt en halvtimme men när jag kom hem lästes det fortfarande för fullt.
 Dom små sötnosarna hade sagt till Koffe att mamma minsann alltid läser minst tre böcker på kvällen. 
 Att Koffe gick på den lätta!!

Ronnie var hos tandläkaren förut

 Jag hade länsat kontot när jag handlade igår men eftersom vi får pengar snart så tänkte jag att jag för över om det behövs.
 Eftersom Ronnie skulle till tandläkaren så frågade jag honom hur mycket det var jag skulle föra över. Jag visste att vi hade 58kr sen innan så det räcker ju knappast till ett tandisbesök. Ronnie sa att det var inte mer än 2000 i alla fall.
 Jag:- Ok för vi har 50 spänn eller nåt nu men du kan ju fråga om du kan avbetala. Det kanske räcker till hakklapparna i alla fall *asg*
 Ronnie:- Vilka hakklappar?
 Jag:- De man får hos tandläkaren. Du har ju en sen förra gången och en idag. Det räcker säkert 50 kr till hahaha.
Ronnie kunde inte riktigt glömma dom där hakklapparna så för en halvtimme sen ringde han mig
 Ronnie:- Dom kostar 30 kr hahaha
 Jag:- Vilka?
 Ronnie:- Hakklapparna. Jag börja garva förut när jag låg i stolen så jag var ju tvungen att förklara vad det var som var så kul. Lars fattade att det var på skoj så han skratta men sköterskan tog det på allvar. Hon sa att vi kunde ordna en avbetalning och så. Dom sa att hakklapparna kostar 15 kr styck hahaha
 Jag:- Då ska jag säga det nästa gång jag går till tandläkaren att jag skippar hakklappen så vill jag ha avdrag med 15 kr hahahahaha.


Tur att jag inte ska till tandläkaren på länge. Dom tror säkert att vi inte har råd med mer än ett par hakklappar  ;)


NICKO HAR NOLL KOLL!!

När Ronnie sa till Nicko att gå och lägga sig igår kväll sa han att han hade sovmorgon till halv tio. Vi trodde honom inte riktigt först men han var övertygad och klockan var för mycket för att ringa och kolla upp det så vi beslöt att det var väl så då.
 Imorse sa jag til Nicko att han skulle va uppe när jag gick för annars skulle han bara somna om. Nöjd med mig själv och min envishet såg jag honom stå sömnig i hallen vid 8. Jag tänkte ju att om han har en och en halv timme på sig kan han ju omöjligt komma för sent.
 För 10 minuter sen fick jag ett smsm där det står : mamma jag hade visst inte sovmorgon men vi har det imorgon ;s puss.
 Är det killen med noll koll eller jag bara undrar!!!!

Cityakuten

 Ronnie ligger i badet sen två timmar tillbaka. Antagligen sover han och är blå om läpparna men det är ju hans problem ;).
 Småbarnen sover. De stora är på sina rum. Jag sitter i soffan med min laptop i knät och kollar cityakuten.
 Kan det bli bättre?!
 Är det så här lungt det blir när barnen flyttat hemifrån?
 Jag ska njuta i en halvtimma till sen väcker jag min man och säger till mina stora att gå och lägga sig.
 Det här är livet!!

Varför kan man inte göra alla nöjda

 Jag slutade vid ett idag. Jag hade att välja på att göra mina ärenden innan jag hämtade barnen eftersom jag hade fritis till tre eller att hämta de direkt efter skolan så de fick följa med.
 Jag valde att hämta dom. I förra veckan sa ju Emil att jag inte älskade honom för att jag inte hämtade dom förrän sex jämt. Jag såg framför mig att barnen skulle skina upp och bara skrika MAMMA!! och bli överlyckliga när jag kom tidigt för en gång skull. Emil mötte jag i dörren när han var på väg ut. Jag sken upp i ett stort leende men inte Emil.
 :- MAMMMA!!! Jag vill inte gå hem. GÅ!!
Fabian kom efter och han sken upp som en sol och bara sprang in och sa till sin fröken att:- Jag ska få gå hem tidigt idag.
 Så jag hade en glad unge och en sur med mig hem idag. Alla kan ju inte bli nöjda jämt eller?

Banken

 När vi hade parkerat förut och småsprang till banken (stressad som alltid) så hamnade Emil på efterkälken som vanligt. Man fick gå en annan väg in p.g.a ombyggnaden och det var jobbare överallt. Inget ser ju ut som vanligt heller och dessutom måste ju mobilen ringa så jag hade ingen koll på vad mina barn syssla med. De lät ju lite men det tillhör ju vanligheterna.
 När jag var färdig och skulle gå vände jag mig mot Emil och gissa vad han håller framför sig som en sköld? Jo en navkapsel! I handen höll han sitt leksaksgevär.
 Han hade hittat navkapseln på gatan när vi gick till banken. Undrar vad alla inne på banken tänkte om honoms udda leksak.

Jag var på banken igen

 Jag stod och tvekade länge innan jag tryckte på företagsknappen. Jag har ju fått tips sen tidigare om att ta en lapp av varje ifall att :).
 Jag tänkte att det ska väl ändå inte behövas. 
 Det var fem personer där förutom jag. Nu vet jag i alla fall. Mitt nummer kom inte upp förrän de andra kunderna var slut. Sen ombyggnaden så har jag som företag alltså flyttats ner på listan till kunder som inte är önskvärda.
 Nästa gång blir det den andra knappen.

Jag kom på att tänka på emils kalender

Förrförra året fick han oxå en chokladkalender och alla kan ju fatta hur frestande det är om man heter Emil att äta upp alla chokladbitar på en gång. Förrförra julen öppnade han alla luckor på en dag och hade chokladkalas en dag. Sen tjöt han hela december för att han inte hade nåt att öppna när Fabian satt och smaskade varje morgon.
 Förra året var han lite smartare. Jag sa till honom att om han äter upp alla i år igen får han aldrig mer nån kalender. Det året åt han inte upp alla på en gång. Nej han hade blivit smartare än så. Han öppnade alla luckor och tog ett bett på varje chokladbit!! Jag vet inte om han trodde att vi inte skulle märka nåt då men det gjorde vi faktiskt.
 I år är han riktigt duktig. Han har inte fuskat med en enda men han hinner inte ens slå upp ögonen på morgonen förrän hans första ord är:- Julkalendern. Sen rusar han sömnig ut i vardagsrummet och öppnar.

Nicko har ingen koll!

