Idag blir fabian tonåring. Barnen växer och jag hinner inte med. Så säger väl alla föräldrar men det är verkligen så.
I lördags firade vi med släkten och idag med familjen. En rolig överraskning var mina kusiner som dök upp oväntat men välkommet. Ronnie träffade dom i affären och bjöd hem dom. Nu hoppas jag att jag ska skärpa mig och ringa dom oftare när dom nu bor i stan ( eftersom jag aldrig ringt innan så kan det ju inte blir sämre i alla fall ).
Just nu är allt något ljusare än sist jag skrev.
Det mesta jag ville och behövde ha på min önskelista ser ut att ordna sig.
Fönster är på gång, Gotland bokat, tandläkare snart klart och allt annat till barnen tar jag vartefter.
Just nu längtar jag som en besatt efter sommar och semester.
Nu dags för sömn.
Det är mycket nu.
Jobbet äter upp mig sakta men säkert ( egentligen med skenande hastighet om jag ska va ärlig).
Emil har problem med skola.
Jag saknar mamma varje dag.
Jag skulle behöva ett antal tusen till allt som jag just nu dels vill ha och dels behöver:
Tandläkare = behöver,
Nya fönster = både behöver och vill,
En vecka på Gotland i sommar = definitivt både behöver och vill!!,
Nya innebandysaker till Fabbe = behöver,
Ny telefon till Emil = behöver,
Studentkläder m.m till Nicko = Måste!!,
Ullared = behöver och vill
Det var det som ligger närmast i tiden. Det ser ut som att jag kommer få stryka en del på den listan som jag inte riktigt klarar för tillfället.
Men på tal om semester på Gotland så vet jag ju inte ens när jag får ta nån semester. Min kära kollega vägrar rubba sin semester så hon ska bara ha sina veckor som hon alltid haft ( sena veckorna eftersom hon tycker bäst om dom). Det innebär att Ronnie och jag kommer få semester ihop vartannat år eftersom han har perioder så i år blir det inget.
Kollegan har inte ens en familj så hon har ingen att ta hänsyn till men hon är väldigt bestämd och hon anser att det är inte hennes problem att vår familj blir splittrad hela sommaren.
Jag behöver väl knappast skriva hur irriterad jag är ända in i själen?
Jag får väl hoppas på att Ronnie kan göra nåt med sin chef och övertala honom att rubba på hans semester men det är inte så troligt.
Till saken hör att vi på vårat jobb infört semesterperioder för all personal men kollegan har bestämt att hon står utanför alla andra regler så hon vägrar att ha perioder så då får jag fastna i en och samma period hela tiden eftersom vi ska täcka upp för varann när vi är lediga.
Dax att sluta vara konflikträdd kanske men vissa personer rår jag inte på.