Klockan 7.30 :
 Nicko:- Jag behöver pengar till fika.
 Jag:- Till vad?
 Nicko:- Vi ska på utflykt till breviksalpen idag.
 Jag:- Och det säger du nu! Vad är det för fika vi snackar om? Får ni lunch på skolan eller vad?
 Nicko:- Nej det tror jag inte.
 Jag:- Vadå tror inte! Ska ni ha lunch med er? Kunde du inte kläckt ur dig det lite tidigare. Jag har ju inga pengar på mig och vad hade du tänkt att ta med dig?
 Nicko:- Inte vet jag. Nån bulle eller nåt.
 Jag:- Till lunch! Har du nån lapp nånstans eller?
 Nicko:- Nej. Jag vet inte.
 Koffe satt mitt emot mig och skakade på huvet och småskrattade hela tiden. När Nicko gått ut ur köket sa han:- Fattar du vad skönt det är att gå ut på sitt rum och stänga om sig. Jag hörde inte ens brandvarnaren igår när Emil satte eld på micron.
 När Nicko började sjunga högt på toaletten och Fabian och Emil slogs om chokladjulkalendrarna så flinade Koffe och gick ut på sitt rum och stängde dörren.
 Jag tror vi ska fundera på om Koffe och vi ska byta rum.

Jag kan bara upplysa om att det stinker här

Hela mitt hem luktar brandrök. FY FAN!!!
Jäkla unge!!
Du ska va glad att jag har vädrat sa Ronnie lite surt när jag påpekade det.

Julplaneringen spricker jämt

 Jag brukar aldrig planera i tid men för en gång skull gjorde jag det. Mamma och Horst på julafton och min pappa och Birthe på annandan. Tyvärr hade jag redan lovat Ann-Kari att få jobba på juldan så planeringen är väl inte helt till min belåtenhet men vad gör man Ann-kari var ju snabbare med sin planering än mig :). Jag får fundera på det så ordnar sig nog den detaljen.
 Nu kommer helt plötsligt min svärmor en vecka före jul och bjuder in oss på mat på annandan! Allvarligt det brukar va jag som har dålig planering och är ute i sista minuten inte Monika.
 På juldan när vi ändå sitter och ugglar då jobbar Monika så hennes lösning blev torsdag efter jul. Visst inga problem för mig jag slutar ett men jag vill se min man komma från jobbet i normal tid i mellandagarna när alla är ute på vägarna. Nåt år ska jag hyra en stor lokal och fixa julbord åt alla släktingar och släktingarnas släktingar så kanske man slipper äta julmat i flera omgångar. Jag tror det skulle va kul. Antagligen bara jag som tycker :).


Emil kan själv!

Ronnie meddelade mig via msn nyss att våran kära Emil ville ha lussebullar så han har stoppat in dom i mikron och värmt de. Kanske en aningen för länge efter vad jag förstod eftersom micron tog eld.
 Ronnie städar sot just nu ända ut i hallen. Helt plötsligt känns det så mycket lättare att vara på jobbet ett par timmar till. Jag får väl ringa hem när jag slutar och se om det är läge att åka hem eller om jag behöver göra några "ärenden" ;).
 I och för sig var det väl dax att byta ut micron för bara i höst har tvättmaskinen, spisen och diskmaskinen gett upp så det är väl bara kyl och frys kvar nu.
 När Ronnie städade sot som bäst kom våran söta trettonåriga datanörd ut ur datagrottan och den enda kommentar han har är COOLT!!
 Jag undrar vad Ronnie svarade Nicko då för det sa han inte. Jag tror att Ronie gjort av med alla sina svordomar för resten av det här året nu.

Triss

Imorse skulle en man skrapa triss på nyhetsmorgon. Han hade tidigare varit uteliggare och missbrukare och bodde nu i lappland i ett hus utan el för att han inte kunnat betala sin elräkning. Tidningarna skrev om honom och de gjorde värsta affären av hans tragiska öde och undrade hela tiden hur det kändes att äntligen få tillbaka elen osv.
 När han hade skrapat fram sin vinst så ringde de upp elbolaget från studion och frågade om han skulle få tillbaka sin el nu med en gång. Damen på elbolaget svarade att självklart skulle han få sin el så fort han betalat sin skuld och passade samtidigt på att gratulera till vinsten. Dom i studion kunde inte fatta varför de inte kunde ge honom elen tillbaka redan idag nu när de visste att han blivit miljonär, men hon framhärdade på ett trevligt sätt att så fort skulden var betald så naturligtvis skulle han få el. Till slut blev det nästan pinsamt när de inte kunde ge sig.
 Det är väl självklart att han först måste betala sin skuld. Det finns väl inga garantier att han betalar bara för att han fått pengar. Det finns många som har pengar men ändå skiter i sina räkningar så jag hade tyckt att det varit oansvarigt om de behandlat honom annorlunda bara för att han råkade vinna ett par miljoner.
 Jag blev imponerad över hur proffsigt hon bemötte kritiken trots allt.

Bonde söker

Vilket underligt upplägg av program egentligen. Jag har haft väldigt lite kunder idag så tvn har stått på så jag har för första gången i år sett nåra avsnitt. Jag kan inte förstå hur man kan tävla om kärlek. Om nån blir kär i bonden och det inte är besvarat då? Om den som bonden väljer ser gamla program och blir svartsjuk? Om bonden väljer fel och ångrar sig och vill ta nån av de "gamla"?
 Allvarligt hur seriöst kan man få till ett sånt förhållande? Snacka om att inte ta känslor på allvar. 
 Jag skulle aldrig bli så desperat. Kandidaterna står på led och bråkar nästan om vem som kan slänga in hö till grisarna först eller slå gräset snabbast! Det är patetiskt! Och frågorna de ställer till varandra under sina första fem minuter då: Vad skulle du göra för att överraska mig? Alltså det finns väl inget universallösning på det. Det är väl olika vad den personen skulle bli överraskad av och det vet man inte förrän man känner varandra.
 En frågade: Vad skulle du laga för mat till mig om du skulle göra nåt gott? Allvarligt! Hon har träffat honom i fem minuter hon vet ju inte ens vad han tycker om för mat.
 Vad lär de sig om varandra på de minutrarna egentligen.
 

Igår var vi på middag

 Vi var bjudna på middag till Ann-Kari igår kväll. Jag hade inte fått i mig mer än mina frukostmackor innan så jag var vrålhungrig. Alla vett och etikettregler glömde jag med en gång så jag var först och hämta mat (efter barnen) och de andra hade inte satt sig ner innan jag kommit halvvägs genom maten. Efterrätten lyckades jag klämma ner tre portioner av så till slut var jag proppmätt och då blir man ju sömnig istället.
 Stackars Ann-Kari här bjuder man in gäster på middag och när de ätit klart sitter de utmattade och jäser i soffan. Ronnie kunde knappt hålla ögonen öppna och jag var väl inte mycket bättre. Vi får skärpa oss till nästa gång (om vi får nån mer chans efter det här).

Imorse kunde jag blivit sen

Jag hatar verkligen vinter. Jag var ute i skaplig tid idag men när jag skulle låsa upp volvon var det lögn i h...vete att få in nyckeln i låset. Det var helt genomfruset. Visst ok då tar jag väl forden då tänkte jag och traskade bort till den. Jag tryckte på knappen och låset låste upp, låste, låste upp, låste. Då hade den oxå frusit. Då var det bara att gå tillbaka in och leta efter en tändare så jag kunde värma nyckeln till volvon. När jag stått en bra stund och värmt och provat så gick den äntligen att låsa upp och då var det till att skrapa rutor.
 Jag lyckades ändå att komma i tid trots allt men tror ni att jag har några kunder då? Nej inte en kund så långt ögat når. Jag kunde stannat i min varma säng istället. Jag tror jag ska gå i ide till våren.

Jag kom att tänka på en händelse

Det var en kvinna en gång som kom in på macken när jag jobbade. Hon frågade om vi hade smörgåsar. Jag sa till henne att de fanns i mittenkylen.
 : Hur gör man sen då tar man ur de ur plasten eller måste man köpa alla?? frågade hon.
 Då tittade jag bort mot henne och fick se att hon hade rotat fram mina torra ostmackor som jag hade lagt längst ner i kylen så långt in jag kunde.
 : De där kan jag inte ta betalt för men du får gärna ta en om du vill. Det är mina ostmackor. sa jag då och kunde inte låta bli att skratta.
 Som tur var hade hon oxå humor så det blev riktigt kul.


Jag hade en väldigt tråkig kille här förut

 Det var en kille här inne med sin tjej (antar jag). Han kom fram till kassan och frågade om jag hade LDsnus.
 : Nej tyvärr sa jag. 
 ;De har ettan sa tjejen väldigt försiktigt och tyst.
Då bara spände han ögonen i henne och sa : Jag bestämmer själv vilket snus jag ska ha.
 
: Jag går ut och väntar. sa hon blixtsnabbt och gick ut.

Jag kan inte fatta vad en tjej ser hos en sån kille över huvudtaget. Jag fick bita mig i läppen sen för att inte va otrevlig mot honom.

Jag är upprörd!

 Jag läste en artikel i Expressen idag om en mamma i Bagdad som tvingas sälja sin 4 månader gamla dotter för 6000kr! De hade budgivning på flickan!!
 Jag undrar vad det är för extrema situationer de här kvinnorna lever under för att man ska ta ett sånt beslut. Hon var ju inte ensam om det. En vanlig familj kan ju inte köpa ett barn så flickan kommer ju garanterat att hamna hos pedofiler.
 Den lilla flickans ansikte kommer att förfölja mig så länge jag lever. Jag skulle absolut kunna åka ner dit med 6000kr och hämta flickan blixtsnabbt om det bara gick men man får inte köpa ett barn.
 Jag kan inte för mitt liv tro att dom här mammorna vill göra det här. Dom har nog inget val.
 Varför gnäller man så mycket om småsaker? Vi svenskar är nog i allmänhet rätt bortskämda tror jag. Jag ska försöka behärska mig när gnällimpulsen kommer.

Banken bygger om

 Våran bank bygger om i sina lokaler. Det ska väl bli till det bättre antar jag men en sak gjorde mig lite fundersam. Jag var där vid halv sex ikväll i ett firmaärende.
 Förut har det varit så att företag har en egen kassa, som en gräddfil lixom. Nu var det helt plötsligt så att jag också skulle ta en nummerlapp vilket är helt ok. Det  fanns 2 knappar att välja mellan, en för privat och en för företag. Jag tog ju då företag naturligtvis. Det var en person till som väntade på sin tur och en av killarna  i kassan tryckte på hans nummer.  Då var det ju jag nästa. När jag står där och tittar på skylten med numren så trycker dom fram ett nytt nummer till privat men det finns ju ingen mer än jag så han tittar lite undrande på mig.
 När jag inte reagerar trycker han på företagsknappen och jag får gå fram. 
 Jag undrar varför dom gör skillnad på privat och företag när man ändå ska till samma kassa? Grejen innan var ju att företag skulle få komma fram snabbare för att de ofta har bråttom på ett helt annat vis och dessutom fick man alltid komma till rätt personer med en gång eftersom man kanske har andra ärenden än privatpersoner. Har de ett visst system över hur ofta procentuellt det ska tryckas på företag?  Kommer jag hädanefter att bli stående med min lapp i handen tills alla privatkunder är slut så dom måste trycka fram ett företagsnummer?

Sen hämtning idag igen

 Jag har ju ett fruktansvärt dåligt samvete för att barnen tillbringar för mycket tid på skolan och alla säger till mig att det går ingen nöd på dom och de har det bra på fritis och sånt. När jag hämtade Emil på fritis vid 6 idag hade vi det här samtalet:
 Jag: Sätt på dig bältet Emil det är farligt utan!
 Emil: Varför?
 Jag: Om vi krockar kan du få ont annars och det går ju inte för du vet ju att jag älskar dig mest i hela världen.
 Emil: Det gör du ju inte alls.
 Jag: Klart jag gör varför säger du så?
 Emil: Du vill ju inte va med mig.
 Jag: Klart jag vill va med dig var har du fått det ifrån?
 Emil: Alla andra barnen går hem efter skolan men vi är till sex jämt så då vill ju inte du va med oss.

Så alla som säger till mig att det inte går nån nöd på barnen. Jag vet inte det jag.

Ronnie är blåst:)

Imorse när vi skulle till lucian skulle Ronnie rota fram sin nya jacka från garderoben som vi köpte i augusti i Ullared. Mycket snygg jacka måste jag säga. Passade ju mycket bra idag när vi skulle stå ute i kylan och vänta. När halva tiden inne i kyrkan gått tyckte Ronnie att han kände sig lite frusen så han satt med armarna i kors och vad kände han då i sidan på jackan jo alla lappar satt ju kvar! När han knuffade till på mig och gav mig hela högen med lappar höll jag på att börja skratta så jag fick bita mig i läppen. Kändes inte riktigt som att det var läge för ett asgarv just då, men tanken på hur många som stått och säkert sett lapparna när vi stod utanför var ju lite kul. Lapparna var ju inte små och diskreta heller.


Luciamorgon

 Nu har jag varit på den finaste lucian nånsin. De var helt suveräna!
 Jag har ju bara dagislucian att jämföra med sen innan. De är ju jättesöta där med men det är ju liksom inte på riktigt. Där får de välja vad de vill va så det kan ibland bli 5 lucior och 10 tomtar och sjunger gör de knappt utan det är bara fröknarna man hör. På skolan blev de tilldelade roll och lucian korades enligt konstens alla regler. Tyvärr gjorde rektorn en stor miss när hon skulle kora lucian.
 De möttes på mitten och rektorn klev fram och sa högtidligt : Jag korar härmed dig Felicia Axelsson till Marieborgs lucia år 2007. Då hörde man lucian viska i mikrofonen: Jag heter Patricia. Behöver jag säga att det blev lite pinsamt för rektorn.
 När lucian var korad så sjöng hon själv först en vers och då  rös jag. Vilken sångröst! När sen alla andra barn slöt in i ledet efter lucian och började sjunga dem med då kom det ett par tårar. Jag har fått luciakänslor så det räcker för det här året. Det var underbart.

Imorgon bitti är det luciadax

Fabian och Emil ska gå lucia i kyrkan imorgon bitti. De fick inte välja själva vad de skulle va så Fabian blev en stjärngosse och Emil pepparkaksgubbe. Fabian ser jättekul ut i sin stjärngosseklänning och strut. Jag ska ta med kameran och ta massa kort att visa honom när han blir äldre.
 Skämt åsido de är jättegulliga! Jag kanske fäller en tår när de passerar mig. De har övat sånger så de blivit hesa. Om jag vetat hur man gör kunde jag lagt ut bilder här på bloggen men jag får väl lära mig.

Nu har vi varit på bowling

 Det är ju tur att det finns andra mammor som lägger ner hela sin själ i såna här saker. Josefins mamma var något av ett kontrollfreak. Hon hade bekymmer om allt barnen gjorde och var väldigt orolig över om jag och den andra mamman skule kunna ta hand om 11st 13åringar medan de andra två hämtade pizzor. 
 Alla barnen skötte sig exemplariskt så det gick utan missöden trots hennes farhågor.
 Hon hade dessutom tagit ett eget beslut! helt fantastiskt! Hon sa lite ursäktande: Ja eftersom en del barn inte skulle komma så ringde jag faktiskt och avbeställde en bana. Jag ringde inte er andra utan jag tänkte att det var kanske ok att jag tog det beslutet själv eller??? Sen tittade hon lite ursäktande på oss som om hon trodde vi skulle gå i taket för att hon hade mage att fatta ett sånt allvarligt beslut alldeles själv. Jag anlade en allvarlig min och sa: Ja absolut det gick jättebra. Hon såg rätt nöjd ut över att vi godkände hennes beslut så här i efterhand.
 

Nu har vi julbakat

Barnen tycker ju att det är jättekul att baka lussekatter och pepparkakor. De är väldigt kreativa så ibland fick jag bita ihop. Jag har en speciell bild av en lussekatt framför mig men inte. Det blev lussesniglar, lussesnögubbar, lussetomtar och en hel del annat som jag inte vet vad det föreställer. De flesta blev dessutom fullpepprade med russin så det såg ut som de hade blivit angripna av övermogna fästingar när de var i ugnen. 
 Pepparkakorna blev en del tjocka som en sockerkaka och en del blev tunna som löv. Huvudsaken att dom tyckte det var kul och smaken var det inget fel på.
 Nu kan jag ju stryka en sak till på min
att göra till jul lista.

Varför stressar jag jämt

 Jag har varit en fruktansvärd mamma idag. Jag har jäktat och skrikit åt mina barn på morgonen. När vi kom till skolan bad jag dom om ursäkt och Fabian sa som den diplomat han är att det gör inget. Det gör det visst sa jag för man får inte låta sin stress gå ut över barnen.
 Jag har massor i mitt huvud som jag borde hinna med nu innan jul. Mitt livschema tillåter tyvärr inte ens hälften.  Hela den här veckan utom idag jobbar jag kväll och då skulle jag helt plötsligt va på bowling. jag hade ju lovat mina barn pepparkaksbak och lussebullar idag. Matlagning kan jag bara glömma den här veckan och köttbullar till jul får väl bli färdiglagade för min första lediga dag är inte förrän nästa lördag (lite självförvållat i och för sig). Nu känner jag att jag gnäller lite men ibland behöver man det med.
 Jag får ta igen tiden med barnen sen i januari så det ordnar sig nog.  Jag har bara en dålig dag idag.
 Ha en bra dag och stressa inte det hjälper inte.

Imorgon ska klassmamman Jessica va med på bowling

Jag vet fortfarande inte om jag har koll på läget. Jag har inte heller den där josefins mammas telefonnummer.
 Det här kan bli riktigt spännande. Undrar vad det stod på den där lappen som jag aldrig fick. Det kan ha varit nåt viktigt (jäkla Nicko). Varför tvingar de en sån som mig att va klassmamma? Jag har ju inte ens koll på mitt eget.
 Förra skolavslutningen blev jag en av dom mammorna som skulle baka avslutningstårta i Fabians klass. Visst det är helt ok för mig jag är jättebra på jordgubbstårtor. Men nej, dom andra mammorna bestämde att eftersom mitt barn har diabetes så skulle jag naturligtvis göra den gluten och laktosfria tårtan!?!? 
 Jag gick runt i affären i en evighet och letade laktosfritt smör, grädde och blockchoklad. Det blev marängtårta med chokladsmet. Den blev om jag får säga det själv riktigt god. Tyvärr vågade ingen äta av den bara, utom de allergiska barnen för dom andra trodde den var giftig eller nåt så alla andra tårtor tog slut utom den.
 Jag kan inte mycket om gluten och laktos för vi har ingen av de allergierna i vår familj så jag kan fortfarande inte fatta varför jag självklart ska göra en sån tårta bara för att mitt barn har sockersjuka. Antingen trodde dom verkligen att alla 3 sjukdomar hör ihop eller annars var det nåt straff för att jag har sjuka barn eller annars vet jag inte. Konstigt var det i alla fall.
 Det roliga är att de satte upp listan häromdagen på vilka barns mammor som ska baka tårtor till nästa avslutning och gissa vem??? Självklart var det jag igen.

Datastrul

Jag älskar min fina data men just nu gör den mig lite sur.
 Förra inlägget skrev jag om 3 gånger för nåt hände hela tiden. När jag skulle starta den förut stod det massa felmedelanden och jag är ju inget datageni precis. Familjens datageni är ju på jobbet så jag får väl göra så gott jag kan.
 Vi är liksom bra på olika saker Ronnie och jag. Ronnie är bra på allt mekande, snickrande, data och köttfärsås. Jag är bra på ......? Ok jag kan väl inte på rak arm komma på vad jag kan som inte min man kan. Jo förresten han syr inte och matlagning (förutom köttfärsås) är väl inte hans grej.  Annars ligger jag nog i lä på duktighetsfronten där. Tur jag har honom. :)

Ofrivillig sovmorgon.

Jag ställde klockan på 7 igår kväll när jag gick och la mig. Klockan ringde imorse och jag tänkte att jag låter den "snooza" en gång för jag var lite trött.  Jag har ju ändå tid på mig att väcka barn och servera frukost framför julkalendern vid kvart över.
 Då hör jag Koffe som gapar på sina syskon : Gå upp nu då ni kommer för sent! Sätt fart nu! Rappa på! osv. Jag tyckte han överdrev lite så jag tände lampan ock kollade klockan och den var inte alls 7 den var ju 8. Panik!!
 Upp och fixa frukost, kläder, gympapåsar, ringa småkillarnas skola, skriva lapp till Nickos lärare allt gick i 180. På grund av oss blev Koffe sen så när han kom 5 mnuter sent sa han :Ursäkta at jag är sen men jag var tvungen att väcka min familj. Då tittade läraren lite tvivlande på honom och sa bara : Ja den var ju ny i alla fall.
 Tänk att ingen tror på en när det faktiskt var sant för en gång skull. Stackars Koffe. Bäst att jag lägger mig tidigt idag. Det är ju min tur att öppna.

Ikväll fick jag jobba i mörker

Strax efter sex fick jag strömavbrott förut. Det blev kolsvart i hela verkebäck och gunnebo. Jag som hade tyckt innan att jag inte hade nåra kunder helt plötsligt hade jag massor men ingen ström så jag kunde ju knappt sälja nåt. Till slut vid halv sju tänkte jag att nu skiter jag i det här jag stänger istället det verkar inte bli nån mer ström. Vilken bra ide eller hur? Om det inte vore för att jag inte kan stänga av pumparna när jag inte har nån ström så jag måste ju vänta. Jag gjorde iordning allt jag kunde med ficklampan i högsta hugg sen förberedde jag mig på en lång kväll på macken.
 Vid kvart över sju fick jag tilbaka elen och blev jätteglad. jag sprang ner till kassan för att stänga av pumparna så jag kunde åka hem men nej då! Det är ju klart att datan hade hakat upp sig så jag var tvungen att starta om båda datorerna. Det går ju inte på nån minut heller. Till slut hann klockan bli 8 innan jag kunde åka hem.
 Det underliga är hur alla kunder går man ur huse när strömmen går och träffas på macken. När stormen Gudrun var och strömmen gick och tak blåste iväg och det var allmänt kaos så var vi massor inne på macken. Det knackade på dörren hela tiden och jag blev ju naturligtvis glad att jag slapp va själv men jag skulle personligen inte ha åkt iväg i det vädret sent på kvällen. Även den gången var jag ju tvungen att stå i mörkret och vänta ut elen så jag kunde stänga pumparna. Det är tur jag har mina stammisar:)


Jag får alltid veta sist

 Jag är klassmamma i nickos klass. Nyss ringde Josefins (klasskompis till nicko)  mamma.

Hon: Ja hej det är josefins mamma. De blir ju 14 barn i alla fall det är ju bra!?

Jag: Ja det är ju jättebra!?!? (fattar inte ens vad vi snackar om men det vill jag inte erkänna)

Hon: Jag har ringt nu och avbokat nåra banor för vi behöver ju inte så många då om inte alla kommer. Det känns ju taskigt att avboka så här nära inpå men det gick bra.

Jag: Ja det var ju bra. Vilken datum var det nu igen? (fortfarande vet jag inte vad vi pratar om)

Hon: Nu på onsdag. Vi satte ju 50 kr var som barnen skulle ta med så det ska ju räcka eller vad tror du?

Jag: Absolut det borde det! (???). Vilken tid behöver vi täffas då???

Hon: Det ska väl räcka med att vi träffas tjugo i sex i bowlinghallen eller?

Jag: Det blir nog lagom. Är det nåt jag ska fixa innan??? (nu börjar jag att få en liten bild av vad som är på gång)

Hon: Nej det är väl om du kan ta med lite servetter till pizzan annars behöver vi väl inget speciellt.

Jag: Jag kan fixa det absolut.

Hon: Bra då ses vi där.

Jag: Visst onsdag tjugo i sex i bowlinghallen hejdå.

Jag: Nicholas!!! Har du nån lapp som jag skulle haft om nån bowling!?!?

Nicko: Nej det tror jag inte hurså?

Är det konstigt att man blir förvirrad ibland? Det är bra med ledande frågor i alla fall.

Var är alla mina kunder?

På sommaren står de på kö ända ner till mjölkkylen och på vintern finns det inte en människa. Alla som handlar här då går de i ide på vintern? De varken åker bil, äter, dricker eller läser tidningar utom på sommaren. De måste spara in massor av pengar då till nästa sommar.
 Som tur är så har jag de flesta stammisarna på vintern. De är ovärderliga speciellt på kvällarna  när de kommer och handlar sin tidning och stannar och pratar lite annars skulle det va långtråkigt.
 Inte konstigt kanske att jag saknar mitt gamla jobb ibland. Där jobbade vi alltid 2 och 2 så man hade alltid nån att prata med och jag kunde jobba mellan 7 och 4 om jag ville och om jag jobbade mer så fick jag lite mer i lön. Jag hade en toppenchef och jättemysiga jobbarkompisar. 
 Nu är det ju som det är men det är klart att jag tänker på dom ibland men jag skulle antagligen sakna macken med om jag sålde. Allt har ju sin tjusning.

Anna

GRATTIS ANNA PÅ DIN 17ÅRSDAG!!!
Hoppas du får en bra dag och att paketet inehåller en rosa sony vaio ;)


Köpa kram

När vi var och julhandla i linköping i lördas så var vi en sväng på ICA Maxi. När vi kom ut från kassan stod det en tjej där och sålde kramar för att få in pengar till röda korset! Allvarligt! Kramar!!!
 Jag gick ju naturligtvis förbi så snabbt jag kunde och mumlade ett nej. När jag sen tittade bort mot utgången upptäckte jag att hon var ju inte ensam direkt de var överallt och hur många som helst.
 Man kunde välja på en vanlig kram för en tjuga, nån mellankram för nån mellan summa och en bamsekram för en hundring. Det är helt absurt.
 Jag kan mycket väl skänka en tjuga till röda korset det är inga problem, men jag hatar att kramas med vilt främmande människor. Alla jag såg gjorde som jag och kryssade fram så smidigt som möjligt och försökte undvika ögonkontakt med alla dessa kramiga människor. Man känner sig som värsta snåljåpen när de står med sin bössa och man vägrar att lägga i nån slant ,men de hade ju inga betalningsalternativ för de som bara vill skänka lite pengar.

Emils roliga historia

Jag: Emil berätta en rolig historia för mig.

Emil: Ok det var tre bellman och då sa en, bellman fes bellman fes, sen sa grisen jerker fes

Jag: Vem är Jerker då

Emil: Amen! det är ju en historia ju!

Jag: Ok fortsätt.

Emil: Sen kom grisen ut och sa bellman fes. *asg*
 
Jag låtsasskrattar lite

Fabian: Vad skrattar ni åt.

Ja jag vet fortfarande inte om historien slutade där men det är inte lönt att fråga.

Att vara egen företagare

Nästa gång någon säger till mig hur bra vi egna företagare har det kommer jag nog att ge den personen en väldigt arg blick. Folk tror att man blir rik och att det är fritt och att man kan ta ledigt som man vill. De vet inte vad de snackar om. Få blir rika av det. Jag tjänar mindre än min personal. Att vara ledig går inte heller hur som helst. jag har ju alltid yttersta ansvaret om den som ska jobba blir sjuk eller så för macken ska öppnas så är det bara vare sig jag planerat annat eller inte. Hittar man ingen som kan jobba så får man avboka. Till slut så vågar man inte ens drömma om att skaffa sig ett liv utanför företaget för det är så jobbigt att bli besviken och göra barnen besvikna varje gång man får ställa in.
 Som anställd tjänar man extra pengar på att jobba mer, men som ägare slipper man betala ut lön istället.
Personligen tjänar jag inget på att jobba fler timmar än vad jag "ska" utan firman kanske går runt helt enkelt. Många röda dagar behöver jag ta själv just för att jag inte har råd att ha personal på en dag med så mycket ob.
 Skräcken är när barnen blir långtidsjuka för det är en omöjlighet. Vi har haft våra perioder med långtidssjuka barn när vi varit tvungna att puzzla med tider o barnvakter. När Koffe bröt av lårbenet och skulle operera sig frågade vi honom vem han ville skulle va med på operation och då svarade han mormor. Jag blev lite snopen men efter operation sa han att han visste att vi inte hade tid så han valde mormor för hon kanske hade lite mer tid än oss.
Ibland undrar jag vad allt det här gör med mina barn och hur de kommer att se på sin uppväxt sen. kommer de att känna att de altid kom i andra hand efter jobbet. vi har ju tyvärr varit tvungna att priotera bort barnen för många gånger de sista åren. Jag har liksom inget val för går macken omkull går vi omkull men det är inte lätt att förklara för barn. Jag får väl hoppas att de förstår när de är vuxna. Jag bara undrar ibland vad som är meningen med att vara företagare. Jag vill ha mitt liv tillbaka.

Jag läste min aftonbladet som vanligt

Jag läser lite avtrubbat så som de flesta gör när man matas av tragedier på förstasidan i tidningen. det stod om en mormor och ett treårigt barnbarn som blivit påkörda vid ett övergångställe och båda dog. Naturligtvis stannar jag upp och reflekterar över hur hemskt det är för släkten och  föräldrarna till flickan . Efter en stund kommer en stamkund in och gråter helt hejdlöst. Han tar upp tidningen och gråter fram att det är hans mamma och systerdotter det står om. Jag blir stum. Vad säger man?
 Jag känner mig ledsen för hans och hans systers skull och alla inblandade. Det kom så nära helt plötsligt. Saker som står i tidningen berör oftast en stund sen har jag släppt det men nu kom det så nära. Jag kände verkligen hans smärta den var enorm. Jag var nära tårarna själv och fann inga bra ord. Jag kunde inte mer än att beklaga.
 Vad jag förstår så var hans syster utomlands så det var därför mormor var barnvakt. Jag kan inte ens föreställa mig hur hemskt det måste vara. Att sitta på sin semester och antagligen njuta av att bara vara för sig själva och njuta av god mat och allt vad det innebär och sen få det här beskedet. Överlever man sånt? Jag har ju själv barn och jag har alltid sagt att händer det mina barn nåt så skulle jag nog dö av sorg.
 Usch jag vet fortfarande inte vad jag ska säga men jag behövde bara skriva av mig.

Julmåsten

Jag har i tidigare inlägg haft dåligt samvete för min dåliga julplanering så jag behöver uppdatera den nu.

    Julmåsten

Julklappar: Nästan klart förutom Fabian
Julpynt: Klart
Julbak: Har köpt saffran och mandelmassa (tänkte t.o.m köpa en burk pepparkakor)
 
 Jag tycker om jag får säga det själv att det är en stor förbättring mot häromdan. Eller?


Julklappar

 Vi har tillbringat hela våran lediga lördag åt att leta julklappar. Emil skulle kunna få hur mycket julklappar som helst om jag inte hade haft en spärr. Han var salig när vi kom in på leksaksavdelningarna. Jag bad honom peka ut det han helst ville ha men det spåra snart ur. Jag bad Fabian om samma sak och efter mycket om och men kunde han nog tänka sig ett svärd.
 Tyvärr så provade mina små rara änglar svärden i affären mitt i julrusningen när jag var i andra änden av affären. Jag kom lagom till när Fabian var 3 cm ifrån att (utav misstag) slå en pojke som satt i en vagn i huvet med svärdet. Han jagade ju bara Emil och mamman råkade ju bara komma med sin barnvagn i den gången precis då. Jag skrek till (av både ilska och rädsla för den lille pojkens skull) men Ronnie han vände blixtsnabbt på klacken och låtsades att han inte alls tillhörde våran familj. Vad enkelt man kan göra det för sig ibland :)
 Det blev inget svärd i den affären så jag vet fortfarande inte vad jag ska köpa till Fabian. Det värsta är att han fyller ju år snart oxå. När jag frågade pappa Ronnie om vad vi skulle köpa föreslår han först bilbana. För det första har vi haft flera stycken. Den första köpte Ronnie till Koffe när han var 2 år. Han blev jätteglad ända till han förstod att han inte skulle få köra med den för pappa och hans kompis körde hela julen. Varje gång Koffe petade på den sa Ronnie ajaj för den kunde gå sönder. För det andra bor vi 6 personer på 109 kvm! Vi har absolut ingen plats över på golvet. Jag får helt enkelt fortsätta tänka.


 Nu ska jag gå och lägga mig för imorgon är det jobb. Godnatt.


Julbesök

Jag har frågat pappa massor av gånger sen i somras om han inte vill komma till oss vid jul men inte då. Envis som en gammal åsna så vägrade han att göra sin enda dotter den äran att besöka oss utan han skulle va hemma.
Idag pratade jag med honom och sa att Ronnie var jätteledsen för att han inte skulle komma. Vad gör då min pappa jo han ändrar om sina planer för sin svärsons skull och bestämmer sig för att han och Birthe ska komma trots allt.
Då undrar jag ju genast varför står Ronnie så högt i kurs och inte jag?
De är båda två hjärtligt välkomna ändå även om jag står i skuggan av min man.


Julklapp

Jag har precis fått min julklapp i förskott!
Min älskade gulliga make har sålt av både cross och sågar för att köpa sin fru en rosa data!
Är han inte gullig så säg.
Min gamla data är full av virus och har minimalt med minne, men nu kan jag ladda och läsa bloggar i lugn och ro utan att reta upp mig på att jag måste stänga av hela tiden när datan låser sig.
 Mitt största problem nu blir ju att jag har ju varken crossar eller sågar att sälja så jag kan köpa en likvärdig julklapp. Det blir till att fundera ut nåt annat.
 

Försäljare

Det måste va ett hemskt jobb att behöva ringa och försöka pracka på folk abonnemang och grejer. Tänk att 8 timmar om dagen ringa människor som antagligen kommer att snäsa av dig när du uppger ditt ärende.
Tyvärr är jag en av de som ibland snäser. Jag har inte tid att lyssna på alla långa utläggningar de rabblar innan de kommer till sak. Är jag missnöjd med mitt telefon abbonemang så vill jag själv leta upp de.
 Det värsta är alla blufföretag som ringer. De börjar alltid med att rabbla sitt firmanamn i 180 och påstår ofta att de bara vill kolla så att jag vill ha samma annons som jag hade förra året i deras katalog. då ber jag de faxa över de uppgifter de har och efter mycket tvekan gör de det. Lagom när faxet hinner gå igenom så ringer de igen och frågar om jag hunnit titta på faxet än. Allt för att man inte ska hinna gå ut på nätet och googla de och upptäcka alla varningar som ligger ute. Eftersom tecknen är så tydliga behöver man inte ens googla så då säger jag bara att : Ni är ett blufföretag så jag är inte intresserad. Innan jag hunnit halvvägs har de redan slängt på luren.
Är det då konstigt att man snäser åt alla försäljare. De oseriösa förstör ju för de seriösa.


Planering

Hur svårt kan det va att planera nån gång. Koffe tror att man bakar en sockerkaka på 10 minuter. Klockan 10 på kvällen kommer han in och ska baka nåt att bjuda på tills han slutar praktiken imorgon.
Kan man säga till mamma när hon åker från jobbet så hon kan köpa nåt på väg hem från jobbet? Nej.
Kan man säga till nån dag innan så mamman kan baka nåt i lugn och ro när hon hinner? Nej.
Då är det bara för honom att bita i det sura äpplet.
 Antagligen har han suttit och väntat in att snälla mamma ska sucka och ta fram bunken och baka åt honom men inte den här gången. Han får ta sitt eget ansvar trots att det sliter i mammans samvete.
 

Skäms på mig

Jag har två jättenära gamla vänner som jag haft i hela mitt liv nästan. Den ena fyllde igår och den andra i måndas men tror ni jag kom ihåg ett enda ynka grattis till nån av de? Nej inte då! Skäms på mig! Får tänka ut nåt sätt att gottgöra. Jag skäms som en hund. Fy på mig.

Jul på väg

Det är bara 18 dagar till jul och jag har ingen stämning. Jag har lyssnat på julmusik på jobbet hela dan och försökt att pressa in lite julförväntan men jag är nog immun. Det biter helt enkelt inte.
               Julmåsten

Julklappar : köpt tre till Emil
Julpyntat : en stjärna i köket
Julbakat : inget (inte ens köpepepparkakor)

Kort sagt det ser inte ljust ut. Emil fick en lysande tomte av sin mormor häromdan så han blev lite nöjd men han gnäller en del i alla fall. Bara att ta sig i kragen då.


Morgon fortsättning

Kl 7: KOFFE! Vi har försovit oss! Skynda dig!
Tänder i de andra barnens rum:- Grabbar vakna nu!
Kl 7.10: Jag har brett mackor och hällt upp fil och gjort matsäck till alla 4 barn och placerat frukosten på bordet framför julkalendern. Återigen:- Hallå nu får ni skynda på! Gå upp NU!
Kl 7.20: småbarnen sitter framför tvn och nästan äter mellan tjafsen och petandet på varandra men nicko syns inte till:- Nicko för h-vete gå upp nu du kommer ju för sent!
kl 7.30: Frukosten börjar så sakta glida ner hos barnen och jag fortsätter mitt tjat :- Den som inte är klar om 5 minuter får va utan frukost  då blir det hungrigt idag.
Kl 7.40: Frukosttjatet ser ut att ta slut, så nu börjar klädtjatet:- Fabian och Emil ska ni gå nakna till skolan idag? Sätt fart! (ingen lyssnar kan jag säga för det är intressantare med att plocka ner värmeljus de ska ha med till skolan) Nicko har i alla fall äntligen kommit in på toan och gör sig i ordning.
KL7.50: Helt plötsligt hörde jag duschen i badrummet så Nicko hade tydligen inte ens blött håret än! Jag blir galen:- NICKO! Du börjar om 10 minuter vad håller du på med? Småbarnen har fått på sig några kläder.
Kl 8: NICKO du hinner inte att borsta tänderna i en kvart fattar du väl du har ju redan börjat! Fabian ta din spruta och packa frukt. Emil dina glasögon! Frukt! Kan ni ta frukt eller! NICKO!!! SÄTT FART!!!
kl8.05: Sitter i bilen med de små men nicko har inte kommit ut från toan än. Lämnar av de små på skolan och åker hem. Hemma 8.15 och nicko har äntligen åkt.
Kl 8.30: Jag sitter ensam i tystnaden i soffan med min data i knät. Jag njuter!


Morgon

Mornar i vår familj är kaos. Koffe har försovit sig, småbarnen tjafsar och nicko blir antagligen sen han med. Jag känner mig som värsta tjatkärringen i en timme.
 Idag börjar jag elva så när alla barn kommit i väg till skolan sitter jag bara i tystnaden och njuter. 
 

Alla barn i ett rum

För nåt år sen fick vi dåligt samvete för att Fabian och Emil skulle behöva dela rum så jag övertalade Ronnie att det var en jättebra ide att röja ur hans datarum eller snarare skrubb så Fabian fick eget rum. Vi snackar 6 kvm nu men jag tänkte att de leker ihop så det är bara så att de har ett eget space när man vill va ifred.
Vi köpte en säng med en utdragsäng under och ett litet databord sen var det fullt. Tar man ut stolen kan man nästan dra ut undersängen ända ut.
Det roliga är att vart är nu alla barnen? Jo i den minimala skrubben! Emils stora fina rum med alla leksaker och möbler dammar igen. Ikväll satte jag på en film åt dom när de skulle somna och nu ligger Fabian och Emil jämte varann i hans säng och inte nog med det Nicko ligger i undersängen! Det är proppfullt där inne nu. Fattas bara att Koffe går och lägger sig där med.


Stå upp

 Jag har ett nytt favoritprogram. Onsdagskvällar vid nio på ettan. Stå upp heter det. SKITKUL!
Det är 30 minuters skratt. Är det nån som har missat det så leta efter reprisen.

Otrevliga kompismammor

 Ok jag menar inte att man måste va jättesprudlande men när barnens kompisars föräldrar kommer in och ska hämta kan man inte åtminstone säga hej?
Fabian var med en klassskompis hem efter skolan idag och jag åkte dit och hämtade förut. Kompisens pappa var jättetrevlig och ville jag skulle komma in. Han pratade på och jag tänkte att mamman var kanske inte hemma men efter tio minuter fick jag syn på henne vid ett bord i rummet bredvid typ 3 meter ifrån mig men tror ni hon sa hej? Hon varken prata i telefon eller nåt annat superviktigt som kunde ursäkta beteendet. När vi gick sa pappan hejdå jättetrevligt och ärtigt men från mamman hörde jag inget. För att va rättvis får jag väl säga att jag hörde henne muttra nåt till sin man och tillrättavisa honom om nåt vi pratade om så hon kan prata tror jag.
 Hon hade nog bara en dålig dag eller vad tror ni?

Skoldax

Emil och jag har varit på möte på skolan idag. Ingen höjdare. Efter alla bråk därifrån så får jag magont i dagar innan och när det då äntligen är dax så är jag helt slut. Jag satt i korridoren utanför skolsköterskan där vi skulle träffa läkaren angående alla klagomål som finns på min söta rara sexåring och nästan somnade. Läkaren ville inte ens diskutera allt gnäll de kommit med hon tyckte att det var viktigt att få ordning på hans kissande men för övrigt så ansåg hon att det var fullkomligt normalt att sexåriga pojkar har svårt att sitta still på lektioner. De på skolan vill ju få det till att självklart har emil oxå adhd för tydligen så existerar inga gammaldags busiga barn utan det måste va fel på barn som är livliga.
 Jag får ju inte glömma nämna att han faktiskt vid åtminstone tre tillfällen har "äcklat" sig och visat maten i munnen på lunchen (gud förbjude) och då blivit utvisad från matsalen. Det är riktigt tunga klagomål de framför. Det måste ändå va skönt om det här är de värsta problemen de har på skolan då kan det inte va svårt att jobba där.
 Jag vet ju att jag inte är så populär på det där stället efter utbrottet jag fick i våras när jag fick nog av deras attityd men det här börjar ju bli löjligt. Synd om Emil som ska behöva lida för gammalt groll. Jag får väl ryta i igen det hjälpte en stund sist.

Mix megapol

Jag älskar mix megapol på morgonen. Speciellt på onsdan när alex schulman kör sitt fönster mot mediavärlden. De är ju helt sjuka allihop. Anders skäms inte för nåt. Man kan ju inte ens säga att han pratar först och tänker sen för jag tror inte ens att han tänker men det är hans charm. Härligt med folk som bjuder på sig själva.

Vänner att lita på?

Ronnies kompis gömde sig med sina 4 barn hos oss när han var hotad. Han var här och åt och bara "va" dygnet runt i ett år. Jag visste väl egentligen att han inte var att lita på men att blåljuga vänner rakt upp i ansiktet det tror man ju inte att nån gör så när han sa att han lämnat igen polermaskinen för ett år sen var vi ju tvungna att tro honom men aldrig mer. Den hittades idag av en annan vän i hans garage. 

 Dax att bli lite cynisk kanske. Får väl sluta tro gott om alla.

 





Denna ständiga bantning

Hade nyss en kund här som jag brukar prata med lite grann. Idag kom vi in på det eviga ämnet vikt. Ibland känns det som ett kvinnosyndrom. Man hör sällan män prata om skammen när man vräker i sig godis och mat i hemlighet. Jag fungerar som så att jag äter som jag ska när folk ser mig men när jag är ensam oj oj oj då slinker det ner en hel del som jag ångrar och skäms för i efterhand. 
 Jag går upp några kilo och ångesten växer tills jag får nog med mig själv och bantningen tar vid. Då följer att antal veckor när jag läser varenda kaloriinnehåll och så gott som svälter mig som straff för de gångna veckorna tills vikten sjunkit igen.
 Det värsta är väl att jag aldrig lär mig. När kilona är borta igen slappnar jag av så är karussellen igång igen.
 Motivation och självbehärskning vad är det? I min värld är det nåt främmande. Tack och lov har jag förstått att jag inte är ensam.
 

Ha en trevlig dag

Har ni tänkt på nån gång hur lätt det är att säga de orden och hur mycket trevligare alla blir.
 Jag hade en kund en period som var hos mig varje morgon och köpte kaffe och varje gång sa han: ha en trevlig dag när han gick och faktiskt blev dagen mycket trevligare då.
 Jag brukar försöka tänka på det när jag bemöter folk. man kan faktiskt förändra en del med ett leende. Låter kanske lite klyschigt men det är ju gratis så varför inte.
 
 Igår var jag på 13åringens skola och hade kvartsamtal. Han har både diabetes och adhd så vi har haft det tufft länge nu. Han har varit deprimerad  och känt sig annorlunda och blev avstängd från sin förra skola p.g.a att han var självdestruktiv. Han har aldrig varit uppkäftig, otrevlig eller mobbat någon varken barn eller vuxna men ändå har han för de vuxna blivit en hackkyckling. Nu har han börjat i högstadiet och med de förra kvartsamtalen från förra skolan alldeles för färskt i minnet så hade både jag och nicko nästan magkramp när vi åkte dit. Vilket det visade sig att vi haft i onödan. Vi satt en halvtimme och inte ett enda ont ord om honom. De konstaterade bara att vissa ämnen är ju svåra för honom p.g.a hans diagnos och vi ska tillsammans göra vårat bästa för att det ska fungera. De öste beröm över honom och alla lärare som skrivit omdömen var överens om att han var en genomsnäll person och mycket artig och trevlig. 
 Jag var så glad att tårarna nästan kom men nicko körde igenom hela registret med tics som han har av ren nervositet. Jag håller tummarna för en lika bra fortsättning.

           Ha en trevlig dag!

Lunch

Det blev som vanligt en mikrovärmd lunch stående bakom disken. Så har jag haft det sen vi köpte firman för 4 år sen. kanske inte konstigt att kilona har krypit på mig man märker ju inte hur mycket man äter när man slänger i sig mellan kunderna. Jaja so what.
  
 jag tänkte berätta om en sak som hände när jag skulle skjutsa min äldsta son koffe till hans praktik strax innan 7 härommorgonen.
Jag hade riktigt bråttom eftersom jag öppnar 7 så vi slängde oss i bilen och när jag ska backa ut från vår parkering säger jag lite stressad att det var väl f-n vad immiga backspeglarna var och koffe sitter tyst, jag sätter fläkten på max o kör. Irriterat konstaterar jag ett antal gånger att det blir ju inte bättre på rutan fast fläkten är på och koffe tycker väl att jag gnäller så han bara skakar på huvet. När jag kommit halvvägs så ska jag rätta till mina glasögon ni vet så där som man gör ibland och då upptäcker jag att jag har ju glömt mina glasögon hemma.
När jag säger det högt skakar koffe på huvet o säger : Det är sånt här som jag borde anteckna i en bok och ge till dig om 20 år så får du se hur blåst du är!

Det känns lite som en sån sak som man som förälder säger till sina barn så jag vet inte hur de ser på mig egentligen :)

Min oskuld

Det här är mitt första blogginlägg i världshistorien.
Jag är en heltidsarbetande fyrbarnsmor med barn i åldrarna 6-16 år med egen firma. Tro mig det livspuzzlet går inte ihop.
Två av mina barn (de i mitten) har diabetes o 13åringen har dessutom adhd. Den minsta har grå starr med operationer som följd.
 Suck. När jag ser mitt liv så här skrivet på ett par rader så känns det som att jag har lite att blogga om i alla fall.
Jag hoppas kanske på med en blogg att få skriva av mig om allt som händer o sker hela tiden i mitt liv för det blir en del.
Både på gott och ont kan jag väl säga. Mina barn är underbara och min man älskar mig men det är mycket i ens liv som man inte styr över.
   Jag kommer snart att återkomma.

                             Tack och hej för mig

Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0